Ett steg närmare helvetet.

Man vet att man är en dålig människa när man ser någon på stan som man förut känt, men inte gillat, och man då blir nöjd och belåten när man ser att den personen har gått ner sig sedan man sist såg den. Det värmer själen på ett väldigt tillfredsställande vis.

Att man sedan skickar ett sms om detta till en annan som också kände, och ogillade, personen och även denna man hört av sig till uppträder omoraliskt av att få höra det - det gör det bara så mycket skönare.



Personen i fallet var dessutom ganska så nergången redan när "känningstiden" begav sig - vilken begav sig för en sisådär sju år sedan.

Skillnaden en frisyr kan göra:


Bara för att jag inte suttit på föreläsningar betyder det inte att jag legat på latsidan!


Telefonsamtal med P.

Jag: Hej.
P: Hej.
J: Ska du vara kvar på jobbet länge till?
P: Nja, ett tag till. Kanske en timme eller så. Hur så?
J: Ja, nej, alltså.. Jag får inte upp gurklocket.
P: Har du försökt med den där...
J: Ja, locket var för stort. Den fick inte tag.
P: Jaha, men att banka och slå då?
J: Ja, det också.
P: Ja, nej jag ska lasta in några saker de skulle komma med, så är nog inte hemma förrän framåt elva.
J: Okej.
P: Försök att banka och slå lite till.
J: Japp, ses sedan.
P: Hej då. Förresten imorgon får du och jag åka ner och bokföra lite.
J: Okej,,,

Det tog alltså mindre än en minut att gå från att be om hjälp, och inte få någon, till att bli utsedd att hjälpa. Typiskt. Och utan gurka är jag dessutom.

Diamond girl.

Ifall jag hade några fieder skulle jag tvinga dem att duscha i "min" dusch här på ön. Det är avskyvärt nämligen. Vattnet blir inte ens ljummet och munstycket är opålitligt, helt plötsligt kan det skjuta ut en stråle från ingenstans och träffa en mitt i ögat.

Idag var kylan så illa att det fick mig att tänka på när en kompis frös så mycket att hennes bröstvårtor, enligt hennes egen utsaga - jag kontrollerade det aldrig, blev stenhårda. Tönterier säger jag nu. I den här duschen blev mina diamanthårda. Ifall jag hade nått till baddrumsspegeln hade jag kunat rista in mitt namn med dem. Jag kommer förmodligen ha träningsvärk i morgon, så illa var det!

Tre personliga ursäkter.

Pickford: Ledsen för det där med Gubbmaten, hade ingen som helst aning om att det skulle ta slut. Var säker på att det där skulle räcka och bli över i massor!

AL: Jag blir borta ytterligare en föreläsning, men på tisdag är jag tillbaka och kladdar figurer lika mycket som innan!

Lillebror: Ledsen att jag använder din hårborste i smyg, men eftersom att du blir så upprörd när jag använder den så att du ser måste jag göra så!

Lite mer.

Egentligen så skulle jag ha stannat här hemma till på torsdag eller fredag, men har beslutat mig för att stanna lite längre. Förmodligen till på måndag. Anledningarna är flera men en av de större är att jag helt enkelt inte är redo att åka hem. Eller snarare att jag inser att jag inte kommer att vara det på fredag. Jag kommer inte heller vara det på måndag, men längre än så kan jag inte skjuta upp det.

Problemet är väl att jag har kommit fram till att jag inte vill tillbaka. Men, jag vill heller inte stanna kvar här. Känns inte som om det finns någon rätt plats för mig att vara nu. För några månader sedan dog en del av mig, en viktig del. Vad jag tror var den mänskliga delen. Jag trodde att jag skulle komma över det eller att jag till och med hade chansen att få tillbaka den, men man kan ju tyvärr inte leva i förnekelse för alltid. Det har varit en jobbig tid och jag hoppades att jag kunde ta mig själv i kragen genom att åka hit och låtsas som om världen inte fanns ett tag. Men man kan ju typiskt nog inte gå och lägga sig en dag och att nästkommande ska vara perfekt, eller åtminstone uthärdlig.

Upp, ner, runt, över, under, genom och så vidare.

Var på en promenad med P idag, vi skulle under denna passa på att kolla några förråd så att ingen hade varit där och "härjat under helgen" som P uttryckte det hela. De flesta promenader jag har varit på har skett på gångbanor och diverse olika skogsstigar. Den här gick däremot genom skansar, upp över kullar, rakt över tasseområden*, i folks trädgårdsutkanter, nästan genom en hästhage, över en fotbollsplan och lite, lite på en stig. På många av ställena vi gick var gräset högre än vad jag är.

