Aha-upplevelse.
När tanten från Gotland presenterades:
Jag: Visste du vem det var innan?
Han: Ja, hon är ju rätt känd i alla fall.
Jag: Haha, så gammal du är!
Han: Ja, jag kom just på det själv...
Agnes presenteras.
Jag: Nej usch, ska hon vara med. Äckligt.
Han: Vem? Agnes?
Jag: Ja.
Agnes börjar att sjunga.
Jag: Haha va falskt.
Han: Okej, vi gillar inte henne alltså.
Jag: Nej det gör vi inte!
Han: Haha, okej.
Jag: Och vi tycker att kläderna är förskräckliga.
Han: Ja, det gör vi verkligen!
Ny karriär?
Idag saknar jag
(Dynamit)Harry Hugo
och
Pelle Björn Benjamin Marvin Lejonungen
Ja tack.
Goset, inte katterna.
Trevligt.
Jag bestämde mig för att ta en pluggpaus för att bege mig till affären och inhandla den där filmjölken. När jag sedan stod där i kön med mitt filmjölkspaket så var det ett par i sexioårsåldern bakom mig och de var så otroligt gulliga.
Några personer framför så stod det en tjej och pratade i sin mobil via handsfree. Tanten började prata med mig om hur fantastiskt hon tyckte det var med "de där mobilerna" och hur lustigt det var när människor stod och pratade rätt ut i luften sådär. Gubben frågade tanten om han skulle ta en kasse ungefär tre gånger, men hon hörde inte på eftersom att hon var så inne i sitt samtal med mig, och när han väl tagit initiativet till att ta en kasse så sa han till tanten att han hade tagit en kasse.
Det är något friskt och trevligt med sådana par av den äldre sorten. De får en att sätta en tilltro till livet som man annars kanske inte vågar göra. Jag älskar det i alla fall och det gjorde att solen sken lika starkt inne i mig på vägen hem som den gjorde på himlen.
Några personer framför så stod det en tjej och pratade i sin mobil via handsfree. Tanten började prata med mig om hur fantastiskt hon tyckte det var med "de där mobilerna" och hur lustigt det var när människor stod och pratade rätt ut i luften sådär. Gubben frågade tanten om han skulle ta en kasse ungefär tre gånger, men hon hörde inte på eftersom att hon var så inne i sitt samtal med mig, och när han väl tagit initiativet till att ta en kasse så sa han till tanten att han hade tagit en kasse.
Det är något friskt och trevligt med sådana par av den äldre sorten. De får en att sätta en tilltro till livet som man annars kanske inte vågar göra. Jag älskar det i alla fall och det gjorde att solen sken lika starkt inne i mig på vägen hem som den gjorde på himlen.
"How to lose a guy in 10 days."
Jag blandar alltid ihop Matthew McConaughey och Owen Wilson. Speciellt när det kommer till Kate Hudson. Jag får alltid för mig att det är Matthew McConaughey som hon är tillsammans med varannan månad.
Antar att det är önsketänkande från min sida.
Antar att det är önsketänkande från min sida.
Telefonkö. Mums.
"Du vet väl att på 1177.se finns det information om sjukdomar, bla. bla. bla."
- Ja, det visste jag. Dels för att jag hittade telefonnumret på er hemsida där jag alltså såg detta, och dels för att du sagt det åtta gånger nu!
- Ja, det visste jag. Dels för att jag hittade telefonnumret på er hemsida där jag alltså såg detta, och dels för att du sagt det åtta gånger nu!
Guilty pleasures.
Ja, vi har alla våra saker som vi gillar att göra för att koppla av från stressen. Och det kommer säkert inte som någon som helst chock för människor med insyn att min grej är att leka med klippdockor alá Internet. Det är jag och trettonåringarna!
Tusan också.
När jag åkte hem från Pickford så cyklade jag förbi affären, tänkte efter om jag behövde någonting. Bestämde mig för nej och åkte direkt hem. När jag kom hem och plockade fram potatisen ur kylen så ser jag det. Filmjölk. Jag behöver filmjölk.
Prestera mera!
Problemet med att starta dagen duktigt är, i alla fall i min värld, att det är så fruktansvärt enkelt att falla av vagnen. Det är så enkelt att tänka att nu har jag varit duktig, nu förtjänar jag att titta på Gilmore innan jag fortsätter med sista kapitlet i övningsboken.
Det i kombination med min reflex att göra absolut ingenting när jag har alldeles för mycket som måste göras.. Ja, som ni kan förstå så är det en väldigt dålig kombination.
Det i kombination med min reflex att göra absolut ingenting när jag har alldeles för mycket som måste göras.. Ja, som ni kan förstå så är det en väldigt dålig kombination.
En timme här, en timme där.
I morse så vaknade jag precis som vanligt i ottan efter att ha fått kanske tre eller fyra timmars sömn. Tre eller fyra timmars sömn om hur jag nästan blev uppäten av en björn. För att citera Petter så går det bra nu.
I alla fall så kände jag att varför ligga kvar här och vrida och vända sig helt i onödan? Så jag gick upp, tog en tvättid och började tvätta. Jag ska alldeles strax ner och hämta min sista torktumling.
Jag förutstpår att jag kommer somna vid tresnåret, oavsett hur mycket jag försöker att låta bli.
Orolig storasyster.
Det är ju inte alls otrevligt att prata med sin Lillebror och att han på frågan "Hur är det?" säger att "Det är sådär, ska till doktorn nästa vecka på grund av att jag får extrema bröstsmärtor när jag tränar och har match.".
Jag hoppas mest av allt att det inte är någonting alls, och om det nu nödvändigtvis måste vara något så hoppas jag att det "bara" är ansträngningsastman han hade när han var mindre som kommit tillbaka.
Jag hoppas mest av allt att det inte är någonting alls, och om det nu nödvändigtvis måste vara något så hoppas jag att det "bara" är ansträngningsastman han hade när han var mindre som kommit tillbaka.
Vart är världen på väg?
Hur sorgligt är det inte att Johan Palm kommer upp som förslag på YouTube före Johan Glans.
Surt, sa räven.
