- Vill du markera som skräppost? Svar: Ja!

Helt plötsligt så har jag börjat få mail angående viagra och diverse andra potenshöjande preparat. Dessutom är det massor av tjejer och killar [läs: tanter och gubbar] som tydligen vill ha kontakt med mig. Om det hade varit så att jag hängt runt på suspekta sidor och spridit min mailadress till höger och vänster så hade det inte varit så konstigt, men nu är ju situationen så att det har jag inte gjort. Fast vem vet, direktflyg kanske säljer vidare adresserna för att få ihop pengar för att täcka de höjda bensinpriserna. Vad vet jag.

Oavsett vilket så vill jag bara informera alla spammail om att jag har inga som helst problem med min snopp och behöver därför inte viagra.* Och dessutom: tanter och gubbar med screennamn i stil med adultman53_xxx eller hotgrandma_69 intresserar mig inte.


*Något jag kan intyga genom att dra upp kjolen och visa att där ingen snopp finns.

Men om alla andra hoppar utför ett stup...

Jag älskar att det idag i aftonbladet finns en artikel som säger att unga svenskor skäms över sin kropp och därför inte vågar ha bikini. Att de istället väljer att inte gå till stranden eller att de skaffar sig en baddräkt. Alla som har baddräkt tycker alltså att de är tjocka...

Vilken bra slutsats. Verkligen. Om man bortser från att det blivit mer och mer "inne" att ha baddräkt och att därmed även smala och snygga människor använder baddräkt. Och om man bortser från det faktum att vissa av oss inte lyckas hitta någon bikiniöverdel som passar på grund av att bikinis idag är gjorda för personer med små bröst, alternativt för sådana med silikon i. Men eftersom att det stod i aftonbladet att alla unga tjejer som har baddräkt på sig tycker att de är tjocka så tycker jag tydligen att jag är det. tjock alltså. Bra att veta.

Som tur är finns det många där ute som förstår att det de skriver i aftonbladet kanske inte är hela sanningen, men det finns alltid personer som inte förstår. Personer som tror att det som skrivs i tidningen är sant. Som tycker att det är helt okej att generalisera. Som är lite mer dumma i huvudet än alla andra.

För övrigt förstår jag inte riktigt logiken. Kroppens form syns väl precis lika mycket i en baddräkt som i en bikini? Eller är det naveln som är den avgörande faktorn? För i sådana fall finns det baddräkter som visar den...

Amen.

Det finns många orättvisor i världen. En är att det tar så mycket längre tid att läsa en kurslitteraturbok än en vanlig bok.

Dags att uppdatera bekantskapskretsen?

En fråga som faller sig naturligt då en däri igår uttryckte sin vilja om att jag skulle vika ut mig. Han tyckte att jag skulle vara bra på det.
- Eh... Tack?

Ensam hemma.

Och har så varit sedan halv tio imorse. Visserligen är Lillebror hemma, men eftersom att han sover till tretiden varje dag så räknar jag ändå detta till mitt första tillfälle då jag varit helt ensam sedan jag kom hem hit till ön. Det har varit väldigt skönt, minst sagt.

Man blir faktiskt lite bortskämd när man bor ensam. Är mindre än två veckor kvar tills dess att jag är tillbaka hemma i min lägenhet, och jag ser väldigt mycket fram emot det. Ska bli skönt att kunna bestämma sin dygnsrytm själv igen. Fast kommer såklart sakna Lillebror, men det är en hemlighet. Så berätta inte för någon, speciellt inte för Lillebror.

Nu ska jag gå och badda aftershave på kinderna.


Tanten.

Kom in en sådan avskyvärd varelse* på jobbet igår. Så fruktansvärt äcklig och obehaglig och, framför allt, patetisk.

Men viktigare är att det finns en extremt rolig tant som kommit in varje gång jag varit där, varje gång köper hon lite saker. Hon är en person som inte har riktigt alla hästar hemma, hissen stannar halvvägs och ljusknappen är lite lätt ur funktion. Men hon är väldigt trevlig och underhållande. Sist hon var inne köpte hon ett par muddar efter att ha plockat upp dem, luktat på dem och utbrustit i "ahh, de luktar **", igår köpte hon en sked och en gaffel "som minne". Dessutom inhandlade hon en tredje mjölkkanna, för att de är "bra att ha". Helt underbar, hon tycker att jag ska köpa en halsduk och handdukar - eftersom att de är så bra. Hoppas*** hon kommer in på onsdag igen, livar alltid upp stämningen att småprata med henne.