Det var såklart väldigt underhållande. Det faktum att hela skogen är full av blåklockor, prästkragar, gullvivor och diverse andra sommarblommor skadade ju inte heller det upplevelsen, I morgon igen tack!


*Väldigt svårframkomlig mark för er, lite lägre stående, som inte redan visste det.

Hem-hemma.

P sa att han skulle vara hemma runt elva, vilket förmodligen betyder att han kommer framåt ett. Det är lite mer ensamt att vara ensam i ett hus när man är van vid att vara ensam i en liten, liten lägenhet. Framför allt så finns det väldigt mycket mindre saker att roa sig med här när man är ensam.

Annars är det fruktansvärt skönt att vara hemma. Jag har inte gjort annat än att spelat Yatzy, sett på film, varit ute i trädgården och sovit.* Och ätit så klart. För någon som normalt bara äter frukost, frukt, middag och socialluncher när det är nödvändigt så är det väldigt överväldigande att komma hem. Här är det lunch, fikor och gud vet vad.


*Jag har alltså inte varit ute i trädgården och sovit, vilket det låter som om man läser det fort utan att ta hänsyn till grammatiska regler. Vilka i och för sig inte nyttjas till fullo här på annuendag där det exempelvis är helt okej att börja en mening med och eller men.

Det är så skönt att vara hem-hemma.

Piloten igår hade inte helt koll på det där med start och landning, flygplanet var "all over the place" för att använda ett svennigt uttryck. P påstod att det berodde på att det blåste massor, men jag vidhåller vid att piloten måste ha supit innan avgång.

Kommer hem och ser sängen med samma lakan som [censur av resterande del av stycket].

Öppnar presenten som P köpte åt mig när han var i London. Visste att jag inte skulle ha några förhoppningar på innehållet eftersom att jag har fått spontanpresenter av P förut. I paketet låg det fyra tvålar som luktade så illa att jag
knappt vågade andas på grund av risken för att jag då kanske skulle bli förgiftad av något.

P misstänker att varmvattenberedaren har gått sönder eftersom att det inte kommer något varmvatten när han ska skölja av disken.

Klockan två natten till idag vaknar jag med ett ryck, som skulle ha kunnat leda till döden, av att det pågår ett krig i mitt rum. Soldater gastar på ett språk jag inte förstår, vapen avfyras, tankar kör över saker och det exploderar hej vilt. Visar sig att min kära lillebror glömt att sätta i hörlursmöjängen i datorn fast att han trodde att han hade gjort det. Jag blev arg och skrek.

Går upp klockan åtta och får reda på att bilen avgår klockan nio mot staden. Får även information om att varmvattnet är igång igen, tyvärr inte i duschen där jag duschar eftersom att vredet efter x antal år fortfarande är trasigt.

Köper stickor, garn och en fulgul herrtröja i storlek XXXL på Coop Forum, möter en gubbe i ladugårdsoverall på väg mot kassorna och känner att jag är på ön.

Sitter här vid den bärbara datorn jag hade förra året och undrar hur jag överlevde, den är helt otroligt konstig. Fast det tyckte jag ju inte då. Nu däremot, hamnar hela tiden fel på tangenterna.

Snart är det Svennson Svensson.


Det här har inte med hem-hemma att göra, men det var intressant.

Mitt första, och troligen sista, större alkoholintag.

Vid "lördagsmyset" erbjuder P mig en Xider med alkoholhalt på 4,5 %. Jag accepterar eftersom han redan ställt fram den och undrar för mig själv hur starkt det är och ventilerar detta till P. Tydligen ungefär som en starköl enligt nyss nämnda P. Undrar om jag kan bli påverkad som effekt av drickandet, P tror att det nog är möjligt i och med att jag inte druckit förut, men att jag kan ju smaka den ska annars bara slängas. Jag tar ordet "smutta" till en helt ny nivå. Efter någon centiliter ger jag upp av två anledningar: 1. Det är äckligt, smakar bara alkohol; 2. Jag känner inte för att få en fjortisfylla där och då - eller någonsin för den delen.

Semester.

Nu åker jag snart iväg på semester. Väldigt välförtjänt efter en misslyckad tenta tycker jag. Speciellt som jag helt missade delen om att optikern knullade den strippande Maryam.