Jag älskar den hypotetiska tanken i att gå och lägga sig tidigt, känslan den tanken ger är helt underbar. Problemet är bara att om jag lägger mig tidigt så drömmer jag mardrömmar. Jag vaknar tre-fyra gånger skräckslagen på grund av att jag drömt något läskigt. Så speciellt mycket mer utvilad vaknar jag inte.
Skönt att man inte är sjukligt utseendefixerad.
I morse så bestämde jag mig för att jag skulle göra en utbakad fläta av överhåret. Den blev helt perfekt och allt var underbart. Ända tills jag minuten innan jag skulle gå hemifrån fick hjärnsläpp och drog på mig tröjan utan att tänka mig för. Helt plötsligt var min perfekta fläta väldigt operfekt, men jag hade inte tid att göra om den så jag tänkte äsch och gick iväg.
En väldigt otacksam människa.
Jag förstår verkligen inte det här med fotboll och liknande sporter. Vad som är tjusningen med att se en massa idioter ränna efter en boll. En gång när en jag känners favoritfotbollslag spelade och den kanalen inte visades i hans trakter så beslöt jag mig för, snäll som jag är, att referera matchen för honom.
Jag: En blå passar till en blå, och han till en annan blå, en annan blå, en annan blå, en annan blå, tillbaka till den första blå. Där fick den röda bollen. Han passar till en röd, till en. Nej, en blå bröt passningen. Den blå passar till en annan blå, en annan blå, till en...
Han: Tack [censur], det är jättesnällt av dig men det räcker nu.
Jag: Blå, till en annan blå, till en blå, till en blå. Nu fick den röda den igen! Till en röd, till en röd, till en...
Han: [Censur], det räcker nu.
Jag: Röd, till en annan röd, och nu skjuter de mot mål! Målvakten tog den. Han kastar den till en blå, som passar till en annan blå...
Han: [Censur]! Sluta!
Tonen han använde sig av var inte den trevligaste heller! Eller okej, han skrattade. Men i alla fall. Vilket ohyfs!
Jag: En blå passar till en blå, och han till en annan blå, en annan blå, en annan blå, en annan blå, tillbaka till den första blå. Där fick den röda bollen. Han passar till en röd, till en. Nej, en blå bröt passningen. Den blå passar till en annan blå, en annan blå, till en...
Han: Tack [censur], det är jättesnällt av dig men det räcker nu.
Jag: Blå, till en annan blå, till en blå, till en blå. Nu fick den röda den igen! Till en röd, till en röd, till en...
Han: [Censur], det räcker nu.
Jag: Röd, till en annan röd, och nu skjuter de mot mål! Målvakten tog den. Han kastar den till en blå, som passar till en annan blå...
Han: [Censur]! Sluta!
Tonen han använde sig av var inte den trevligaste heller! Eller okej, han skrattade. Men i alla fall. Vilket ohyfs!
På tal om "Ha!"-inlägget.
Funderade på om effekten av stökigheten påverkas av att man plockar i ordning innan själva sänghalmsdelen. Kom dock fram till att så är det såklart inte. Att man är stökig av sig är ett personlighetsdrag och det försvinner inte bara för att man plockar upp tröjan.
Tänkte även på hur det blir när man går från att vara jättestökig till att bara vara lite stökig - en personlighetsförändring jag har genomgått. Men efter att ha undersökt saken så vet jag att så är inte fallet.
Det är som med Ricki Lakes uttryck "Once a cheater, always a cheater!". Det vill säga: En gång stökig, alltid stökig!
Sedan kan man ju alltid säga som en jag känner sa efter att jag lärt mig den här kopplingen, och försökte sälja in mig själv inför framtiden:
Tänkte även på hur det blir när man går från att vara jättestökig till att bara vara lite stökig - en personlighetsförändring jag har genomgått. Men efter att ha undersökt saken så vet jag att så är inte fallet.
Det är som med Ricki Lakes uttryck "Once a cheater, always a cheater!". Det vill säga: En gång stökig, alltid stökig!
Sedan kan man ju alltid säga som en jag känner sa efter att jag lärt mig den här kopplingen, och försökte sälja in mig själv inför framtiden:
"Fast det får ju mig inte att stå ut med att bo med henne. Möjligen att hoppa i säng med henne."
Om det samma gäller pojkar vet jag faktiskt inte. Men allt annat här i världen är ju olika mellan flickor och pojkar så jag antar att det är så här också. Alltså: ju stökigare, desto sämre. Så det blir nog snarare sjunde avsatsen i helvetet?
Universums orättvisor.
Varför gnisslar inte de andra programväskorna? Idag när jag gick hem så höll jag på att få krupp på min väskas gnissel. Dessutom kunde man se hur alla andra ocså hörde det. Det var verkligen ett gnisselljud för varje steg jag tog.
Men de andra programväskorna jag passerade släppte inte ifrån sig minsta lilla decibel. Varför är det så? Är våra väskor mycket mindre påkostade? Är det bara billigt skräp?
Värst av allt var när jag gick om en person som hade gångproblem och hennes "felfotsteg" bildade takt med mitt väskgnissel. Det var jobbigt.
Men de andra programväskorna jag passerade släppte inte ifrån sig minsta lilla decibel. Varför är det så? Är våra väskor mycket mindre påkostade? Är det bara billigt skräp?
Värst av allt var när jag gick om en person som hade gångproblem och hennes "felfotsteg" bildade takt med mitt väskgnissel. Det var jobbigt.
Ha!
"Stökiga tjejer är bra i sängen."
Äntligen något att rättfärdiga en slängd tröja på golvet med.
Vampyrfri.
Igår när jag lagade mat:
- Äsch, det är lika bra att jag häller i den vitlökssås som är kvar så att jag blir av med den.
Idag när jag öppnar kylskåpet för att plocka fram min matlåda:
- Oj då.
- Äsch, det är lika bra att jag häller i den vitlökssås som är kvar så att jag blir av med den.
Idag när jag öppnar kylskåpet för att plocka fram min matlåda:
- Oj då.
Jag förstår inte vad som är problemet.