*Typer sådana som honom kan inte benämnas för att vara en människa.
**Stället som jag jobbar för.
***Sannolikheten är ungefär 99.7 procent.

Censur.

Ibland finns det ord som man vill skriva. Ord som man inte kan skriva. På grund av flera olika faktorer. På grund av vilka som kan tänkas läsa dem. på grund av att saker och ting då förändras. Att det blir verkligt. Oåterkalleligt. Skrivna ord, bokstäver skrivna svart på vitt, går inte att ta tillbaka. De finns alltid där. Tankar är för evigt hemliga så länge de aldrig frigörs.
Problemet är bara att det gör ont.

Jag är besatt av lesbiskt bröd.

Det är så sjukt gott, men inte direkt något man vill fråga om i affären. Det är en sådan där sak som man ser till att själv leta reda på, och om man inte hittar det så går man helt enkelt hem utan.
"Ursäkta, var någonstans står era flatbröd?"

Sluta nu, innan ni blir gamla och bittra!

"Gud... jag kände faktiskt hur mitt liv tickade förbi när jag läste den här bloggen. Det är som en dokumentärfilm utan mening, budskap eller innehåll."
-  Joppe.

Idag så såg jag

två flugor idka sexuellt umgänge på Lillebrors Colaburk. Det var sexigt.

Edit.

Det är den sista juli jag skulle blivit klar med boken, inte sista augusti. Vet att det förändrar era liv.

Pinsamheter.

Det finns många saker som man i efterhand inte pratar högt om, saker som är lite sådär skämmiga, saker man förtränger att de någonsin existerat. Ibland är det händelser, ibland kunskapsfel och ibland andra saker.

En sådan sak jag går och bär på är att jag under en stor del av mitt liv, och med stor del menar jag att det sträckte sig någonstans till sexton-sjuttonårs åldern, trodde att spaken/knappen som finns i de flesta hittepåfilmer om rymden som gör att gravitationen blir normal så att människorna kan gå som vanligt faktiskt fanns i verkligheten också. Att man när man åkt ut i rymden tryckte på en knapp så vips kunde man gå som på jorden och slippa glida runt i rymdraketen.
Det är en sådan där grej jag inte brukar prata högt om...

Min nya dator. / Schema.

Min nya dator...
är lite speciell. Ni vet den där varningstriangeln som börjar lysa när datorn börjar känna sig trött och vill bli penetrerad av elsladden? Den började lysa på min dator idag, då jag för första gången använt den så länge utan att den varit ansluten till elnätet*. Direkt så tänkte jag nej, nu måste jag gå ända till köket och hämta elsladden, usch så jobbigt.** I alla fall så förde jag ner muspekaren över ikonen för att se exakt hur lång tid det var kvar innan datorn skulle ge upp. En timma och tjugo minuter. Ni kan ju förstå att jag genast rusade till köket för att hämta elsladden. Tur att datorn varnade mig...

---

Schema.
Idag har jag lekt duktig student och börjat läsa i nästa kurs kurslitteratur. En trevlig liten bok på trehundrasextiofem sidor. Saken var den att jag var inte bara en duktig student, utan även en duktig sådan. Jag gjorde nämligen även upp ett schema*** över hur långt jag skall ha kommit varje dag, nämligen fyrtio sidor.**** Denna takt gör att jag kommer att vara klar den sista augusti. Eller, jag hade blivit klar då om jag följt schemat - något som jag naturligtvis inte kommer att göra.***** Det är ett bra mål i alla fall.


