annuendag

Precis hemkommen från teambuildningen. Mycket av den utspelade sig på hög höjd, och jag och höga höjder går inte speciellt bra ihop som alla i min grupp nu kan verifiera. Jag grät mig nämligen igenom höghöjdsbanan, eller inte ens det, utan istället så grät jag mig igenom sex av tio stationer på den, för längre klarade jag inte. Jag vände istället tillbaka.

Det var verkligen helt fruktansvärt, dessutom så var det självklart även otroligt pinsamt. Gå där som en crybaby, men jag kunde verkligen inte sluta. Är i alla fall galet stolt att jag gjorde de saker jag gjorde, trodde jag verkligen inte om mig. Att jag nu kommer att refereras som "hon som grät" det får jag väl ta. Jag kommer skämmas, men finns inget jag kan göra åt saken nu. Gjort är gjort och jag är ändå glad att jag iaf gjorde det, att jag itne bara totalvägrade.

Sammanfattningsvis så tyckte jag i alla fall att det var roligt, åtminstone såhär i efterhand.
Som parantes så kan jag ändå nämna att en annan grät på en av de andra sakrna vi gjorde, inte lika mycket - men i alla fall.

Det går verkligen utför. Häromdagen var det rådjur, igår en ekorre och idag... en hund. Hur exotiskt är det att se en hund? Inte ens lite. Däremotsåg vi en söt bäbis, passar kanske inte riktigt in under djurkategorin, men bättre än ingenting.

---

När jag väl kom så långt som till middagen idag så blev det helt fantastiskt! Åt lax med kokt potatis och egenhändigt gjord gravlaxsås. Till detta avnjöts även en sallad bestående av babyspenat med lättstekt gullök och tomat i lite vitvinsvinäger och citron. Underbart.

Jag försöker desperat komma på en bra ursäkt till att inte börja plugga nu. Det är väldigt svårt när man tar in faktumet att jag har tenta nästa vecka och att jag knappt har pluggat någonting till den ännu. Speciellt om man lägger till att hela morgondagen kommer gå åt till att klättra i träd och laga mat utan eld, eller något sådant - och det förmodligen i spöregn. Hur ska jag hantera det? Jag har inga regnkläder!

Inga Bambisar att rapportera från dagens promenad, dock en ekorre och en gungtur.

Jag glömde ju att berätta om rådjuren jag och S såg på vår skogspromenad igår. Tre stycken trippade fram bland träden.
Förmodligen så undrade de om vi var björnar...

[Varning för spoilers.]

Okej, har precis sett det första avsnittet, och ärligt talat... så är jag besviken. Alldeles för förutsägbart! Hur lång tid tog det att räkna ut att killen på skolan också var en "Hero"? Att tjejen var den som flickan målade om? Att Peter inte skulle få vara med förrän precis i slutet? Och så vidare. Dessutom, räcker det inte med att de pratar kinesiska, måste de även lägga in spanska nu? Dessutom en El Diablo-tjej? Det räckte med Hiro, det gav serien tillräckligt med excentritet, nu känns det bara för mycket.
Nej, jag förväntar mig en väldig förbättring till nästa gång!

[Shark var dock bra! Är ju däremot inte lika svårt, temat är inte lika krävande.]

Idag fick jag en påminnelse från adressändring att jag inte hade betalat min räkning hos dem. Väldigt lustigt, speciellt som jag inte fått någon räkning till att börja med. Så av ren princip så ringde jag dit för att påpeka det.
Kostade ungefär tjugo kronor - men det var det värt.

Ja, ikväll så börjar Heroes säsong två!

Jag är klar! Okej, jag har itne läst allt jag hade tänkt mig, men anteckningarna är ordnade och ena boken är utläst, den andra har jag börjat i. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle åstadkomma så mycket idag! och då hann jag även med en film på filmkvällen. Velade om jag skulle gå eller inte, är dock glad att jag gick. Vi såg Leon. Väldigt bra film, var dessutom så längesedan jag såg det att jag hade hunnit glömma vissa smådetaljer. Alltid något.