Varje gång någon som inte har varit hos mig tidigare kommer hem till mig så ställer de frågan varför jag har mina bestick i ett besticktorkställ på bordet.
Och det är inte så att de frågar det i en nyfiken, normalt undrande ton, utan tonen som används får det att låta som om att det var jag som uppfann HIV-viruset, stal maten från barnen i Afrika och att jag dagligen sprayar hundranittio flaskor hårspray av den farliga sorten rätt ut i atmosfären för att försöka förstöra ozonlagret fortast möjligen.
Det är praktiskt och jag gillar det. Mycket svårare än så är det inte.
Jippie..
Mitt öga är rött igen. Inte lika mycket som häromdagarna, nu är det mer som ett koncentrerat område. Väldigt skojigt. Ännu en vecka utan linser och smink?
I verkligheten.
Jag bryr mig inte om vad logikens lagar säger. Det finns vissa minuter som är oändligt mycket längre än andra. Som de där fyra minutrarna om dagen man ägnar sig åt tandborstning till exemper; det är inte egentligen fyra minuter - det kallas fyra men det är egentligen sju om man jämför med dagens andra, vanliga minuter.
Och de där sista fem minutrarna innan äggklockan ringer och säger att nu är maten klar. När man är färdig med allt det andra. Man har diskat, dukat fram och ordnat med salladen och man bara står där och väntar på att de där minuterna ska passera. På äggklockan står det att det är fem minuter kvar, men även här är det universum som driver med en och gör så att klock[svordom] går extra långsamt, så det tar inte fem minuter tills den ringer utan det tar istället nio minuter.
Och de där sista fem minutrarna innan äggklockan ringer och säger att nu är maten klar. När man är färdig med allt det andra. Man har diskat, dukat fram och ordnat med salladen och man bara står där och väntar på att de där minuterna ska passera. På äggklockan står det att det är fem minuter kvar, men även här är det universum som driver med en och gör så att klock[svordom] går extra långsamt, så det tar inte fem minuter tills den ringer utan det tar istället nio minuter.
Johan Glans och Soran Ismail är perfekta som potatisskalningssällskap.
Luften har pyst ur.
Kapitel tio i övningsboken vi har till den här kursen har verkligen helt dragit ur mig den lilla livsgläde jag besatte innan jag började på kapitlet. Det tar aldrig slut och jag förstår ändå ingenting när jag väl lyckats ta mig igenom en uppgift. Hatar.
Jag vet att det är samma visa varje år.
Men nu börjar faktiskt snön bli lite tradig att ha och göra med.
På tal om Arne Weise.
Hur kunde en förvuxen sextonåring vinna över BWO-låten? Man borde inte få ställa upp med låtar på svenska i festivalen nu för tiden. De översätts ju till engelska om de går vidare till storfinalen, och Eternity-låten är väl ett bra exempel på den skräcköversättningen? Hur kan man rösta vidare en låt som man inte vet hur den kommer att låta när den visas för hela Europa?
Dessutom hade hon en ful klänning. Tråkigt med tanke på hur bra håret och makeupen var.
Dessutom hade hon en ful klänning. Tråkigt med tanke på hur bra håret och makeupen var.
- Tjeckisk dockteater!? Var är Scooby Doo!?
Det kan inte bara vara jag som satt under hela EMD:s nummer och väntade på att de halvnakna tjejerna skulle komma indansande? Man kan ju inte ha ett framträdande utan tjejer?
Vad gick fel? Vem lät det hända? Vem är den ansvariga!?
Kul lördag.
Jag har i princip sovit bort hela dagen, eller åtminstone dryga fyra timmar av dem. Somnade när A-K åkte ut från vallen efter sin första skjutning. Jag kämpade allt jag kunde för att hålla mig vaken men det gick inte.
De senaste nätterna har varit så sena och mornarna så tidiga, antar att jag behövde ta igen lite sömn. Värst av allt är att jag känner att jag med lätthet hade kunnat somna om nu igen om jag inte hade klivit ur sängen.
Två frågor bara: Vem stängde av TV:n och hur hamnade jag under täcket?
De senaste nätterna har varit så sena och mornarna så tidiga, antar att jag behövde ta igen lite sömn. Värst av allt är att jag känner att jag med lätthet hade kunnat somna om nu igen om jag inte hade klivit ur sängen.
Två frågor bara: Vem stängde av TV:n och hur hamnade jag under täcket?
Det här med att flytta ihop.
Nej, det är minsann ingen dans på rosor. Helt plötsligt står man med två uppsättningar av allt. Och nog för att vår lägenhet ligger på 72 kvadrat, men två sängar, två matbord, åtta stolar, tre fåtöljer, fyra skåp/bänkar, tio lampor av olika slag... och så vidare - det får vi faktiskt inte plats med. Och jag vägrar ge upp min säng. Den är underbar. Han finner den alldeles för mjuk och vill ha hans säng, vilken jag tycker är alldeles för hård.
För att inte tala om alla öppnade långlivade livsmedel; matolja till exempel. Hur ska man lyckas att göra av med två nästan helt fulla flaskor med matolja innan de blir dåliga? Jag klarar inte ens av en ensam på ett år.
Något som han däremot tyckte var bra var att vi har två tvättkorgar.
Han: Då kan vi ju ha vitt i ena och mörkt i den andra.
Jag: Ja, jo. Angående det där. Jag har lite problem med att tvätta mina kläder tillsammans med andras.
Han: Hur menar du?
Jag: Ja, något plagg hit eller dit gör väl inget. Men tanken på att mina kläder ligger tillsammans med någon annans i en tvättkorg och sedan i en tvättmaskin, det gör mig lite... Jag gillar inte tanken.
Han: Eh... Okej.
Men så log jag och såg söt ut, vilket ledde till att han började le och pussa på mig. Så två tvättkorgar är bra att ha. Så att man kan ha varsin.
Ja, jag borde kanske berätta om min hemlighet. Har träffat och varit tillsammans med en pojke i omkring tio månader nu och vi har bestämt oss för att flytta ihop, eller vi håller nu på att flytta ihop. Not. - Alldeles för lättlurade.