Underbart.

Mycket roligare än så här kan någonting nog inte bli.

2 become 1.

Jag ska åka hem till ön en vecka, och under den tiden så ska gubbarna semestra hos Pickford. Nu verkar det dock som om hon bara behöver ta hand om en gubbe, eftersom att Harry är minuter ifrån att bli utslängd genom fönstret - något jag inte tror att han kommer överleva. Hoppas att Pelle kommer trivas som ensamgubbe.


Aningen obehagligt i alla fall.

Jag undrar vad det kan tänkas betyda när ens tunga upprepade gånger fastnar i tanden...

For the record.

Jag väljer alltid bros before hoes.

Det finns inget så omotiverande som danska frågor.

Idag känner jag mig inte alls lika produktiv som jag gjorde, och faktiskt var, under gårdagen. Idag gick jag in på tentorna. Ett stort misstag. Hälften går ganska så galant och hälften känns som om de vore skrivna på något språk jag inte kan förstå - ens under dödshot, danska exempelvis.

Värst är dock att jag inte kan komma på vad jag ska göra åt saken. Att läsa i böckerna känns väldigt ogivande, även om det fortfarande finns både ett och två kapitel jag borde ta mig igenom.

Funderar på att göra något annat vettigt som jag måste ha gjort under veckan istället så att jag åtminstone inte bara sitter här och slösar tid. Det vill säga städa, handla eller börja packa. Men tror att jag är alldeles för melankolisk för det idag. Det är så mycket lättare att studera och göra saker när det är soligt ute. Nu när jag ser ut är det bara grått, hur skoj är det på en skala?

Intresseklubben kommer bli alldeles lyriska över detta inlägg, det är självklart det.

Punked!

Jag halvt om halvt förväntar mig att Kutcher ska komma framhoppandes med en kamera och skratta åt mig efter ett samtal med Lillebror igår. Han brukar nämligen sucka och gnälla varje gång jag säger att jag ska komma hem. Icke denna gång dock. Tvärtom. Väldigt underligt.

- Det har självklart ingenting att göra med att jag var snäll och lät honom handla för min rabattkupong från CDON.

Lång lista utan roliga svar.

Hur gammal är du om fem år? 25
Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Mig själv.
Hur lång är du? 168 cm
Vilken är den senaste filmen du sett? 
Vem ringde du senast? Lillebror
Vem ringde dig senast? Lillebror
Hur löd det senaste sms:et du fick? "Jag vet vad jag vill ha, ska jag skicka länk på msn?"
Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms, alltid oavsett nästan.
Är dina föräldrar gifta eller skilda? Tyvärr gifta.
När vaknade du i dag? Runt åtta
Var tror du att du befinner dig om tio år? Ensam i en stor, kal lägenhet böjd över ett skrivbord där jag jobbar med det arbete jag tagit hem. Kanske att jag har en fluffig katt.
Vad skrämde dig om natten som barn? Hade under en lång period en stark övertygelse om att det var ett ormbo i fotändan av min säng, låg alltid ihopkrupen som en boll längst upp i sängen. Ifall jag hade sträckt ut mig hade jag blivit biten. Som tur var kunde ormarna inte krypa uppåt i sängen...
Hur stor är din säng? 140*200
Sover du med eller utan kläder på dig? Det beror lite på omständigheterna och humör.
Hur många kuddar har du i sängen? Fem, funderar på att köpa en till.
Hur många län har du bott i? Två
Vad dricker du till frukost? Vatten.
Sover du på någon särskild sida? Nej, men aldrig på magen. Väldigt obekvämt med attributen man innehar.
Tycker du om att mysa/kela? Till mångas förvåning: Ja.
Vill du ha barn? Det vet jag inte. Ifall jag skulle träffa någon jag ville spendera resten av livet med skulle jag nog vilja det.
Sover du med gosedjur? Nej, Gammelnalle och Vovven blev förpassade till hyllan när jag flyttade hit. Blev utkonkurrerade av alla kuddar.
Vad har du för ringsignal? Panic at the Disco - I write sins not tragedies.
Vad har du närmast dig just nu som är rött? Plastmappar.
Flirtar du mycket? Det beror väl lite på hur man väljer att definiera saker och ting. Allt är relativt. Nej, jag vet faktiskt inte. I skrift gör jag definitivt det, i verkligheten lite; men bara med killar som inte intresserar mig... Tror inte att jag flirtat med någon jag tyckt varit någorlunda intressant i alla fall.
Vilken var den senaste boken du läste? Straffansvar. En väldigt munter liten sak. Sedan har jag även läst lite här och där i Brotten i näringsverksamhet och i Brott och straff i affärslivet.
Vilken radiostation lyssnade du till senast? Jag vet inte. Var väl något pappa lyssnade på när jag åkte hit i slutet av sommaren?
Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Det skulle förvåna mig mycket om det inte hade något med brottsbalken att göra.
När var du i kyrkan senast? För två år sedan när mitt kusinbarn döptes? Eller vänta, var ju i en kyrka i våras. När vi var i... Vadstena! Då var vi i en kyrka. En ful sådan.
Vem var din favoritlärare på högstadiet? Jag har ingen aning. Förmodligen Anders?
Hur länge har du campat som längst i ett tält? Någonstans kring en vecka?