*Som de så fint formulerar det i säkrhetsföreskrifthandboken.
**En helt normal reaktion av en person från de utvecklade och någorlunda ekonomiskt stabila områdena på vår jord.
***Synd att jag inte hade ett år på mig, då hade jag kunnat planera in en sida om dagen.
****Nu kanske ni sitter och fnyser åt att jag valde fyrtio sidor, men tro mig. Fyrtio sidor kurslitteratur om dagen är inte att leka med, speciellt inte under sommartid.
*****Se inte sådär på mig, jag kan inte hjälpa att jag känner mig själv och hur jag fungerar!

Jag har ett problem. [Något om tillfällig eftersänding.]

Eller, ja om man ska vara petig så har jag ju många, men just precis för tillfället så är det ett som är mer problemigt*; nämligen det faktum att min tillfälliga eftersändning slutar att tillfälligt eftersända på fredag. Vilket hade varit helt okej om det vore så att jag skulle åka tillbaka hem till Linköping det datum jag trodde då jag beställde den tillfälliga eftersändningen.. Istället är det nu tio postdagar mer.

Det finns nu tre alternativ.

 1. Beställa fortsatt eftersändning, vilket kommer kosta lika mycket som den jag haft över sommaren.
 2. Beställa lagring av post, vilket kommer kosta ungefär tjugo kronor mindre är den fortsatta tillfälliga eftersändningen.
 3. Göra varken eller och hoppas att jag inte får någon post och att kåravgiften hinner komma innan den nuvarande tillfälliga eftersändningen upphör.

**


*En helt godkänd böjning.
**För den lite tröga läsaren så vill jag påpeka att detta inlägg handlar om tillf'llig eftersändning och saker däromkring.

Det finns vissa saker som gör mig mera arg än vad andra gör.

En sådan ställdes jag inför igår. Var på en fest där flertalet* överstidit åldern femtio. Med tanke på veckonummret så disskuterades såklart stockholmsveckan och allt negativt den drar med sig, bland annat våldtäkter. Då detta disskuteras säger en av de äldre herrarna att han vill förvisso inte bortförklara någonting men tjejerna borde ju faktiskt tänka på vad de tar på sig innan de går ut, det finns ju gränser, varpå flertalet av de övriga kring bordet nickade och hummade instämmande.

Och det gör mig så arg. man ska, oavsett vilket kön man är innehavare av, kunna gå ut naken och spatsera omkring dag som natt utan att bli kränkt av någon annan. Det spelar ingen roll om tjejen hade urringat ner till naveln och en kjol så kort att halva ändan syns - det ger inte en våltäktsman rätt att utföra handlingen. Jag blir så upprörd bara jag tänker på det, att det finns massor med människor som har den inställningen till våldtäkter. "Men tjejen hade ju ingenting på sig och full var hon med." Skämdes över att sitta bredvid dem och äta mat.

---

När jag nu ändå är inne på stockholmsveckan? Hur står de där människorna ut med sig själva?! Jag och P stod utanför Kallis i fredags eftermiddags med var sin glass från Glassmagasinet och såg på hur "stekarna" stod ihopklämda där inne under skurar av champange. Man kan ju inte göra annat än att hoppas att de är lyckliga med tanke på hur idiotiskt de uppför sig. Synen i fredags var tillräcklig för att få mig tappa allt hopp om mänskligheten.


*Läs: alla utom fyra, inklusive mig och lillebror.

Är lite trött på livet för tillfället.

Eller ganska mycket...

Om tolv timmar

ska jag jobba.

Det är inte lätt att ha storhushåll.

Nej, usch för hus. Det är alldeles för mycket att ta hand om. Tvätt, städning, vattning, matlagning, trädgårdsarbetning och allt annat. Saker som jag visserligen gör även hemma i min lilla lägenhet.* Men där är det bara jag, och tjugosex kvadratmetrar jag behöver bekymra mig om. Jag längtar tills dess jag får åka hem så att jag kan få lite semester.


*Ja, vattning och trädgårdsarbetning** är kanske inte något som jag överanstränger mig med att göra hemma i min lilla etta på översta våningen utan några blommor i...
**Ja, det är ett riktigt ord. Ni kan ju se att jag använt det två gånger!

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag!
För jag fick faktiskt min dator idag!
Hurra! Hurra! Hurra!

Min kompis gäddan och jag.