För att inte tala om alla öppnade långlivade livsmedel; matolja till exempel. Hur ska man lyckas att göra av med två nästan helt fulla flaskor med matolja innan de blir dåliga? Jag klarar inte ens av en ensam på ett år.
Något som han däremot tyckte var bra var att vi har två tvättkorgar.
Han: Då kan vi ju ha vitt i ena och mörkt i den andra.
Jag: Ja, jo. Angående det där. Jag har lite problem med att tvätta mina kläder tillsammans med andras.
Han: Hur menar du?
Jag: Ja, något plagg hit eller dit gör väl inget. Men tanken på att mina kläder ligger tillsammans med någon annans i en tvättkorg och sedan i en tvättmaskin, det gör mig lite... Jag gillar inte tanken.
Han: Eh... Okej.
Men så log jag och såg söt ut, vilket ledde till att han började le och pussa på mig. Så två tvättkorgar är bra att ha. Så att man kan ha varsin.
Ja, jag borde kanske berätta om min hemlighet. Har träffat och varit tillsammans med en pojke i omkring tio månader nu och vi har bestämt oss för att flytta ihop, eller vi håller nu på att flytta ihop. Not. - Alldeles för lättlurade.
Oj då. Igen.
Jag öppnade precis mitt kylskåp för att ta lite vatten, och fann att det var fryst. När jag plockade in varorna förut så måste jag ha råkat komma åt termostaten. Den stod på fullt. Det var ganska kallt där inne.
Ett uppfostrat sätt att säga det på.
Vi pratade om onaturliga saker på/i kroppen som inte borde vara där och jag skämtade om att jag funderade på att skaffa silikon.
Han: Jag antar och hoppas verkligen att du skämtade
Jag: Självklart.
Han: Nej tänkte väl det. du är ju, ska vi säga välformad
Jag: Hur menar du?
Han: Du har ju inte direkt någon brist på kvinnliga former
Han, igen: Hoppas du förstår att jag menar det här som positivt nu?
Jag: Ja, självklart; men det kunde ha varit åt båda hållen
Han: Hm, ja kanske inte var det mest tydliga ordvalet. men menar det absolut som positivt
Jag: Då har du inte försökt hitta en bikini, då är det allt annat än positivt.
Han: Om vi nån gång badar tillsammans hoppas jag på att du inte heller hittat nån bikini till dig.
Jag: Haha, minsann.
Från Sveriges värsta bilförare.
Dålig bilförare: Nej, jag har aldrig kört i terräng tidigare med en bil. Men... Jag har gått i terräng och det har gått rätt bra.
Skor, sjal, klocka, strumpor, fryspåsar, smörknivar, örhängen, hårkrimskrams, ansiktslotion och en miniminimini-väska. Och lite mat.
Fick en inbjudan av Pickford att titta förbi på vägen hem från stan för att visa upp mina inköp, men eftersom att tiden sprang iväg för mig så blev det itne av. Så för att hon, du, inte ska känna att hon, du, gått miste om något fantastiskt så har jag ordnat den här bilden enkom för dig. Att även alla andra som läser här också kan se det, det låtsas vi inte om.
Något annat vi ska ignorera är att jag inte hade haft något att visa upp även om jag hade hunnit. Hittade nämligen ingenting. Förutom de svarta klackarna förstås. Och inte ens dem är seciellt sexiga. Fanns inte ens i min storlek, men är man desperat så är man. Och desperat är man när man har finkammat varenda skoaffär i stan - vilket i och för sig inte är så många som man hade kunnat önska sig; men ändå.
Det fanns inte ett endaste klädesplagg som föll mig på läppen. Eller inne på storGina så fanns det underbara kläder i överflöd, men inget jag kände att jag ville gå omkring i. Däremot så fanns det där en kappa. En alldeles fantastisk kappa. Och ord kan inte beskriva hur het jag såg ut bakifrån i den kappan. Men så var det ju den där lilla detaljen att kunna knäppa alla knapparna där fram, inte bara de nedanför brösten. Jag blev bitter. På Vila fanns det en drömklänning i blek korallfärg. Den var helt underbar! Men det var definitivt en "Hej, jag har i princip inga bröst-"klänning. Den och kappan kommer jag att drömma fina drömmar om i natt.
Och just det: Klockan, i den gråa kartongen, är orange/röd inte silvrig. Den köade jag länge för. Sedan så glömde jag att ta med det lilla "fodralet" jag köpte till min mobil på bilden. Är som en miniminiminiväska. Är tydligen väldigt hett i Danmark "Alla går omkring med sådana.".
Något annat vi ska ignorera är att jag inte hade haft något att visa upp även om jag hade hunnit. Hittade nämligen ingenting. Förutom de svarta klackarna förstås. Och inte ens dem är seciellt sexiga. Fanns inte ens i min storlek, men är man desperat så är man. Och desperat är man när man har finkammat varenda skoaffär i stan - vilket i och för sig inte är så många som man hade kunnat önska sig; men ändå.
Det fanns inte ett endaste klädesplagg som föll mig på läppen. Eller inne på storGina så fanns det underbara kläder i överflöd, men inget jag kände att jag ville gå omkring i. Däremot så fanns det där en kappa. En alldeles fantastisk kappa. Och ord kan inte beskriva hur het jag såg ut bakifrån i den kappan. Men så var det ju den där lilla detaljen att kunna knäppa alla knapparna där fram, inte bara de nedanför brösten. Jag blev bitter. På Vila fanns det en drömklänning i blek korallfärg. Den var helt underbar! Men det var definitivt en "Hej, jag har i princip inga bröst-"klänning. Den och kappan kommer jag att drömma fina drömmar om i natt.
Och just det: Klockan, i den gråa kartongen, är orange/röd inte silvrig. Den köade jag länge för. Sedan så glömde jag att ta med det lilla "fodralet" jag köpte till min mobil på bilden. Är som en miniminiminiväska. Är tydligen väldigt hett i Danmark "Alla går omkring med sådana.".
Oj då.
Min lilla snabbis till stan kom sig på något sätt att bli en femtimmars-historia.
Sunshine.
Vad glad jag är att jag inte åkte till stan igår. Idag är det nämligen soligt. Visst, det lär ju hinna gå över till snöstorm innan jag åker, men kan njuta av det ett tag i alla fall!
