WIP.
Här är en liten del av den bild jag hållit på med nu ikväll. Är i stort klar, småjusteringar kvar. Men sen vet man aldrig med mig. I morgon när jag ser den kanske jag avskyr någon del och måste göra om.
Är hur som helst väldigt skönt att fått lite tid över till skapande.
Att förstöra sin poäng.
Bekanten lyckades få tag i någon Kalle Anka-tidning och ville återberäta en av gåtorna som fanns med i den, via sms.
Han: Vad är det som är svart och vit och bara går runt, runt?
Jag, eftersom jag inte ens orkade fundera: Vet inte.
Han: Zebran!
Jag: Varför går den runt, runt? De kan ju gå rakt också.
Han: Just det, glömde skriva hela. Det ska vara en zebra som fastnat i en svängdörr.
Nu kanske det jag som är obildad här, men heter dörrarna som går runt svängdörr? Trodde det var sådana där som alltid är mellan vardagsrum och kök i äldre, och vissa nyare, amerikanska sitcoms. Jaja. Hur som helst är det ju bra att komma ihåg hela svaret.
Jag visste att hela den där grejen med blommor och bin var påhittad.
Lillebrorsbesök.
Lillebror har varit här och hälsat på. Han skulle egentligen bara svänga förbi några timmar men det blev en natt och en dag i stället. Väldigt trevligt. Vi spenderade hela dagen med att knata Stockholm runt. Odenplan, City, Gamla stan, Sephora för födelsedagsinköp till mig och så vidare.
Gamla stan var Lillebrors grej. Han ville se slottet och så där. Vi satt på en bänk utanför slottet och ringde pappa i ett annat ärende när det var dags för vaktavlösning så då var han med och livekommenterade det i luren eftersom han själv gjort det i sin ungdom.
Och så har jag även gjort kycklingmarinad med citronmelissen från IKEA-växtgrejen. Väldigt mysigt det med. Har inte så mycket med Lillebrors besök att göra kanske, men eftersom jag hade bild på kryddorna och inte Lillebrorsvistelsen fick det vara med här. Plus att jag ville skryta om min krydda. Mest därför faktiskt.
Roller skates, spring, party, fun!
Fullstor version finns som vanligt här.
Ja, det var ju ett tag sedan något blev målat på grund av tidsbrist. Var dock och bläddrade bland vinylomslag i veckan och fick inspiration till en hel massa bilder. Bland annat ett par rullskridskor, så ni på morgonen fick jag lite tid och energi över till att åstadkomma något.
Är väldigt nöjd, gillar att bilden inte är perfekt. Hur som helst fick jag för mig att det var torsdag idag, jag har verkligen ingen koll nu för tiden, så tänkte lägga in den i veckans torsdagstema eftersom jag tänkte på det när jag fick inspirationen. Temat var kalas och sattes av Lady Thirty. Trots att det är fel dag får det hamna i kategorin - det är ju trots allt tanken som räknas.
Naked is my life.
Var ju som sagt på nya Sephora. Förlåt, men jag tröttnar aldrig. Och jag gick naturligtvis inte därifrån tomhänt utan fick med mig Urban Decay's Naked Basics-paletten. Riktigt trevlig liten sak.
Isté.
Jag får ibland, ofta, för mig saker. Senast ut i den oändliga raden var att jag ville prova på att göra eget isté. Jag älskar nämligen citronisé. Jag är dock lite obekväm med färdiggrejer eftersom det innehåller så mycket grejer man inte vet vad det är. E-ämnen och allt annat möjligt. Så jag ville go naturale helt enkelt. Nu blev det ju inte helt naturligt eftersom jag använde köpt flädergrejs, men jag tänker mig ändå att andelen onaturliga ting är mindre än om jag köpt en blandpåse med pulver. Plus att det hade varit extremt mycket överkurs att ställa sig och göra egen flädersaft.
Hur som helst var det smidigt att göra och jag älskar ju att pyssla och ha mig så det var ett roligt projekt. När det kommer till smaken så gillade Bekanten det väldigt mycket. Själv... nja, inte så mycket. Tror att det kan vara på grund av förekomsten av lime, vilket jag inte alls gillar. Och huruvida det bara var inbillning eller faktiskt sant tyckte jag att det bara smakade lime.