Hur många är det i din klass? Vet inte. Runt fyrtio i inriktningen, runt nittio i hela? 
Känner du någon som knarkar? Inte vad jag vet.
Vilket kön är oftast snällast? Snällast vet jag inte, men har lättare för snoppinnehavare.
Känner du dig värdelös? Nej, inte idag. Idag var jag duktig och studerade!
Har du någon gång försökt begå självmord? Nej.
Känner du någon som begått självmord? Inte personligen.
Har du någon gång gråtit dig själv till sömns? Ja.
Är du kär? Jobbar på att förneka det, så jag måste väl svara nej.
Vad tycker du om kärlek? Det är ett jävla gissel!
Har du någon gång varit olyckligt? Ja.
Är du homosexuell? Inte vad jag märkt av hitintills.
Tänker du gifta dig när du blir stor? Kanske. Lite svårt att veta i förväg.
Bor dina föräldrar ihop? Tyvärr, ja.
Tror du på kärleken? Jag vet inte.
Har du gjort något som du lovat någon annan att inte göra? Nej, jag lovar inte saker till andra som jag inte kan hålla. Har varit några som försökt få mig att lova dock.
Har gjort något som du lovat dig själv att inte göra? Lovat och lovat. Jag hoppades väl att jag inte skulle göra det igen. Förresten, kom på en annan sak som jag faktiskt hade lovat mig själv att inte göra som jag sedermera gjorde. Det var dumt, dumt, dumt!
Saknar du någon just nu? Ja.


Två negativa blir en positiv?

Therese om 30 år:
"När en kvinna inte älskar är hon lika kallblodig som en gammal jurist."

-Honoré de Balzac

Apråpå sexualupplysare och liknande.

Häromsisten så skrev jag ju om hur det vore att vara sexualupplysare om man var tvungen att ha upplevt allt som ens klientel kom med, och då med tyngdpunkt på sjukdomarna.

Idag har jag funderat lite över uttrycket "Those who can't do, teach.". Även här är det ju lite surt att jobba som sexualupplysare, då med tyngdpunkten på själva sexual-delen...

Gilmore Girls.

Det spelar ingen roll hur många gånger jag ser scenen när Tristin säger farväl till Rory för att hans pappa har satt honom i militärskola. Varje gång så krossas mitt hjärta för att Tristin och Rory inte kysser varandra, endast på grund av att Dean står och glor några meter bort. Blir dessutom fruktansvärt upprörd och arg och jag vill skrika åt Dean att försvinna, helst för alltid.


Ja; jag har börjat se om serien, igen.

Vad lever vi i för värld?

När ordet strippklubb inte finns med i T9-menyn, då vet man att något är på väg - något med mycket allvarligare konsekvenser än vad växthuseffekten har att erbjuda.

Och en freaky dröm på det.

Igår var en sådan där dag som aldrig tog slut. Den började klockan sex på morgonen och det var först när jag ramlade i säng klockan tjugo över tio på kvällen som jag fick en lugn stund. Hade jag hoppats på i alla fall.

Men tjugotvå minuter efter tio, när jag redan nästansov, så pep min mobil. Och jag svarade. Och så pep den igen. Och jag svarade. Och så pep den igen. Och jag svarade.Och så pep den igen. Och jag svarade. Och så pep den igen.Men då hade jag hunnit somna så pass mycket att jag inte blev väckt av pipet.

Min hjärna är inte alls samarbetsvillig längre.

Kan en person dömas för medhjälp till ett brott som ingen har blivit dömd till gärningsman för?