Gärna för mig.
Jag får alltid mina städcravings vid de mest olämpliga tillfällena, och det mina damer och herrar är anledningen till att jag nu strax går och lägger mig med en skinande ren toalett och ett kök som gnistrar i kapp med den mest påkostade Ajax-reklamen av de alla.
De slår aldrig fel mina städcravings. Antingen blir det så att jag får ett akut städbehov när jag står och borstar tänderna för att därefter krypa ner och sova, men då finns det inget annat att göra än att dra på sig städhandskarna och börja skrubba. Om det inte sker på kvällen/natten så vaknar behovet på den tidiga morgonen; precis efter att jag klivit upp ur sängen för ett toalett- och/eller vattenbesök innan jag återvänder till sängen för att få ytterligare några timmars sömn. Istället finner jag någon minut senare mig själv stå där med mina gula handskar och skrubba.
Men jag klagar inte. Speciellt inte när det händer på kvällen - för hur underbart är det inte att vakna upp till en gnistrande lägenhet med den svaga lukten av klor? Jag älskar det i alla fall!
De slår aldrig fel mina städcravings. Antingen blir det så att jag får ett akut städbehov när jag står och borstar tänderna för att därefter krypa ner och sova, men då finns det inget annat att göra än att dra på sig städhandskarna och börja skrubba. Om det inte sker på kvällen/natten så vaknar behovet på den tidiga morgonen; precis efter att jag klivit upp ur sängen för ett toalett- och/eller vattenbesök innan jag återvänder till sängen för att få ytterligare några timmars sömn. Istället finner jag någon minut senare mig själv stå där med mina gula handskar och skrubba.
Men jag klagar inte. Speciellt inte när det händer på kvällen - för hur underbart är det inte att vakna upp till en gnistrande lägenhet med den svaga lukten av klor? Jag älskar det i alla fall!
Om man skriver det tillräckligt många gånger?
Imorgon ska jag till stan. Imorgon ska jag till stan. Imorgon ska jag till stan. Jag ska inte skjuta upp det. Imorgon ska jag åka till stan!
Nej tack.
Blev påmind av Pickford om hur vi förra våren/försommaren så gott som dagligen* satt med gubbarna ute i gräset och pluggade. Känns inte som om att platsen där detta skedde har riktigt samma charm den här årstiden.
* Om jag inte missminner mig helt.
* Om jag inte missminner mig helt.
Man är väl inte mer än människa?
Usch.
Att ha bruna skor till svarta leggings är inte det allra minsta fint. Men har de svarta skorna gått sönder och är resten av de lämpliga skorna på vinden; då har man inget val.
Adressandring.se?
Finland: På Malta är det acceptabelt med dåligt humör
annuendag: Då ska jag nog flytta. Kan jag få ta ett av sovrummen i din lgh?
Finland: Det är redan uthyrt
annuendag: Till?
Finland: En kollega
annuendag: Okej, men jag betalar tio kronor mer! Och jag lovar att fälla upp toaringen efter mig!
Finland: Haha
Okej, sa jag.
Idag så ringde fastighetsskötaren till området där jag bor mig och informerade mig om att han hade råkat klippa av mitt cykellås.
När jag kom hem så satt det ett nytt lås på min cykel och i min brevlåda fanns nycklarna. Helt otroligt att nycklarna fick plats där i. Cykelnyckeln är nämligen lika stor som min lägenhetsnyckel. Inte alls otympligt.
När jag kom hem så satt det ett nytt lås på min cykel och i min brevlåda fanns nycklarna. Helt otroligt att nycklarna fick plats där i. Cykelnyckeln är nämligen lika stor som min lägenhetsnyckel. Inte alls otympligt.
Kan ni se min lägenhetsnyckel? Det är den som skymtar fram bakom den stora cykelnyckeln där.
Hunden är för övrigt en väldigt gammal vän till mig. Minns inte om det var i slutet av högstadiet eller i början av gymnasiet som jag fick den. Det har blivit lekt med av i det närmsta varenda person jag sedan införskaffandet har haft mitt liv på något sätt ihopkopplat med.* Något som jag personligen finner ganska imponerande.
*Massor av år + Massor av människor = Tur att jag inte har bacillskräck!
Helt normalt!
Jag förstår verkligen inte hur det kommer sig att det är så oaccepterat att vara på dåligt humör. Man ska alltid vara tipp topp, och vilken normal människa utan lyckopiller klarar av det egentligen?
Jag har varit på extremt dåligt humör idag, och även delar av gårdagen om jag inte missminner mig helt. Men det kan ju inte folk acceptera. Istället så får man direkt klassikern slängd i ansiktet av var och en man träffar: "Är det på grund av mig? Har jag gjort något?".
Hur osäker är man inte på sig själv då? För att inte tala om egocentriskt. För när man ställer den frågan så tror ju personen som frågat det på allvar att han eller hon är så viktig att hela ens humör beror på enbart på dem. Som om världen kretsade kring deras handlingar.
Det är verkligen bland de mer irriterande sakerna här i livet. Att det inte är okej att vara på dåligt humör ibland utan att något ska vara fel. För man kan ju inte känna sig osocial utan anledning. Nej, allra minst så ska man ju ha blivit av med en kär vän eller så har killen/tjejen från förra fredagen inte hört av sig efter natten man spenderade tillsammans.
Jag har varit på extremt dåligt humör idag, och även delar av gårdagen om jag inte missminner mig helt. Men det kan ju inte folk acceptera. Istället så får man direkt klassikern slängd i ansiktet av var och en man träffar: "Är det på grund av mig? Har jag gjort något?".
Hur osäker är man inte på sig själv då? För att inte tala om egocentriskt. För när man ställer den frågan så tror ju personen som frågat det på allvar att han eller hon är så viktig att hela ens humör beror på enbart på dem. Som om världen kretsade kring deras handlingar.