---

Nu tänkte jag att jag skulle ta och göra iordning matlåda (har för mig att det behövdes imorgon, ska kanske kolla upp det först), diska, plocka undan för att sedan krascha i sängen. I bästa fall så läser jag några rader innan jag somnar...

[Fick för övrigt ännu en gång genomlida den uttjatade konversationen om att jag inte pratar som en gotlänning, trots att jag bara var nio när jag flyttade dit - och än värre att min lillebror inte gör det som då bara var tre!
Ve och fasa! Flickan pratar inte som en efterbliven bonne, vad ska vi göra?!]

Det var väldigt trevligt med grillat kött igår. Har ju inte ätit kött sedan jag kom hit, och att nu även få det grillat - ja mycket bättre kan det inte bli.

Efter inflyttningsfesten och en blixtvisit på en av "(för-?, mellan-?, efter-?) festerna" så såg jag och M på Mr Beans Holiday. Den var verkligen inte som vanliga Bean. Kändes lite för osannolik, lite för osammanhängande och lite för o-rolig. Men jag skrattade både då och då, Mr Bean är ju trots allt alltid Mr Bean med alla sina gester och grimaser.

I alla fall så var vi väl klara med det någon gång mellan tolv och halv ett, ganska tidig kväll med andra ord. Mina planer var att läsa lite mer om Bolag, Föreningar och Stiftelser innan jagskulle sova. Trodde jag. Var fest några dörrar bort och det var tydligen väldigt roligt att plinga på allas dörrklockor. Eftersom att jag hade huvudvärk var jag inte på festhumör, så jag öppnade helt enkelt inte. Sista gången de plingade var nog halv två tror jag. Kände nästan för att i morse när jag vaknade till klockan halv sex att gå och åplinga på alla deras dörrar, som hämnd. Men var bekvämare att ligga kvar i sängen.

---

Har för övrigt varit ganska så duktig idag, redan skrivit in en föreläsnings anteckningar - håller på med den andra - och läst ut Bolag,Föreningar och Stiftelser. Är med andra ord halvvägs framme nu. Hoppas verkligen att jag tar mig i kragen och ordar allt tills ikväll. Så att jag kan gå på filmkvällen om det blir någon sådan!

Jag tycker verkligen att det är en skyldighet att sköta sin hygien när man vistas bland folk. Om man vet att man ska vara i närheten av andra så ska man se till att vara ren. Man ska duscha, man ska tvätta håret. Dessutom är det inte okej att ha samma kläder alltid, även om man tvättar dem dagligen så tycker jag att det är en skyldighet att åtminstone ha en annan tröja att bryta av med.

Självklart såkan man inte göra sådant om man är hemlös eller utfattig, men om man studerar på ett universitet - då får man faktiskt se till att sköta sin personliga hygien. Om inte för sin egens skull så ska man definitivt göra det för oss andras!

Jag är bokstavligen talat en minut från att krypa ner i sängen när min dörrklocka ringer. Går såklart och öppnar och det är H från klassen. Han undrar dels "var de andra tjejerna i klassen bor" [vi är nio eller tio stycken från klassen som bor här, varav två är killar, behövde alltså lite mer information för att kunna svara] och även om jag vill med till HG. Jag behöver inte ens tänka efter, svaret NEJ! kommer automatiskt. Det var dock inte det som var poängen, poängen var att han då frågade om jag hade "pluggat för mycket". Eftersom att jag var tvungen att säga "nej, jag har inte studerat ens lite" så har jag nu panik. Jag har inte gjort något skolarbete idag! Bara en massa onödiga saker som att städa, handla och ordna.
Har därför valt att skjuta upp sovningen en timme och i alla fall läsa några sidor i den fascinerande boken "Bolag, Föreningar, Stifterlse - en introduktion". Det är i alla fall tanken, vi får se hur det går med det.