Jag kommer nog dock göra en kanna till midsommar och se hur det mottages där, fast då utan lime.
Recpetet hittade jag här.
Sephora, sa jag det?
Man som chillar på Djurgården. Inklusive fiskmås.
Jag har visst lite glömt av att den här platsen finns sedan sist. Vet inte om det hänt så mycket spännande direkt. Jag var ute på Djurgården och knatade i helgen. Var även på nyöppnade Sephora inne i stan, stort men lite... murrigt. Dessutom lite rörigt och för mycket folk så får gå dit igen om ett tag när hypen lagt sig och de förhoppningsvis kommit mer på plats.
Hittade även en fantastisk bok på Urban Outfitters. Tyckte den var billig för 345 kronor, kollade ändå upp den online där jag hittade den för 200 kronor. Sjukt att internet har gjort så mycket när det kommer till priser
Har även varit i skolan. Och roligare än så har jag inte haft det. Ja, alltså det har ju varit roligt, men inte så roligt att läsa om menar jag.
Så varför skriver du det då tänker ni då. Och ja. Jag ville mest skriva att jag varit på Sephora.
Läget nu.
Jag har för övrigt haft en väldigt produktiv morgon. Lyssnat på Filip och Fredriks podcast, skrivit ut och fixat med skolpapper, gjort isté, ätit frukost och en del annat jag inte minns här och nu.
Med det sagt är jag numera övertrött. Igår var vi nämligen uppe till efter klockan ett någongång och jag går i vanliga fall och lägger mig runt klockan tio... Och på det vaknade jag sju i morse. Ingen bra kombination när man fortfarande är förkyld. Men, det är bara att ta sig i kragen och göra något av den här dagen.
Rådjur.
Igår var första dagen jag var utomhus för den här veckan. Minst sagt behövligt efter drygt fyra dagars horisontellt läge. Träffade på de här krabaterna. Först trodde jag på fullaste allvar att det var två statyer för de var totalt blickstilla, men så såg jag att den ena kissade, och det var så att säga första tecknet på att det var riktiga djur det var frågan om.
Helt sjukt fina djur. Skapar mycket förstörelse bara. Inte minst på ön. Var en gång i tiden några idioter till jägare som smugglade över rådjur i hästtransporter för att de skulle ha något att skjuta på. Så klart förökade rådjuren sig som... ja, kaniner, och nu går det sällan en dag utan att en rådjursolycka i trafiken rapporteras i tidningarna. Vilket i och för sig kanske säger mer om nyhetsläget på ön, men ändå.
Den förvirrade bloggvärlden.
Bekanten går förbi samtidigt som jag, tydligen, skrattar till.
Han: Vad är det?
Jag: Var en grej en skrev på sin blogg.
Jag: Var en grej en skrev på sin blogg.
Han: Var det Kenza eller?
Jag: Kinza, och nej det var Egoina.
Han: Varför ska de ha sådana där påhittade namn för. Så töntigt med Kenza och Kinza.
Jag: Det är samma person? Och det är hennes riktiga namn.
Han: Va?
Jag: Ja. Det uttalas Kinza och det är namnet hon är döpt till.
Han: Jaha, jag trodde det var två olika personer. Är det hon som är från Asien?
Jag: Nej, det är Foki.*
Han: Om jag hade en blogg skulle du läsa den då?
Jag: Tio gånger varje dag och kommentera sjuhundra gånger per år. Inte för att du någonsin kommenterat på min.
Han: Ja, jag vet inte varför det aldrig blivit av.** Kanske för att du skriver elaka saker om mig.
Jag: Fast det har du ju sagt att du tycker är roligt.
Han: Ja, det förstås.
Det här inlägget får mig för övrigt att tänka på hur mycket Finland avskydde den här typen av dialoginlägg. Personligen älskar jag dialoginlägg. Det här kanske var lite i saftigaste laget, men orka ändra nu när jag redan fetat "Han" och "Jag".
*Perfekt blogg att läsa när man vill må riktigt dåligt över sitt liv och det att man inte uppfyllt en endaste dröm. Om man ens har några drömmar. Personligen är jag osäker. Det faktum att jag är x antal år äldre gör det ju knappast roligare. Men jag missunnar ingen lycka, jag tycker det är fint när det går bra för andra. Ja, inte innerst inne kanske... Jo då, det gör jag. Inte. Jo. Nej.