Det är verkligen bland de mer irriterande sakerna här i livet. Att det inte är okej att vara på dåligt humör ibland utan att något ska vara fel. För man kan ju inte känna sig osocial utan anledning. Nej, allra minst så ska man ju ha blivit av med en kär vän eller så har killen/tjejen från förra fredagen inte hört av sig efter natten man spenderade tillsammans.
Jag misshandlar inte alla mina växter, har faktiskt en som ser helt okej ut!
Idag tittar jag inte på femmans dokumentär.
Nu går en dokumentär på femman om hemfödslar och eftersom att jag inte har den allra minsta lust att bli skadad för resten av livet så väljer jag att inte titta. Att visa bilder från en förlossning borde, åtminstone i mitt tycke, vara ett väldigt bra preventivmedel för speciellt unga.
På sexuallektionerna: dra med hela klassen till biografen och tvinga dem genomlida en väldigt visuell och detaljerad födsel eller två. Det lär nog ha sin effekt på några småglin så att de skjuter upp sexualdebuten något år. Eller åtminstone någon månad.
"En födsel är det vackraste man kan bevittna."
- Förutsatt att man är blind, döv och står minst sjuttiofem meter från människan som föder; Absolut!
På sexuallektionerna: dra med hela klassen till biografen och tvinga dem genomlida en väldigt visuell och detaljerad födsel eller två. Det lär nog ha sin effekt på några småglin så att de skjuter upp sexualdebuten något år. Eller åtminstone någon månad.
"En födsel är det vackraste man kan bevittna."
- Förutsatt att man är blind, döv och står minst sjuttiofem meter från människan som föder; Absolut!
Lite lätt yrslig.
Jag har precis lekt med ett halvt vitkålshuvud så att jag blev alldeles snurrig. Det är nog dags för mig att krypa ner under mina täcken i sängen!
Hypotetiskt sett är man numera ett rikt troll.
Ifall jag hade fått en krona för varje gång jag loggat in på bankens sida idag
så hade jag haft fem kronor nu!
så hade jag haft fem kronor nu!
Förnuftet säger.
Först fick jag mina nya glasögon och jag hade dem en vecka för att vänja mig ordentligt, och för att jag inte vill börja med nya linser mitt i en vecka. Sedan blev den en vecka till med glasögonen, helt enkelt för att jag inte orkade leta fram linserna på måndagsmorgonen. Sedan fick jag ögongrejen så jag vågade såklart inte ha linser förra veckan heller.
Och även om mitt öga ser normalt ut idag så vågar jag inte chansa utan kör ännu en vecka med glasögon. För det är viktigare att jag har fungerande syn resten av mitt liv, än att min fåfänga får gå hemifrån med linser. Ja, det är i alla fall vad jag försöker intala mig denna morgon. VIïlket är svårt - jag är nämligen envis; eller ja, det rätta ordvalet enligt min pappa i mina yngre år: tjurskallig.
Och även om mitt öga ser normalt ut idag så vågar jag inte chansa utan kör ännu en vecka med glasögon. För det är viktigare att jag har fungerande syn resten av mitt liv, än att min fåfänga får gå hemifrån med linser. Ja, det är i alla fall vad jag försöker intala mig denna morgon. VIïlket är svårt - jag är nämligen envis; eller ja, det rätta ordvalet enligt min pappa i mina yngre år: tjurskallig.
Guldstjärna till mig.
Tro det eller ej, men trots den snigelaktiga starten på dagen har jag faktiskt fått en hel del gjort - så grattis till mig. Men nu har jag varit duktig nog idag, så nu blir det till att krypa ner i sängen. Spännande va!?
Som en snigel. Fast lite värre.
Det är helt otroligt hur segt den här morgonen och förmiddagen har gått. Jag gick upp någon gång mellan åtta och halv nio, men det är först nu jag är klar med frukost och övriga morgonbestyr. Halva dagen har i princip redan gått och jag som har massor jag måste hinna med.
Usch. Jag känner att det här kommer bli en väldigt oproduktiv dag.
Usch. Jag känner att det här kommer bli en väldigt oproduktiv dag.
Idag är det ju kärlekens dag,
därför vill jag passa på att säga förlåt till min krukväxt som jag köpte för några veckor sedan. Jag vet inte vad jag har gjort för att få dig att lida så här, men det var inte meningen!
Snällt, men bestämt.
Till slut måste en flicka helt enkelt få somna:
"[Censur] jag avgudar dig och en vacker dag ska jag bli din flickvän,
men nu får du faktiskt hålla tyst!"
men nu får du faktiskt hålla tyst!"
"Tur att det åtminstone finns skid-VM att roa sig med under tiden."
Eller hur. Jag ser mer snö när jag tittar ut genom fönstret än vad de har där borta. Vad är nöjet med att titta på skid-VM på smal snöremsa?
Små kvittrande vårfåglar.
Sådana finns det ju beviserligen inte än. I fall någon skulle ha irrat hit redan så skulle det ju snarare vara tal om en ihjälfrusen och okvittrande vårfågel. Men idag är vädret så fantastiskt att det borde finnas ett par levande kvittrande vårfåglar, en talande uggla och en sjungande tecknad flicka som skuttar runt och sjunger. Gärna en rådjursbäbis och några färggranna fjärilar också.
Det fina vädret gör mig faktiskt lite bitter. Detta eftersom att jag verkligen skulle behöva åka till stan och inhandla kläder till min morfars begravning. Eller en svart sjal i alla fall. Men jag hinner inte. Jag har så mycket att göra i ex.redovisn.boken att jag måste sitta inne och kedjad vid den hela helgen. Glad alla hjärtans dag till mig! Tur att det åtminstone finns skid-VM att roa sig med under tiden...
Angående ögat så blev det mycket värre dagen efter, men nu börjar det nog lägga sig. Är bara en svag röd, nästan ljusrosa nyans idag. Jag ser knappt ut som djävulen alls längre!
Det fina vädret gör mig faktiskt lite bitter. Detta eftersom att jag verkligen skulle behöva åka till stan och inhandla kläder till min morfars begravning. Eller en svart sjal i alla fall. Men jag hinner inte. Jag har så mycket att göra i ex.redovisn.boken att jag måste sitta inne och kedjad vid den hela helgen. Glad alla hjärtans dag till mig! Tur att det åtminstone finns skid-VM att roa sig med under tiden...