Jag är så fruktansvärt trött. Jag kom knappt upp i morse, sanningen är den att jag låg kvar en timme längre än vad jag hade planerat. Sedan fick jag något energiryck som varade ungefär tjugo minuter, sedan blev jag trött igen. Och så fortsatte det resten av dagen.

Har inte fått något skolarbete gjort förutom det som gjordes på campus. Ja, fast föreläsningen var ju inte speciellt givande idag. Förstod verkligen ingenting. Flum, flum och så lite [läs: mycket] flum. Nej, det var verkligen vidrigt. Det var inte bara jag heller, utan alla delar åsikten.

Direkt efter föreläsningen så blev det i alla fall overallsprovning och beställning vartefter jag och miss S åkte på Hemköpsdejt.

---

inför imorgon har jag en bok att läsa ut, omkring hundra sidor kvar, och så måste jag renskriva anteckningarna från onsdagsföreläsningen. Saken är den att jag lär göra varken eller, tänker nämligen krypa ner i min säng nu, och jag börjar klockan åtta [läs: !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!] imorgon, så hinner inte göra något innan heller.. Men man kan ju se det som så att jag nu har ännu mer jag måste göra i min redan alldeles fullspäckade helg. Mysigt.

[Ett urdrag.]

 Väl på föreläsningen så bestämde jag mig för att på femton minuters-rasten skynda mig hem och registrera mig i bokningsdatorn så att min bokning inte skulle förfalla. Alternativet var att strunta i föreläsningens sista timma, dock var det så att det var idag efter lektionen som vi skulle få hämta ut tentakompendierna - alltså blev alternativet diskat.I alla fall så susade (cyklade jättejättefort i motvind) jag iväg kom in i tvättstugan och insåg att en av mina maskiner redan var ockuperade. Kände då tvånget att "paxa" den resterande tvättmaskinen. Det enda plagget som kände logiskt att ta av mig var jackan. Med andra ord så flög (cyklade jättejättefort i motvind - ja, det är möjligt: alltid motvind i Lkpg) jag tillbaka till föreläsningen utan jacka - det var kallt.

När jag var tillbaka så insåg jag glatt att jag även skulle hinna med en sväng förbi toaletten, väl där så la jag ifrån mig nycklarna...
Precis då jag satt mig ner inne i föreläsningssalen - ungefär på mitten av bänkraden - så inser jag att jag glömde nycklarna. Måste därför, samtidigt som läraren börjat föreläsa, ta mig ut och iväg efter nycklarna och sedan tillbaka in igen. Och som så vanligt är i föreläsningssalar så har den vi var i sådana där som man fäller upp bordet på. Krångligt med andra ord.

Nej, idag har saker och ting allt jävlats med mig. Däremot så fick jag idag åter igen chansen att titta lite på LIU:s hetaste kille (som jag sett hitintills). Inte helt fel. Inte fel alls faktiskt, om man bortser från att jag idag hade på mig nödklänningen eftersom att det som nämnt var tvättdag.

Jag har precis avnjutit min första varma dusch sedan jag flyttade, det vill säga sedan den nionde augusti. Jag hade helt glömt bort hur fantastiskt det är att duscha utan att frysa. Obetalbart.

---

Ledsen alla ni andra i huset (och med all säkerhet alla ni andra i området), men min lägenhet rockar!

Jag antar att jag får skylla mig själv när jag skröt om hur bra min dag hade börjat. Självklart har det bara gått snett sedan dess. Inte sådär extremt mycket kanske, men tillräckligt.
Eller jo, något riktigt dåligt hände: Jag kollade min tvättbokning och det visade sig att jag hade valt två till sex. Problemet är bara det att jag har lektion till tre. Blir verkligen så trött!

Snart är det dags att visa upp sitt allra heligaste.
- Min lägenhet alltså.