**Jag skulle gissa på att anledningen är att vi bor tillsammans och han tar det muntligt när han gillar något.
Kristine Heigl, verkligen?
Jag har läst, och äger, varenda bok i Stephanie Plum-serien av Janet Evanovich. Och jag visste att det skulle bli film av det, men jag har glömt av det. Idag hittade jag den av en slump, och såg till min förfäran Att Heigl spelar Stephanie. Det är inte okej. Hon är inte ens i näreten av Stephanie. Det är det värsta med filmatisering av böcker: skådespelarval, är sällan det matchar med vad man själv föreställt sig.
Men, jag måste ju ge eländet en chans i alla fall. Det här gjorde i alla fall att ångesten över att En man som heter Ove av Fredrik Backman ska filmatiseras och skådespelarvalet där kom tillbaka. Usch.
Är för övrigt på bättringsvägen. Ingen feber längre!
Still down.
Fortfarande sjuk. Här ovan kan ni se min utsikt de senaste dagarna. Börjar känna mig lite halvtrött på den om jag ska vara helt ärlig. Och jag vill även påpeka att jag inte har någonting med böckerna i den där hyllan att göra. Eller jo, jag köpte Zlatanboken åt Bekanten när jag beställde något annat och den var på rea. Jag har dock lyckats nästla mig in lite här och där med tidningsomslag, smycken, ö-stenar och annat. Alltid något.
I förmiddags trodde jag att jag "bara" var förkyld, en tanke jag bittert har fått ta tillbaka nu på eftermiddagen. Hej igen feber och misär. Men, som Bekanten påpekade igår: Det kunde varit värre. Vilket verkligen gick hem jättebra hos mig. Så pass bra att jag avslutade varje mening igår, och idag under förmiddagen: sms, med just den meningen. Kanske lite barnsligt, men man säger inte så till någon man tycker om som lider. Förhoppningsvis har han lärt sig det nu.
Hur som helst håller jag nu på att steka potatisbiffar på gårdagens potatismosrest. Stekte även på och blandade i bacon, så jag hoppas att det ska vara ätbart i alla fall. På tal om matlagning förstördes gårdagens middag av ett dåligt gräddpaket. Utgångsdatumet var i maj någon gång så jag hällde i och upptäckte ganska omgående att det smakade spya. Bokstavligt talat. Försökte rädda fläskfilén genom att spola det under vatten, det fungerade inte. Så tack för det Valio.
Sjukt.
Jag vet inte vad ni roar er med nu för tiden. Själv är jag sjuk. Inte speciellt uppskattat från min sida om jag ska vara helt ärlig. Är även inne i en smoothie-fas. Primärt gjorda av frukt och bär. Favoriten är mango, apelsin och hallon. Inte det som är på bilden dock. Där är det nektarin, hallon, jordgubb och mango. Det är lustigt det där med just mango, för om jag bara tar en bit mango och äter direkt tycker jag det är äckligt, men en smoothie utan mango känns aldrig rätt. Nästa gång blir det definitivt något med passionsfrukt.
Hur som helst. Annars är det väl inte så mycket. Förra veckan var vi några som under en pendeltågstur kom in på det här med Björn och Benny. Oklart hur, men det handlade i alla fall om svårigheten att veta vem av dem som är Björn och vem som är Benny. En i gruppen hade som hjälp att tänka på Björn Anderssons orkester och på så sätt hålla sär de båda. Det knepet funkar dock inte för mig eftersom jag, när jag tänker på BAO, alltid får upp en bild av Kalle Moraeus i huvudet. Och jag kanske inte kan se skillnad på Bjön och Benny, men jag vet i alla fall att Moraeus inte var med i ABBA.
Så, längre än så lät min feber mig inte stanna i vertikalt läge; men det var trevligt att ses. Eller ja, ni fattar.
När blir olika för olika?
Bekanten: Åh, det är så varmt och skönt, äntligen kommer värmen!
Jag: Usch, det är alldeles för varmt, jag vill ha det svalt. Vi går på andra sidan där det är skugga.
Strategoist, hell no.
Igår hade jag och Bekanten en riktig innedag eftersom att vädret inte var ens i närheten av hur det är på bilden. Bland annat gick jag, efter flera månaders tjat från Bekantens sida, med på att låta honom lära mig spelet Stratego.