Jag har ingen som helst aning om svaret på den frågan. Jag har tänkt runt i cirklar på det här nu i jag vet inte hur många minuter. Ena sekunden är jag övertygad om att Ja, självklart kan medhjälparen dömas i alla fall. I nästa är jag precis lika övertygad om att Nej, självklart inte. För att i följande vara tillbaka på Ja. Tätt därpå är jag tillbaka på Nej. Och så vidare.

Det är egentligen ingen svår fråga men jag kan verkligen inte komma på hur det är, jag har lika många argument för som emot.

Eftergymnasial utbildning suger!

Jag sitter här och försöker ta reda på om det är okej att ropa in en hyresfastighet på exekutiv auktion i eget namn men för annans räkning och kommer på mig själv att undra varför i hela fridens namn jag började studera. Jag menar, jag vet att det var för att jag ville bort från Gotland och att jag kände att studier var det enda sättet att ordna det på. Men nu förstår jag inte varför jag var så trångsynt.

Jag hade exempelvis ha kunnat blondera håret, skaffat isblå kontaktlinser och åkt till Asien och jobbat som lyxprostituerad, men så har jag i och för sig en väldigt låg smärttröskel och jag har hört att blekningar svider outhärdligt i hårbotten.

Eller så hade jag kunnat åka till USA och blivit hemlös. Såg på ett SVU-avsnitt att de hade gatufamiljer där de tog hand om varandra. Visserligen så ägnade de sig bland annat åt rånande och mördande, men ändå.

... Det kanske är bäst att jag fortsätter leta efter svaret till auktionsfrågan nu.


En dag i sängen.

Tyvärr inte av någon trevlig anledning...

Ms fegis.

Jag avskyr mig själv för att jag är så fruktansvärt feg. Just ikväll är det min rädsla för mörker som orsakar mig smärta. Önskar över allt annat att jag inte var en hare så att jag kunde gå ut på promenad. Jag behöver komma ut och gå, gå och gå.

Jag skulle behöva handla lite...

Mitt matföråd är så sorgligt för tillfället att det nästan gör ont att tänka på det. När jag öppnar kylen så möts jag av en halv broccoli som tillhör gubbarna, en ketchupflaska, en senapsflaska, en vattenflaska, ett paket med lite smör och ett paket med matlagningsgrädde. Och några potatisar.

I frysen finns det en portionsbit med falukorv, kakor till nästa veckas styrelsemöte, och några brödkantsbitar.

I fruktväg finns det några satumas och några apelsiner som snart kommer att vara ruttna. Och ett äpple och två päron.

Jag har lite knäckebröd och lesbisktbröd också.

!!!!!!

Jag fick igång internet!!!

Depp utan Johnny.

Det är en sådan stor del av mig som bara vill ge upp. Ge upp med skolan, livet, allt. Jag orkar inte längre. Jag är så fruktansvärt trött och jag vet inte hur jag ska göra för att gå vidare.

Så jag sitter här, helt nere, och tittar på Färjan. Vilket såklart gör det hela än värr. Men samtidigt så ger det mig hopp. För jag ser tanten i den avskyvärda röda klänningen, som åker Cinderella hundra gånger om året och vinglar runt och ser allmänt vidrig ut samtidigt som hon svamlar på taskig engelska. När hon sedan ställer sig och bräker på scen, då inser jag att det kan bli värre. Att även om det känns som om jag är på botten och krälar - så kan det fortfarande bli mycket, mycket värre. Och det känns av någon anledning betryggande.

Långt.


Vad jag ville förmedla med bilden ovan är att mitt hår har blivit väldigt långt och att det inte har varit så långt sedan jag var i tio eller tolvårsåldern. Det är alltså meningen att man ska tänka på mitt hår när man betraktar den. Det, eller det faktum att jag är en vandrande stjärnkarta.

Andra saker som är tillåtna att tänka på är saker som "Oj så många täcken hon har i sin säng" och "Klart att hon har på sig någonting nertill, förmodligen en rymddräktsbyxa". Tankar som glider ifrån dessa områden skall helst undvikas.

03:13! "Det är ju ett Efterlystavsnitt man inte vill se."


Jag har alltid reagerat positivt på fjäsk och mutor.


- AIDS säger du? Tusan också.

Jag satt och tänkte lite.* Jag tänkte på det där med yrkestrovärdighet. Det finns ju vissa yrken som man känner att personen som utövar dem ska veta vad de pratar om. Om man till exempel jobbar för ett sminkföretag eller ett träningsredskapsföretag så borde man ha testat produkterna. Så att man faktiskt vet vad det är man säljer. För vem skulle exempelvis villa ha en badvakt som inte kan simma?