Angående ögat så blev det mycket värre dagen efter, men nu börjar det nog lägga sig. Är bara en svag röd, nästan ljusrosa nyans idag. Jag ser knappt ut som djävulen alls längre!
Det var ett jävla tjat om hjärtdagen.
Nej, rubriken är inte sann. Jag är faktiskt inte alls speciellt bitter över att det i morgon är Alla Hjärtans Dag. Jag blir mer provocerad av alla som idag går runt och skrockar om att det minsann är fredagen den trettonde - undrar om det händer någon olycka! För det är ju helt logiskt att ett visst datum skulle vara mer otursbringat än något annat. Om man vill uppmärksamma något datum tycker jag personligen att den tjugonionde februari är mer att gå och tissla om, inte för olyckors skull - utan för att det om något är väl ett ovanligt datum i jämförelse med övriga.
I alla fall, hjärtdagen var det jag skulle skriva om. Vad jag verkligen ogillar med dagen i fråga är alla företag och liknande som helt plötsligt börjar fylla min sms- och mailinkorg med reklam om hur jag bäst hittar på något romantiskt till min pojk- eller flickvän. Ifall de ska skicka ut sådant tycker jag att det borde föregås av ett sms eller mail som berättar hur jag får tag på en sådan.
Just hjärtdagen känns överskattad. Vilket jag förstås inte får säga eftersom att jag inte är tillsammans med någon. Personer som har en respektive får vara negativt inställda till dagen, men inte vi andra.
Nej, om jag känner mig ensam i morgon så kommer jag helt enkelt gå ut och hångla lite med mitt frysta cykellås.
I alla fall, hjärtdagen var det jag skulle skriva om. Vad jag verkligen ogillar med dagen i fråga är alla företag och liknande som helt plötsligt börjar fylla min sms- och mailinkorg med reklam om hur jag bäst hittar på något romantiskt till min pojk- eller flickvän. Ifall de ska skicka ut sådant tycker jag att det borde föregås av ett sms eller mail som berättar hur jag får tag på en sådan.
Just hjärtdagen känns överskattad. Vilket jag förstås inte får säga eftersom att jag inte är tillsammans med någon. Personer som har en respektive får vara negativt inställda till dagen, men inte vi andra.
Nej, om jag känner mig ensam i morgon så kommer jag helt enkelt gå ut och hångla lite med mitt frysta cykellås.
Idag gjorde jag något som det borde finnas långa fängelsestraff för.
Jag köpte färdigpannkakor.
Amen.
När man kommer hem och är helt slut så blir man väldigt glad över att hitta något sådant här.
Varför?
I morse när jag gick upp så såg jag att jag var lite röd i vänsterögat. När jag kom hem var ögonvitan helt röd, nu är den illröd. Vet att det inte syns tydligt på bilderna jag tog när jag kom hem, men man kan i alla fall ana det.
Imponerad beundrarinna.
Fruarna i dokumentären på femman är helt fantastiska människor. Jag skulle aldrig kunna ha den tron på mig själv att jag kunde leva mitt liv tillsammans med en transvestit. Den styrkan de människorna besitter är helt obeskrivlig.
Jag önskar att jag kunde vara så fördomsfri.
Jag är dock inte imponerad av deras tandborstning. Gulare tänder får man leta efter.
Jag önskar att jag kunde vara så fördomsfri.
Jag är dock inte imponerad av deras tandborstning. Gulare tänder får man leta efter.
Från Sveriges värsta bilförare.
Dålig förare, om annan bilist: Va fan blinkar han inte för?
Co-driver: Hur fan kan du bli sur på en annan bilist när inte han blinkar när du inte blinkar själv någon gång?
Dålig förare: Men jag brukar väl för fan blinka?
Co-driver: Med ögonen kanske.
Co-driver: Hur fan kan du bli sur på en annan bilist när inte han blinkar när du inte blinkar själv någon gång?
Dålig förare: Men jag brukar väl för fan blinka?
Co-driver: Med ögonen kanske.
Det kan alltid bli värre.
Så är det. Oavsett hur pissigt allt är så går det alltid finemang för världen att förvärra situationen. Och det är just på grund av det som jag sprang på personen jag en gång trodde jag skulle spendera merparten av mitt liv med samtidigt som Vänner-avsnittet då Monica och Chandler förlovar sig var i bakgrunden. En person jag inte träffat på omkring två månader. Självklart där och då.
FYI.
I kväll när jag gick mot fototagningen så gick jag förbi en öppen dörr i korridoren. Inifrån lägenheten hörde jag en kille utbrista "Wow! Världens snyggaste tjej gick precis förbi.".
Så nu vet ni det.
Så nu vet ni det.
Så här intressant var dagens föreläsning...
Har man inget att göra så skaffar man sig det heter det ju...
Ser ni den gröna lilla asken där längst uppe på bilden? Där i har jag normalt mina "pluppörhängen", det vill säga små örhängen. Igår kväll lyckades jag dock slå ner den från bänken och alla mina små örhängen ramlade ner på min matta. Min ryamatta. Min stora ryamatta.
"Det kan inte gå fel när man ska byta ventil."
Så har alla jag har diskuterat ämnet med sagt till mig, att till och med jag klarar det. Eller hur.
I morse vaknade jag kring halv nio och kände att det var lika bra att få igång dagen direkt genom att gå och handla. Mycket att jag valde att göra det just precis då berodde i och för sig på att jag inte hade någon frukost hemma. Men i alla fall.
Bestämde mig för att ta med cykeln och äntligen få den där ventilen bytt. Så jag kommer till macken, där cykelpumpen finns, och skruvar loss min gamla ventil, och skruvar dit den nya. Helt utan problem. Under tjugo sekunder. Applåderar mig själv inombords. Så tar jag upp pumpslangen och trycker ner den på ventilen. Ingenting händer. Ingen luft. Nada.