Tråkigaste. Spelet. Någonsin. Men, man är väl inte den som är den. Förutom att vara ett tråkigt spel är det tydligen även ett evighetslångt spel. Så jag slutade bry mig och lät Bekanten ta gubbe efter gubbe. Och när han visste att jag bara hade min högsta kvar och han flyttade sin högsta mot den för att skrämma mig... Ja, i stället för att bli skrämd tog jag hans gubbe vilket innebar att vi båda dog.
Bekanten: Vad gjorde du så för? Jättedumt att du tog bort den?
Jag: Mm, det var det nog.
Bekanten: Varför ser du så lömsk ut?
Jag: Jag ser inte lömsk ut.
Bekanten tar en annan gubbe och spatserar obehindrat fram till min flagga och vinner.
Jag: Äntligen!
Bekanten: Du gjorde det med flit?
Sedan var han lite tjurig, men det gick över snabbt. Och nej, vi kommer aldrig mer spela det där spelet.
Inte ens det här.
När man har något man måste få gjort är jag en sådan som ser till att göra allt förutom just den grejen. Verkligen vad som helst. Med ett undantag. Vika tvätt. Jag vet inte varför, men jag avskyr verkligen att vika tvätt. I Lkpg var det lättare eftersom det var så trångt där så då ville jag bara bli av med ställningen.
Men här? Här står den undanskymd bakom soffan. Så lätt att glömma bort. Jag tvättade i måndags...
Love it.
Jag köpte en liten minibyrå häromsistens för att ha smink och sminkgrejer i. Hur bra som helst. Speciellt som det finns ett stående fack att ha bortsar i, och ett liggande för längre saker. Samt småfack till mindre saker.
Ja. Det var i alla fall så från början, nu ligger allt lite huller om buller.
Varför tar ingen av oss ner den undrar jag.
Den här bilden sitter sedan någon månad på vårt kylskåp. Och då syftar jag inte på den söta tygkaninen som står på huvudet. Utan på den orangefärgade Färjan-Håkan. Det var en dag när Bekanten gick igenom sina tidningar vilka han ksulle spara respektive slänga som han kom ut med den där. Och sedan har den suttit där.
Innan trodde jag inte att det kunde bli värre än den där fula apan, men ack så fel jag hade. Extra mysigt var det när Bekantens mamma var här och förfärades över att han satt på kylskåpet. Som om det inte vore illa nog att han är på bilden, så är ju knappast texten en höjdare den heller.
Where's the faith dude?
Bekanten ringer.
Han: Hej, vad gör du?
Jag: Inget speciellt.
Han: Pluggar?
Jag: Mm.
Han: Jag är säker på att du ser på en serie eller kollar en blogg.
Han hade i och för sig rätt i att jag inte pluggade, men jag såg inte på en serie eller en blogg. Så det så.
(Jag skrev på min egna...)
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Det börjar bli dags för mig att hoppa in i duschen, måste bara rensa badkaret från växter. Skölja växter var nämligen en sådan grej jag var tvungen att göra innan jag kunde börja plugga idag.
Och diska. När jag stod och diskade och youtubeklippet jag hade på tog slut blev det tyst, och jag fungerar verkligen inte när det blir tyst, så jag började sjunga. På vad tänker ni då?* Jo.
---
Okej. När jag hade skrivit det som står ovan tog jag paus för att googla fram sången och... Jag vet inte vad jag ska säga. Jag tror jag går igenom någon slags livskris. Det var nämligen en gammal, gammal låt som jag hade på någon Absolute-skiva eller liknande som jag inte hört på år och dar och min poäng med inlägget skulle vara att kursböcker borde skrivas i popsångsversioner för då skulle jag få A på allt eftersom jag har så lätt för att lära mig låttexter och de sitter kvar åt efter år. Men... Det jag hittade var att låten var en låt om Pokémon. Jag förstår ingenting. Antingen hade jag verkligen ingen som helst koll på texten, eller så är det här någon slags remake av orginallåten. Jag är dock rädd för att det lutar åt det första alternativet. Med andra ord hade låttexter inte hjälpt mitt studerande.
Så pinsamt. Hur som helst. Här är låten. Pokémonversionen åtminstone.
*Och, eventuellt: stackars grannar.