Men i vissa yrkesroller blir ju det här lite knöligt, till exempel för sexualupplysare/gynekologer/urologer/etc. För å ena sidan kan man ju tycka att man inte borde få ge råd om någonting man inte upplevt, å andra sidan så känns det ju inte helt rätt att det skulle ingå i arbetsuppgifterna att utsätta sig för de problem som patienten kommer med. Även om det senare förmodligen skulle  göra studietiden väldigt intressant.


*Se inte så förvånad ut!

På MSN.

Finland säger: Det bekräftades precis att jag har väldigt mycket tur

annuendag säger: jasså?

annuendag säger: du pussade en flicka och hon anmälde dig inte?

Finland säger: Din humor blir bara sämre och sämre. Då är det värt att notera att den aldrig har varit bra

annuendag säger: ja, jag skyller det på herbert


100 % drogfri!

X: Och varför ser du så jävla glad ut?
Jag: Eh... Förlåt?
X: Men seriöst, vad flinar du åt?
Jag: Allt och inget!
X: Du har inte börjat med droger va?
Jag: Haha, men vad är ditt problem? Är det verkligen så konstigt att jag är på bra humör?
X: Det där är inte att vara på bra humör, det där är övermänskligt. Ingen ser ut på det där sättet utan att vara drogad.
Jag: Om jag inte hade varit som jag är när det kommer till kramar så hade du fått en kram nu. Känns som om att du behöver det!
X: Du borde tvingas ta ett kissprov.
Jag: Jag tycker om dig också!

Grattis till mig!

Ja, för den intresserade så fyller jag idag tjugo år och fem månader! Presenter mottages gladeligen, och jag ska inte vara svår: det duger gott med presenter i femhundrakronors-klassen.

Igår lade jag ner min vattenflaska utan att skruva åt korken ordentligt...




Idag inspirerade jag till ett blogginlägg.

Jag känner mig så speciell!

Helt underbart.

Idag när vi stod och dystert suckade över våra uthämtade tentor i expeditionen så hördes plötsligt en hög smäll utifrån. Alla tre utbrister ett förvånat oj och försöker se vad det var som lät när tanten som jobbar i expeditionen; med det torraste, mest ointresserade röstläge jag någonsin har hört säger "Det var ett cykeldäck som small.", detta utan att ens bry sig om att titta upp från pappret hon höll på med.

Med tanke på att cykelpumpen sitter precis utanför det rummet så var det förmodligen inte första gången som hon hörde det ljudet, och det hela var fruktansvärt komiskt. Precis som det hade varit om det hade skett i en film.

Moulin Rouge.

Jag vill se den, nu! Första gången jag såg den så tror jag att jag somnade för att jag tyckte att den var så tråkig. Jag hade fått den i antingen julklapp eller födelsedagspresent. Vid något tillfälle så lyckades jag i alla fall att ta mig igenom den.

Jag minns inte om det var i tvåan eller trean på gymnasiet, men jag tror på trean, som jag kom i kontakt med den igen. Det var i alla fall vår lärare i media som skulle visa oss den. Det var hans absoluta favoritfilm, och efter att han hade visat oss den så som den ska ses - med all symbolik och med den uppskattning för de fantastiska scenerna, musiken och allt som gör filmen till det den är, så älskar även jag den filmen. Den är vacker.

Och nu vill jag se den. Men jag vill se den på riktigt. I biosalen, tillsammans med gymnasieklassen och vår lärare som avgudade den filmen.



En mindre trevlig filmvisning som skedde i den salen var när vår (små)företag-lärare skulle visa oss en film om hur Microsoft och Apple startades. Det var klockan åtta på morgonen i vår mörklagda filmsal och den var så fruktansvärt tråkig och lång. De flesta somnade. Jag var en av dem.

Allra värst var nog dock den gången då vi skulle se någon klassiker, i svartvitt. Men den behövde vi i alla fall inte se klart. Det var dock en lång halvtimme, eller hur länge nu läraren orkade hålla oss kvar.

Det är många saker att göra när man är med i en styrelse.


Ser inte fram mot chokladdoppningen i morgon.

Mental note: Inte igen.