Är så underbart att jag nästan vill hoppa in i duschen nu på direkten, skulle vara så perfekt att duscha utan att bli alldeles knottrig för att man fryser, men nu ör det ju så att jag duschade i morse. Dessutom så har jag snart seminarietid, och jag ska vara i C-huset! Jag gillar absolut Key och Valfarten, men ska vara så skönt att äntligen få äntra ett hus där det finns andra människor än bara sådana från vår klass. Inget fel i klassen, men - så gott som -alltid roligt med lite nya ansikten.

- Hittintills har det alltså varit en ganska så trevlig dag, hoppas att det fortsätter på seminariet!

Det är inte alls speciellt roligt att föra in föreläsningsanteckningar till datorn för er som trodde det. Tvärtom faktiskt. Det är ju dock så att det faktiskt är bra på det sättet att man repeterar vad man fått föreläst för sig om, men det är så fruktansvärt tråkigt!

Har dessutom åtminstone tre böcker jag måste läsa ut - den här veckan. Man måste älska tenta. Eller hur var det nu?

Varför i hela fridens namn visste inte jag att Alexis Bledel och Milo Ventimiglia var tillsammans i tre år? Visst, det kanske känns som något man inte behöver veta - men som det Gilmorefan jag anser mig själv vara så borde jag ha vetat! Var ju mitt absoluta favoritpar under serien.

Vet inte vad jag tycker om han och Hayden Panettiere dock. Han är trettio och hon arton: urk!.

" Gior ogift man hor med gift qwinno, eller ogift qwinna med gift man; båte then, som gift är, åttatijo daler, och then ogifte fyratijo daler. "

Ja, jag menar alltså ut som i utomhus, inte som i ut på krogen. Var precis nere med soporna, och trodde att det sulle vara iskallt och blött, istället var vädret helt underbart. Skulle verkligen vilja promenera runt lite, men hur kul är det att gå ut ensam i mörkret på kvällen när man är tjej i Linköping?
- Nej, precis. Alltså sitter jag kvar här inne med min Introduktion till straffrätten; dock med fönstret öppet.

[Okej, jag gillar inte att vara själv utomhus när det är mörkt överhuvudtaget - men det är ju faktiskt lite värre här.]

Vad gör man då? Jag har fortfarande en kartong med kläder att packa upp?!
Ska jag verkligen behöva cykla iväg till Tornby i alla fall i morgon? Jag vill inte! Jag har inte tid!

Vad är det med mig och helger egentligen? Kände mig hur pigg och kry som helst men så igår eftermiddag/kväll så kraschade jag bara sådär - helt utan förvarning. Om så mitt liv hade hängt på det hade jag inte kunnat hålla mig vaken, så spenderade därför några timmar sovandes, vaknade runt åtta och strax därefter började... ja, jag antar att det skulle vara sång, men jag hänvisar det hellre till skrålande. En massa overaller överallt i alla fall. Var dock inget som störde mig, turligt nog. Känner mig fortfarande helt slut och har knappt kraft att skriva det här. Tur att teambuildingen blev framflyttad med andra ord. Frågan är nu bara om jag hinner repa mig tillräckligt innan ikväll. Vi får se.

Antar att mina helgkrascher beror på stress? Att man inte låter sig slappna av ens lite under veckorna, så släpper man lite på fredagen efter föreläsningen så kommer allt ifatt. Jaja, hoppas att jag hinner piggna till i alla fall.. Nu ska jag läsa lite mer i min nya favoritbok "Introduktion till straffrätten". Bra jobb Suzanne Wennberg!

Idag så kände jag att det var dags att prova mitt brandalararm, men att det var lite väl Svensson-aktigt att testa det genom att trycka på knappen som finns till för det. Nej, som den framåtsträvare jag är så gjorde jag istället iordning en tacogratäng, ställde in den i ugnen och väntade. Efter ungefär tio minuter hörde jag hur det hade börjat droppa ur formen ner i ugnen så jag gick dit och vad jag såg var att ugnen var helt fylld av rök. Stängde därför av den, öppnade luckan och lät röken sakta sippra ut. Det var någon minut efter det här momentet som jag fick reda på att brandvarnaren fungerade.