Idag när jag i lugn och ro låg och läste en bok så ringde telefonen, och eftersom att det tydligen inte är någon annan som kan svara i telefon i det här huset så gick jag upp och svarade. Och tur var det, var nämligen leveranssnubben som ringde och berättade att min dator kommer imorgon!

Efter det samtalet ringde jag till P för att meddela den goda nyheten, självklart blev han glad och jublade, gjorde volter och utfäste detta till den officiella datordagen... I alla fall så bad han mig komma ner till hans jobb och verifiera något papper. Det var när jag kom dit som jag träffade honom. Min kompis gäddan! P fick nämligen en gädda igår som han glömde att ta hem då som jag skulle ta med mig hem nu.

Så jag och min kompis gäddan var ute och cyklade i socknen, vi var bland annat vid postlådan. Men när vi kom hem kände min kompis gäddan att han var trött så jag la platspåsen som han låg i en en till plastpåse och la honom i kylskåpet. Senare i kväll ska vi äta middag tillsammans jag och min kompis gäddan. Ugnsgratinerad gädda och gräddsås.

När P kom hem från jobbet.

Jag: Jag var i Stenkyrka idag!
P: Ja, jag hörde det när jag ringde hem förut, vad gjorde du där?
Jag: Spelade fotbollsgolf med x och x:s pojkvän.
P: Och du vann såklart? Sagt i en nedlåtande ton.
Jag: Ja, det gjorde jag faktiskt! Sagt i en helt seriös ton.
P: Ha-ha, ja eller hur. 

P: tittar på min blick och ser förvånat på mig

P: Vadå gjorde du det?
Jag: Ja! Så elak du är!

---

Jag är såklart själv väldigt förvånad, att ha koll på bollar är inte direkt en av mina starkare egenskaper. Tvärtom så tillhör just bollar en av mina större svagheter.. Men tydligen så är fotbollsgolf lite av min grej.

Hann med en massa annat idag också. Gnälla på Dell, Försäkringskassan, min optiker och att ansöka om studiemedel och leta efter bur till marsvinen. Dessutom så har jag sett på en film*, lagat mat och massor av andra saker. Jag som skulle låta idag vara en vilodag. Gäller att passa på med sådant när P är på jobbet, fast misslyckades ju idag..



*Det var svårt, men jag klarade. Jag är jättedålig på att se på film. Jag har som regel inte tålamodet. Åtminstone inte om jag ska se själv. Men idag segrade viljan, ville nämligen hinna se Tears of the sun innan jag åker hem**.
**Nu är det visserligen tre, fyra veckor kvar tills dess att jag åker, men kändes lika bra att få det gjort - hade bara glömt det annars.

Snälla säg att det inte rör sig om en graviditet!

Pellina?


Han är bara tjock, inte gravid. Pelle är inte gravid, inga marsvinsbäbisar på G. Bara ett marsvin som ätit lite för mycket gräs. Han har en snopp, ingen livmoder. Snälla.


Igår vid matlagningen. Jag och Lillebror*.

Jag: Kan du gå och hämta dill? Ganska mycket.
Lillebror: Okej. Går mot dörren men vänder sig om och ser misstänksamt på mig. Vad ska du använda den till?
Jag: I röran till pastan, men du får ta pasta innan jag häller i röran.
Lillebror: Ser lättad ut och går ut mot landet.

Några minuter senare.

Lillebror: Lägger skörden på skärbrädan.
Jag: Står tyst och tittar på Lillebror.
Lillebror: Blänger tillbaka på mig som om jag vore dum i huvudet.
Jag: Blänger tillbaka på Lillebror på grund av att han faktiskt är dum i huvudet.

Några sekunder senare.

Jag: Okej, nu kan du gå tillbaka och hämta dill.
Lillebror: Är inte det där dill?
Jag: Nej, det är persilja.


*Lillebror är fjorton år.

Det är ganska svårt att plocka rabarber med en hand.