Jag stod visst och tänkte på annat medan jag mätte upp spagetti idag. Jag la nämligen ner spagetti i kastrullen två gånger. Som om det inte var illa nog så tänkte jag båda gångerna att spagettin skulle räcka till en måltid och två matlådor...

Tre äckliga poäng.

Jag trodde att det fanns en möjlighet att jag skulle få VG på den här tentan, en ganska stor chans till och med. Jag hade trettiofyraochenhalv. För VG skulle man ha trettiosjuochenhalv. Tänk om jag hade varit lite nogrannare på en fråga? Eller skrivit några rader till på ett par frågor? Dumma.

Ön.

Sitter här och har lite hemlängtan. Tittade på Främmande fågel. Inte på grund av att historien är fängslande, att skådespeleriet är fantastiskt, dialogerna som hämtade ur Shakespeare och att polishuset lyckas ha utsikt över ringmuren utan att störas av Max, Coop Forum och bostadsområdet; nej utan på grund av att man då och då kan se bilder från ställen man känner. Stora torget, Södertorg, hamnen och så vidare.

Framför allt så slår det mig hur mycket som har förändrats sedan jag var hemma senast, alltså i augusti. Att det kommit till ett apotek på Södertorg till exempel, det såg inte jag sist jag var där. Man är så egocentrerad och ouppmärksam på sin omgivning att det är att skämmas för.

Men nu satte jag mig inte här för att spilla galla över den där serien, som jag faktiskt ser på för att få titta lite på ställena där man vandrat omkring ett par gånger, även om ställena såklart ibland är visas med viss modifikation. Nej, jag ville bara säga att jag saknar Gotland. Lite.

Ytterligare sjukommafem högskolepoäng avklarade.

Jag hade egentligen tänkt att skriva ett gnällinlägg om att jag var tvungen att åka till äckelRyd och handla och allt som gick fel under den turen och att jag tror att jag då fick punktering på mitt bakdäck igen. Men. När jag kom hem fick jag reda på att jag klarade tentan så nu känns det onödigt att gnälla.
- Jag var visserligen aldrig orolig för ett U, men ändå skönt att få det bekräftat.

Viss mental skillnad.

Ikväll känner jag mig inte så här överhuvudtaget:


Istället känner jag mig så här, till och med min lägenhet är ur gängorna:


Har jag berättat om min nya sambo?

Inte det?! Hur kan jag har glömt att förtälja den nyheten? Det är en underbar kille som ser till attt jag aldrig är ensam och alltid håller mig sällskap när jag gör någonting, avsett hur otrevligt jag beter mig mot honom.

Det kan i och för sig vara en tjej också. Han/hon har inte exponerat sitt könsorgan för mig än, eller så har han/hon gjort det, men att det var för litet för att jag skulle se. Plus att jag är inte helt hundra på vart könsorganet är lokaliserat.

Oavsett snopp eller intesnopp så är det ett trevligt sällskap att ha och det är så mysigt att veta att det finns någon som bryr sig så mycket om mig att han/hon flyger omkring bland mina saker, snyltar på mina brödsmulor och uträttar sina behov både här och där. Lite osäker på hur han/hon ska ha råd med halva hyran bara, jag har aldrig sett honom/henne lämna lägenheten så svårt att veta vad han/hon har som inkomst.

Men det löser sig alltid på något sätt som folk utan livsmål brukar säga.

Ba så att ni vet!*

Idag är jag "så fin och höstig".


*Läses så som en dryg liten ungjävel till besservisser hade sagt det.

Två frågor.

1. Varför luktar det korv i min lägenhet när jag inte har tillagat det?
2. Var gjorde jag av den grå kajalpennan* jag köpte i somras?

Ifall du har svar på någon av dessa så är jag kontaktbar på
[email protected].


*Jag vet att det inte heter kajal längre, men jag kommer aldrig ihåg det nya inneordet.

Framsteg. Skulle man kunna kalla det. Om man är snäll.

Ikväll klarade jag sjutton sekunder med listerinet!
Visserligen hade jag knappt hälften av den mängd som man ska ha, men ändå...
Och visserligen så skolkade jag från listerinet i morse, men ändå...

Relaunch av Say It With Music.

Ja, jag har på senaste känt att jag kommit över låtar som jag vill ska få ett utlopp, men eftersom att jag inte tycker om att ha klipp i min blogg - av rent estetiska skäl - så har jag gjort om den gamla dammiga underbloggen och ska nu ge den en andra chans.

Say It With Music



Sommaren '08.