I en kasse här hemma så hittade jag idag en gammal tidning. Eller, gammal och gammal - den var från förra veckan någon gång. I alla fall så bläddrade jag snabbt igenom den då jag såg en rubrik som sa "Två omkom i bilkrasch.". Det fanns sedan även en bild på en bil som låg helt sönderkrossad i diket mot en skog. Under den här bilden stod det sedan ungefär "Under den tredjevansinnesomkörningen gick det åt skogen för inbrottstjuvarna.". Och visst, de hade begått ett brott, men ärligt talat: de dog. Det var kanske inte helt rätt tillfälle att lägga in en sådan fyndig bildkommentar? Speciellt som de "bara" (var misstänka) för inbrott.

Ni vet när man verkligen längtat efter något och man väl får det gjort, och istället för att bli tillfredställd så uppstår snaraste en blaha-känsla? Det råkade jag ut för nu ikväll. I fredags så köpte jag nämligen rödbetssallad med baktanken att tillaga Jansons Frestelse. Eller alltså, jag gillar ju varken ansjovis eller ströbröd, så egentlgien så var det mer som en potatisgratäng... men i alla fall.

Jag har dock inte haft tid att tillaga det förrän idag och det var en verklig besvikelse. Smakade mest ingenting. Smakade bara besvikelse.

---

På tal om besvikelse så cyklade jag idag iväg till universitetet en extra gång bara för att skriva ut papper vi fått inför morgondagens lektion. Tror ni att det fungerade? Icke. Blir så irriterad. Inte på grund av cyklandet, för det är dels inte långt och jag skulle i alla fall köpa lite kurslitteratur - även om nu det råkar vara så att biblioteket ligger på andra sidan campus, utan på grund av att jag nu måste gå upp tidigare i morgon för att hinna försöka få ut det innan lektionen börjar.
Känns som oviktig information att lektionen börjar först klockan tio... eller oviktig, men det får väl mig att framstå som lite morgonlat.

Jag vill be om ursäkt för att föregående inlägg är så slarvigt skrivet att det till och med saknas stor bokstav på något ställe. Jag är helt enkelt för trött för att ändra på det så ursäktar mig istället.
Vill även ändra plugga mot studera i min "att göra"-lista.

Idag så har jag lärt mig några saker. En av de sakerna är att det inte alls är särskilt effektivt att ha konferensdag med skolan, tvättid och styrelsemöte på samma dag. I sig är det förstås effektivt, det oeffektiva ligger istället hos mig. Var helt slut när det väl kom till mötet, kunde inte tänka en rak tanke. Inte så konstigt om man ser till att jag har varit igång non stop sedan kvart över sex i morse.

Något anat som jag lärt mig idag är att jag inte går i skolan, jag går på universitet. Plugga är något jag inte länge sysselsätter mig med, jaqg studerar. Och viktigast av allt så är jag inte elev, utan jag faller under titeln student.

Dagens mest chockerande information var dock att min utbildning inte är klar om fem år som jag trodde, jag fick nämligen ytterligare tre år tillagda innan jag är dit jag vill komma. Man måste bara älska gamla, hederliga ordningsförhållanden. Verkar som om det får bli lite Stockholmsstudier innan jag är helt klar, följt av lite obligatoriskt arbete. Åtminstone som jag känner nu. Hoppas att det går över för i så fall kommer jag att vara tjugosju när jag är klar att börja jobba på riktigt. Det är i alla fall två år äldre än vad jag hade planerat.

---

Nu måste jag gå och kolla till min tvätt.
Sedan ska jag pluga inför morgondagens grupparbete.
helst ska jag även hinna läsa lite i boken.
Kanske skriva in lite anteckningar på datorn.
Få i mig lite mat.
Sova?