Något som jag avskyr är när förnuftet segrar. Ni vet när man gör något som man vet kommer sluta illa, men man tänker ändå att det kan gå. En sådan händelse råkade jag ut för i lördags när jag skulle gå ut och plocka rabarber. Inga problem med det i sig, men det faktum att jag hade en kort kjol på mig gjorde det hela lite mer komplicerat. Inte kjolen i sig, utan det faktum att det blåste väldigt mycket. Vilket i sig inte hade gjort så mycket om det inte vore för faktumet att jag inte hade några underkläder på mig. De tre faktorerna tillsammans är en typisk sådan sak som man gör fast att man vet att det är en dålig idé.

Självklart var jag väl medveten om att jag borde ha väntat lite med plockningen till dess att tvätten torkat, alternativt tagit på mig en lång kjol eller ett par mjukisbyxor. Men jag kände att om Spears, Hilton och de övriga i gänget kan gå ut i den offentliga världen utan trosor, kan väl jag springa ut i trädgården och plocka några rabarber. Vilket jag såklart kunde, men det tog lite onödigt lång tid eftersom att jag var tvungen att hålla kläderna på plats. Kan lova att det inte kommer finnas bilder i internetsfären på min rabarberjakt som visar något som inte borde synas.



Ännu en anledning till att ha på sig skor!

Eftersom att jag är hemma nu så såg jag självklart på allsången ikväll. När Jensen var ute på scen tittar P först ett tag innan han, något fundersamt och förfärat utbrister
"Vilka stora fötter hon har!" 46:or?!"
Jag avskyr när artister* och folk** befinner sig barfota i TV, eller när de uppträder inför folk. Så fruktansvärt äckligt!

***


*Nej, Jensen är inte en artist, hon är bara någon som ser ut som en påverkad gris och som inte kan sjunga.
**Till exempel Ernst.
***På tal om allsången så uttryckte jag, när han Stanley eller vad han nu heter kom in i bilden, min åsikt gällande att han lätt skulle få jobb som pedofil i en TV-serie.

Finland!!!

"Din, alltså min, ålder borde vara 23.9 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse."

Allt är bra.

Det har jag konstaterat efter att ha varit ute och ätit på stan med en kompis idag. Inte mindre än tre personer frågade nämligenom allt var bra, och alla tre gångerna sa vi att det var det. När den fjärde började röra sig mot vårat bord började jag genast visualisera hur jag skulle döda honom.Som tur var, för honom, så valde han att bara gå förbi istället. Tror han såg min och kompis blickar när han närmade sig. Värst var att vi satt vid ett bord som inte satt vid den naturliga gångvägen, utan de gick förbi en trång rad med stolar för att kunna gå förbi, och de gick förbi endast för att fråga om allt var bra.

När vi gick sa fyra personer hej då och önskade oss en trevlig kväll. Alla de tre, och även en till, hade på något sätt haft med våran upplevelse på matstället att göra.

- En gång är okej, två gånger är konstigt men accptabelt, tre är katastrof.

---

Åkte buss in till stan, och något jag hade glömt gällande bussåkningen var det faktum att jag lider av tantsyndromet. Det betyder att små tanter alltid sätter sig bredvid mig. Idag gick en tant mot ett helt ledigt säte, tittade upp och såg mig och valde att sätta sig bredvid mig. Jag undrar varför små tanter tycker om mig. Alltid haft en övermänsklig kraft att charma små tanter, servicetanter och tanter i liknande sammanhang.

Grönt?! Jag?!


Alla som har sett min lägenhet kommer att bli grymt förvånade över mitt färgval på min nya dator. Jag lovar att, speciellt Pickford, inte hade kunnat gissa vilken färg jag valde. Jag har ju inte den fägen innan. Förutom på matta, påslakan, sopset, diskhandskar, äggklocka, handdukar... och så vidare.

---

Självfallet var beslutsångesten enorm. Brun och grönt fäktades, slogs och körde med fula knep för att vinna. Värst var att igår kväll när jag låg i sängen och tänkte på min gröna dator så fick jag för mig att det var spygrönt. Blev väldigt lättad när jag såg att det inte var så nu när jag kom till datorn - även om jag självklart visste att jag aldrig skulle beställa en spygrön dator!


Det här är en hemlighet som ni inte får berätta för någon. Jag gillade även den
rosa färgen, men ifall jag hade valt den hade jag känt mig som en ljusbrunhårig version av Blondinbella, och det funkar liksom inte. Älskar bubbelgumrosa,fast inte på dator...