P: Humle och Dumle får inte äta av gräset i min kruka.
Jag: Visst, jag ska se till att dem inte gör det.

Det enda jag kan skriva är parfym.

Jag drömde en sådan lustig dröm i natt, en dröm med viss verklighetsförankring. På grund av att jag inte vet vilka eventuella berörda som läser här så kan jag inte förtälja historien, även om jag gärna skulle vilja. Jag kan inte ens berätta lite löst om det med tanke på att någon då kan komma på att ett plus ett oftast blir tre. Tråkigt, för drömmen var underhållande. Jag tror till och med att jag fnittrade lite i sömnen, kändes som en sådan dröm.

Nu har jag något att se fram emot morgon och kväll!

Det är inte underligt att Listerine lyckas spränga bort algerna på en båt i reklamen, Listerine borde komma med en varningstext alá cigarettpaketen.

När jag var hos tandläkaren fick jag order att börja använda munskölj för att skydda mina tänder. Gången dessförinnan som jag var hos tandläkaren fick jag samma order. Då använde jag Dentan - ungefär två gånger, längre gick inte eftersom att det smakade otvättad apa. Så när jag idag stod inne på apoteket fanns det tre val, nämligen Dentan, Listerine och något mer. Jag valde Listerine, och det ångrar jag nu.

För det första: Vem får plats med 20 ml av den där sörjan i munnen? Jättar?! Jag klarade inte ens femton! För det andra: AJ! Jag trodde att min tunga och insidan av kinderna skulle brinna upp. Man ska hålla på att köra runt det i munnen trettio sekunder, jag klarade nästan femton innan jag blev tvungen att rusa till handfatet och i vild panik spotta ut eländet.*

Nu sticker det i mina kinder på ett väldigt obehagligt, tusen nålar vis. För att inte tala om eftersmaken?! Blä!


*Jag vet att det alltid ska finnas ett "För det tredje", men jag har inget att komma med.

Självkänslan plus ett; fast minus två.

Pickford: Vad har du gjort med ögonen?!
Jag: Inget, jag vet inte? Sminkat dem?
Pickford: Det är jättesnyggt.

Så nu vet ni att idag, och förmodligen endast idag, hade jag sjukt heta ögon. I vanliga fall är de bara fula.


Men nu när jag tänker efter så kommer jag ihåg att jag faktiskt lyckades få lite mascara på den vänstra linsen - kanske var det som gjorde mina ögon fina idag?

Undrar om man kan göra antirynkkräm på det där?

Ja, bilden är dålig - nu när vi har gnällt klart om det: den är så rolig! Såg det här i ögonvrån när jag var inne i affären och jag var tvungen att sno till mig en bild. Det känns som om att personen som gjorde det här klistermärket skulle ha kollat efter en sista gång innan han/hon satte den i produktion för att säkerställa att det visuella intrycket levererar det man vill berätta.

För vem vill ha en mazarin som är bakad 1970?! Jag skulle till och med hellre ha sex med någon av den årgången! Kanske. Förmodligen inte. Nej.

Glasögonorm by night.


Tillfredsställd.

Jag vet inte riktigt vad den här låten gör för mig. Men det är något väldigt, väldigt bra.

Odrägligt självgod för tillfället.

Vissa skulle säkert kalla det patetiskt, men jag känner mig alltid extra nyttig när jag gör saker på "helgkvällar". Så jag sitter här och är nöjd med mig själv för att jag precis färdigställt ett protokoll. Så nu är jag fri att spinna som en katt resten av kvällen! För att inte tala om fördelen att jag nu slipper skriva det imorgon.

Aj.

Det är ett under att jag sitter här idag. Jag trodde inte att jag skulle överleva natten. Jag upplevde bland den avskyvärdaste och mest obehagliga smärta jag någonsin upplevt. Det var som om mina revben och skulderblad höll på att expandera inne bland musklerna/vävnaderna eller något åt det hållet. Varenda andetag och minsta lilla rörelse kändes som om det var dödsstöten. Till slut så tror jag att jag slocknade av smärtan.

Smärtan var fortfarande kvar i morse, dock mildare. Nu känner jag det fortfarande i skulderbladen, men det verkar nu bli värre och värre, så jag ser fram emot en mysig eftermiddag/kväll.

Jag var minuter från att ta mig till sjukhuset i natt, och alla som känner mig vet min inställning till sjukhus och att denna beskrivning alltså inte var en överdrift, utan snarare en underdrift.