Förhoppningsvis blir det bättre inom en snar framtid.
Okej. Något jag inte berättat är att jag börjat plugga igen. En ny grej. Alltså inte samma som jag pluggade i Lkpg. Vi kan ta diskussionen om det en annan dag, men det är helt enkelt på grund av detta det ekar ganska tomt här nu för tiden. Kursen jag läser är... Jag vet inte hur jag ska förklara, men det rör sig i alla fall om massor av text. Massor, massor, massor av text om saker jag inte kan det minsta lilla om sedan tidigare som jag nu måste lära mig.
Och att hela tiden skjuta upp det här pluggandet tar väldigt mycket av min tid. Idag hade jag exempelvis skoltid mellan åtta och tio. Efter det var jag alltså tvungen att komma på saker som gjorde att jag inte "kunde" plugga.* Så som ni förstår hamnar just det här skrivandet lite åt sidan nu. Och allt annat. Som exempelvis målandet. Herregud vad jag saknar exempelvis torsdagstemat. Jaja. Så ligger det hur som helst till.
*Exempelvis att se de nya avsnitten av Revolution och The Following samt att ge New Girl en andra chans. Och laga mat. Duscha. Ja, ni förstår nivån det ligger på.
Så här gemytligt har vi det på lördagskvällen efter en dag vid havet.
Det är faktiskt en väldigt bra serie.
När jag och Bekanten var på ön hände det obekvämt ofta att han och Lillebror gaddade ihop sig gentemot mig. Som exempelvis när vi var på Maxi och Lillebror visade mig nya importhyllan där jag hittade dessa milk duds.
Jag: Åh, milk duds! De finns med i Gilmore Girls!
Lillebror: Allt finns med i Gilmore Girls.
Bekanten: Visst pratar hon om det hela tiden?
Lillebror: Ja, eller hur.
Lite senare.
Jag: Jag såg det i en serie bla bla bla.
Båda två: I Gilmore Girls?
Jag: Alltså... Ja, okej. Det var i Gilmore. Låt mig va.
Som jag ser det borde båda två i ställlet vara på min sida. Lillebror för att han är min lillebror, och Bekanten för att han är min bekant. På så sätt skulle jag alltid vinna. Men nej då, det fungerar tydligen inte alls.
Ja, inte verkar det vara med ett leende i alla fall.
Irriterande.
Igår när jag hade krypit ner i sängen var jag trött. Ordentligt trött. Redo att sova. Så kom Bekanten in. Inte alls trött. Snarare pratglad. Så han låg och pratade och knuffades så pass att jag också blev pigg. Och då, när jag blivit pigg, då blev han trött och somnade. Så då låg jag där. Vaken bredvid en sovande idiot.
Det är inte okej.
Hemmagjord smörgåstårta.
Jag och Bekanten spenderade påsk på ön och på påskafton åt vi, bland annat en hemmagjord smörgåstårta. Hur god som helst. Sjukt mättande. Det bästa med den var att det inte var någon äcklig majonäs på eller i den. Majonäs förstör allt. Förstår mig verkligen inte på människor som gillar den smaken. Hur som helt, i stället var det creme fraiche och pepparrotscreme eller vad det hette på denna. Väldigt trevligt.
Och trevligt hade vi det på ön också. Bekantens första besök hos oss och det gick finfint. Tror jag i alla fall att han tyckte. Han har inte sagt något annat åtminstone. På tal om Bekanten så ville han att jag skulle berätta hur duktig han var på att hacka dillen. Och det var han väl förvisso, men lika långsam som vanligt. Medan han repade och hackade dillen från en och en halv dillkruka gjorde jag och pappa cremen ovanpå och bredde på den, skalade och la ut räkorna, fixade med äggen, tomaten och citronerna samt en del annat. Men han är bra ändå han, Bekanten. Han prövar bara mitt tålamod onödigt mycket både nu och då.
Ärligt talat vet jag inte vem som är vinnaren här.
Jag: Titta här!
Bekanten: Christa B. Allen? Vad är det med det?
Jag: Meh, ser du inte?
Bekanten: Nej, vad? Vad är det med Christa B. Allen?
Jag: Men åh, om du tar bort punkten!
Bekanten: Christa ball... Men herregud. Hur kom du ens att tänka på det? Så dåligt.