Krisen över!

Jag lyckades ändra min mailadress. Eller jag visste att den hade ändrats, men inte säker på om det gällde även bekräftelsen. Nice. Fast är fortfarande sur över faktumet att jag klantade mig!

Mycket kan hända på fem minuter.

Ibland är man så sjukt jävla dum i huvudet!

Vad tänker man med?! Jag är så arg på mig själv att jag kokar! Skicka hit några ägg så ska jag se till att de blir hårda! Beställde en ny dator idag, ett resultat av en bytningsprocess med P. Självklart ska man uppge mailadress. Tro fan att jag skrev fel! Två gånger! Så nu får jag inget mail med nummret där jag kan följa leveransen. Jävla idiot! Lyckan över att få en ny dator och slippa det här åbäket* är ju helt bortblåst på grund av ilska och, framförallt ,skam för att jag var så jävla korkad! Idiot.


*Självklart kommer jag sakna den här datorn också. Älskar min dator! Men det är för knöligt att ha en 17". Det är helt enkelt inte speciellt bärbart. Kommer sakna min underbara så sjukt mycket. Och att vänja mig vid den andra kommer att bli svårt. Mindre skärm och inget numeriskt tangentbord. Måste tänka praktiskt. Fast att det är svårt. Fast samtidigt inte, får ju finnas någon gräns för hur bortskämd man får vara. Måste tänka praktiskt. Det ska jag intala mig tills dess att min nya fina springgreen:a dator kommer, då jag förmodligen kommer vara för nöjd med att ha en ny elektronisk leksak för att sörja 2" och några siffror på sidan.

Snopp, eller fem miljoner kronor?

Eftersom att jag är tjej hade jag ju lätt valt de fem miljonerna, men killen som faktiskt blev av med sin på grund av ett litet misstag på operationsbordet har förmodligen en annorlunda inställning till det hela. Det känns inte värt fem miljoner att ha en armmuskel utan någon faktiskt funktion, känns som om det är en sådan där grej som inte kan mätas i pengar.
Konstigt nog mår han som råkade ut för detta inte speciellt bra psykiskt.

Torsdag!

Varför kan det inte fastna för? Min hjärna är, och har under hela dagen varit, övertygad om att det idag är fredag. Minst femton gånger har jag tagit beslut baserat på att det är fredag idag. Helt sjukt. Det är torsdag idag hjärnan, torsdag!

Oviagra.

Ni vet de där outhärdliga reklamfilmerna som finns på alla sidor? En sådan jag just såg undrade och jag hade problem med oönskade erektioner, vilket jag inte har. Men tyckte ändå att det var intressant att det för en gångs skull inte var en variant av viagra med bevisad effekt och erektion i sjutton timmar som reklamerades ut, utan att det istället gällde motsvarigheten. Hur man blir av med en erektion. Alltså oviagra.

Rent spontant får det mig dock att undra hur utbrett problemet är, och om det vänder sig till någon som passerat pubertetsåldern. Fatta vad jobbigt att vara fyrtiosju år och fortfarande få erektion varje gång bussen skumpar till. Å andra sidan är det ju inget större problem i Stockholm i nuläget, alltså så främjar strejken alla med oönskade erektioner. Se, det finns något positivt i allt!

Förresten!

Jag har fått svar på erektionsfrågan, och det var extremt underhållande måste jag säga. Orkar inte dra det hela men kort sagt så gör man tydligen the goods och inuti har man någon luftgrej, till vilken man kopplar en fjärrkontroll som man lägger in som en av de två testiklarna. Helt fantastiskt.

Fatta vad roligt om man kryper i säng med en kille och han viskar i ens öra "Det är den vänstra testikeln som får den att stå." Och framförallt, undrar vem som kom på det? Det satt någon snubbe/snubbinna på en labb eller något någonstans ute i världen som helt plötsligt fick en tänd glödlampa över huvudet och kom på hela grejen. Det är så fantastiskt.


"Och myggor som svalorna tar..."

Min personliga åsikt är dock att svalorna inte gör något vidare bra jobb.