Så var man styrelsemedlem, bara sådär. Ja, alltså jag stod ju framför medlemmarna och sa att jag ville bli vald... Men i alla fall. Kommer med största sannolikhet efterfråga sekreterarposten. Oavsett vilket så kommer det bli en lååång dag imorgon.

Varje gång jag ska försöka aktivera mitt LIU-kort så möts jag av den vänliga hälsningnen att den är ur funkition! Jag behöver verkligen aktivera det, hur ska jag annars komma in i morgon? Hoppas på att någon råkar komma förbi samtidigt som jag ska gå in?

Man blir uppenbarligen lite underlig av att spendera tjugofem år med apor. Zappade förbi Viasat Nature förut där det handlade om att Julia Roberts åkte på någon slags... orangutangsafari? I alla fall så besökte hon en kvinna som spenderat de senaste tjugofem åren boende i en djungel med apor. Jag tycker definitivt att det är bra att ha ett intresse/jobb som man brinner för, men tanten i fråga föll definitivt in under kategorin över uttryck såsom "Hissen går inte hela vägen upp.".

Jag gillar verkligen inte när de visar kommentatorerna. Det blir altid så fel eftersom att de inte ser ut så som man själv har föreställt sig. Är samma sak med till exempel radiopratare.
Man känner sig nästan lurad när de inte ser ut som de gör inne i huvudet.

- Ja, jag inser att den sista meningen kan framstå som aningen "psykisk störning varning".

Jag vet inte hur kassarna med skorna, strumpbyxorna och klänningen hamnade i mina händer. Helt plötsligt så tittade jag ner och så var de där! Allt jag skulle göra var att åka in med mina skor som klackstiftet hade åkt bort på. Jag skulle inte köpa något.

Jag försöker övertala mig själv att gå och lägga mig. Jag är nämligen fruktansvärt trött, men har inte alls ust att gå och lägga mig. Om jag inte missminner mig så hade jag precis det här problemet häromdagen. Tror till och med att jag skrev om det här...

Jag har den senaste versionen av Explorer på min dator, man kan alltså i princip säga att jag har Firefox, och den har funktionen att öppna alla sidor i en favoritmapp på en gång.
Jag har en mapp med bloggar, eller jag har flera olika bloggmappar men den jag syftar på här och nu är basebloggarna. Gotlandsbloggarna skulle man kunna påstå.

I vilket fall så öppnar jag som regel alla bloggarna på en och samma gång, vilket leder till att det inte rensas. Det vill säga så visas bloggar som inte används och liknande på grund av att jag aldrig tagit tag i saken att ordna upp i mappen i fråga. [Idag märkte jag i och för sig att en hade kommit till liv igen, men det är inte poängen jag vill komma till.]

Saken är nämligen den att jag idag lade märke till att det är ganska så tråkiga bloggar. Ärligt talat så är det väldigt tråkigt. Anledningen till det är inte att det är bloggarna i sig som är tråkiga. Nej, anledningen är att man inte lever samma liv längre. Det är inte Gotland vs Linköping aspekten jag syftar på, utan snarare Student vs Icke Student.

Det är verkligen två helt vitt skilda världar. Det är helt enkelt ointressant läsning numera vad som händer på ön. Denna uppenbarelse är något som ytterligare spär på min motvilja i att engagera mig i någon studentrelaterad förening. Eller visst, det skulle också vara roligt och det kommer jag att göra - men det är viktigt för mig att även skaffa något utanför hela universitetsgrejen. Något helt annat.

Ett mycket säkert sätt att göra det på är att åka till Kalasmottagningen*. Bara av att åka dit så gör man inte bort sig, tvärtom. Själva bortgöringsdelen uppkommer när man väl där inser att man glömt att ta med sig biljetten.

*Ligger på andra sidan Linköping sett från där jag bor.