Så är det jag som gjort ventilgrejen fel, eller är pumpen trasig? För ovanlighetens skulle får jag lite tur kastat åt mitt håll för det kommer en kille som ska pumpa sin cykel. Han har dock ingen framgång med detta och jag pustar ut inombords. Inte för att han inte kunde pumpa sin cykel, utan för att det inte var mitt ventilbyte som var problemet. Snäll medmänniska som jag är så gick jag in i butiken och upplyste dem om att deras cykelpump inte fungerade innan jag släpade/bar min cykel över till macken mitt emot.
Tar cykelpumpen och sätter den på ventilen. Det kommer in luft i mitt däck, lite åt minstone; det mesta åker utanför. Och den luft jag får in åker sakta med säkert ut så får jag tar bort pumpen från ventilen. Den är inte tät, alls. Den bara vickar runt i muttern den är fastskruvad med.
Längre än så orkar jag inte förklara utförligt, jag blir arg bara jag tänker på det. Den korta versionen är att jag inte fick loss muttern, men eftersom att jag är smart hade jag med en tång och lyckades använda den för att få loss muttern. Försökte ett par gånger till. Inget resultat. Det slutade i alla fall med att jag hade den nya ventilen, den gamla muttern och den gamla "ploppen". Självklart vågade jag inte cykla på cykeln. Troligt att det kommer att hålla, inte. Men vi får se hur det ser ut i morgon.
Jag väljer här att citera mig själv.
" Är livet verkligen värt det?
Jag är faktiskt inte helt övertygad. Är det verkligen värt att leva ifall man varje dag tvingas till något man avskyr? Bara för att en dag så kanske det blir bättre? En dag kanske man når upp till Lyckan? Det är verkligen så typiskt människan att behöva uppfinna något att sträva efter. Andra levande varelser lever för att överleva, medan människan har hittat på ett ord som betyder att man känner på ett förbestämt sätt och det är målet med hela livet. Att känna Lycka. Tänk om man aldrig kommer dit då? Då är ju allt annat man står ut med helt i onödan? Bara bortkastad tid, och vi vet ju alla människans åsikt om tid. Jag vet inte, det var en tanke bara."
Jag är faktiskt inte helt övertygad. Är det verkligen värt att leva ifall man varje dag tvingas till något man avskyr? Bara för att en dag så kanske det blir bättre? En dag kanske man når upp till Lyckan? Det är verkligen så typiskt människan att behöva uppfinna något att sträva efter. Andra levande varelser lever för att överleva, medan människan har hittat på ett ord som betyder att man känner på ett förbestämt sätt och det är målet med hela livet. Att känna Lycka. Tänk om man aldrig kommer dit då? Då är ju allt annat man står ut med helt i onödan? Bara bortkastad tid, och vi vet ju alla människans åsikt om tid. Jag vet inte, det var en tanke bara."
070107
Hur?
Jag får absolut inte somna. Jag får.. absolut inte somna. Jag får absolut inte... somna. Jag får...inte... somna.
Jag kan för mitt liv inte komma ihåg när jag var såhär trött och seg senast. Jag vill sova! Men aningen opassande med tanke på att jag ska iväg om fyrtio minuter ungefär. Undrar vad jag ska kunna hitta på för att hålla mig vaken.
Gymnasiemässa på anabola.
På väg hem från att ha slavat med exr, tänkte jag inte igenom mitt vägval. Eller det var väl snarare så att min hjärna var så trött att den slog på autopilot och jag gick min vanliga väg för att komma ut ur huset. Och hamnade mitt i tekland.
De har sina arbetsmarknadsdagar, eller vad det nu heter, så överallt var det bord, människor i kostym, reklam och framför allt: teknologer. Överallt. Väldigt irriterande.
Eller det var det väl inte egentligen, men jag var trött och alla människor överallt gjorde det svårt att ta det fram och det fanns i princip inget syre. Det var väldigt skönt att komma ut genom dörren och "ut i den friska luften".
Jag har en last.
Ja, det är sant. Även jag. Min last är ordet "ju". Ett ord jag missbrukar något så fruktansvärt mycket. Inte i "officiella" texter, såsom protokoll, PM, etc. såklart, men i alla vardagliga sammanhang. Det gör mig ont att göra det, men ofta så känner jag att jag inte kommer ifrån ordet, att det behövs för att leverera det jag vill ha sagt. Ibland är det bara för att jag inte orkar läsa igenom det jag skrivit och därmed inte upptäckt all onödig ansvändning av ordet.
Ordet "så" ligger för övrigt även det bra till i tävlingen om att vara mitt onödigaste ord, och därmed även min last.
För att helt byta ämne.
Bland det värsta jag vet att läsa är ursäkter för att man inte har skrivit någonting, och jag har haft som löfte att aldrig själv ursäkta min inläggsfrekvens. Det tänker jag inte göra nu heller, men jag tänker däremot ge ett offentligt svar på tal till alla som gnäller om att jag inte skrivit i takt med mitt vanliga tempo den senaste tiden.
Jag har helt enkelt inte någonting att skriva om just nu. Allt annat tar för mycket av min person för att jag ska orka låta min hjärna löpa fritt. Det är just den fria hjärnlöpningen som producerar inlägg. Utan fri hjärnlöpning, inga inlägg.
And that's all I have to say about that.
Ordet "så" ligger för övrigt även det bra till i tävlingen om att vara mitt onödigaste ord, och därmed även min last.
För att helt byta ämne.
Bland det värsta jag vet att läsa är ursäkter för att man inte har skrivit någonting, och jag har haft som löfte att aldrig själv ursäkta min inläggsfrekvens. Det tänker jag inte göra nu heller, men jag tänker däremot ge ett offentligt svar på tal till alla som gnäller om att jag inte skrivit i takt med mitt vanliga tempo den senaste tiden.
Jag har helt enkelt inte någonting att skriva om just nu. Allt annat tar för mycket av min person för att jag ska orka låta min hjärna löpa fritt. Det är just den fria hjärnlöpningen som producerar inlägg. Utan fri hjärnlöpning, inga inlägg.
And that's all I have to say about that.
Idag
har jag inte gjort mycket mer än att vara obeskrivligt störande för min omgivning. Sedan så påstod Pickford att det mesta jag säger är tråkigt. Konstiga mediciner den människan går på. Jag är roligast.