Det är helt otroligt, P kommer i morgon och jag har varken städat eller packat upp. Dessutom så står disken kvar i diskhon - odiskad. Jag orkar inte.
Det enda jag gjort idag var att gå på ett välkomstmöte. Ett möte jag tagit en timme fel på tiden till. Fick därför springa iväg en kvart innan det började. Verkligen helt off idag.

har en hel massa funktioner som jag inte alls har någon koll på. Den kan bli rullningslisttryckare, zoomare och gud vet allt. Saken är den att jag inte vet hur det fungerar så dessa funktioner uppstår när jag inte alls behöver dem. När det alls inte passar sig med andra ord. Mest irriterande är det då jag ska stänga fönster men den av någon anledning minimerar/maximerar dem.

- Visst skulle jag kunna läsa instruktionsboken, men den ligger i lådan i förrådet.

Är femmans nya program ID på riktigt? Jag menar, är det verkliga människor som tävlar, eller är det skådespelare. De är ju helt väck? Tjejen som jag såg där nyss verkade både full, drogad och lätt efterbliven. Skulle inte alls förvåna mig om hon är blond från början.

---

Anledningen till att jag liger och ser på TV istället för att städa/packa upp inför P:s besök nästa vecka är att jag är så trött. Gasquen igår var verkligen grym. Eller, det mesta "grymma" var väl egentligen efter gasquen. Själva sittningen var väl som vilken sittning som helst - bortsett från alla gyckel och sånger.

Jag hamnade mellan två polkander, varav en var fadder. En riktigt sliskig typ som tog alldeles för allvarligt på det där hur man skålar enligt vett och etikett-reglerna. Otrevlig människa, men min bodsherre var i alla fall trevlig. Visade sig även att han var tillsammans med en tjej i min klass.

På tal om gyckel så var de vi bjöds på igår överlag väldigt tråkiga. Var egentligen bara våra egna som levererade hela vägen.
Läkarna [tror att de var från läkarprogrammet - ingen visste säkert] visade i alla fall att de inte alls hade någon humor. Det hjälper inte att man har matchande shooloutfits när texterna är kassa.

När sittningen sedan var över framåt tio, elva någon gång så blev det i alla fall en hel del dans [i princip bara det]. Vilket i början var väldigt obehagligt då jag i den situationen av att jag inte dricker var väldigt medveten om det faktumet att jag inte kan dansa. Men å andra sidan så var resten så på lyset att det kändes orelevant i sammanhanget.

Det var i alla fall grymt kul, även om jag knappt kunde gå när det blev dags att gå hemåt. Var även dels på grund av mina stackars fötter som jag passade efterfesten och istället cyklade hemåt med sällskap [man måste vara aktsam med att befinna sig ensam ute om man är tjej med serievåldtäktsäckel i farten]. Väl hemma så kom jag knappt upp för trapporna och genom korridoren till min lägenhetsdörr. Vinglade så mycket att om någon hade sett mig hade det absolut kunnat missförstås som fylla. Lyckades dock kliva in i lägenheten vid fyrasnåret och somnade tacksamt in timmen senare.
Vaknade sedan klockan tio av att det blev så ljust. Är alltså lite trött. Och jag har fortfarande galeton i fötterna. Inga klackar på Kalas med andra ord.

---

Är faktiskt riktigt stolt över mig själv som var ute en hel kväll och inte fick panik, inte ens var i närheten. Det är ju faktiskt så pinsamt att igår var min första utekväll någonsin. Och jag överlevde. Var dock väldigt störande med sliskiga killar som trodde att man skulle bli imponerad av deras gnidanden. Samt gubbarna från Australien, någonstans kring 30+ är inte riktigt min smak.

Fanns dock en kille som var allt annat än sliskig, nämligen het. Fast det visste jag ju sedan innan, var bara så mycket bättre i uppklätt tillstånd.

---

Nu måste jag iväg och kolla om min tvätt har torkat. Råkade dosera tvättmedlet och sköljmedlet fel så fick tvätta om det en gång. Pinsamt men sant. Vill dock till mitt försvar tillägga att det är nya maskiner för mig och att doseringsskålarna är väldigt ologiskt placerade.

- Mot torkskåpet!