Just sayin'.
...
Det borde finnas en sådan regel.
Jag flyttar.
Idag kom Bekanten hem med den roliga nyheten att vinterkräksjukan kommit till hans jobb. Det verifierades av att en arbetskamrat kräktes efter lunch. Bekanten delade då även informationen att han haft den de senste tre åren.
Jag har inte haft det sedan mellanstadiet. Faktum är att förutom några gånger vid extrem hosta förra året, kan jag inte minnas att jag kräkts överhuvudtaget sedan just mellanstadiet. Det finns inget hemskare. Det har nog funnits tillfällen då jag behövt kräkts för att må bättre, men jag vägrar. Vid just vinterkräksjuka är ju dock vägran inte ett val vad jag har förstått.
Bekanten berättade att han inte ens vågade tänka på hur jag skulle bli om jag blev sjuk i det "med tanke på hur jag blir av lite huvudvärk". Nu är för all del inte migrän att likställa med lite huvudvärk som han gjorde där och då, men jag håller med. Jag vill inte heller se mig med vinterkräksjukan. Det kommer inte fungera. Och jag kommer ju få det. Han kommer ju smittas och jag kan ju knappast slippa undan när vi delar lägenhet.
Nej usch. Jag vill flytta. Helst igår. Fast det kan ju också ha varit för sent. Bekanten kan ju redan igår ha smittat mig. Jag får helt enkelt sätta allt hopp till mitt immunförsvar som trots allt hållt mig frisk i större delen av mitt liv. Herregud, jag fick ju inte ens vattenkoppor när Lillebror hade det och pappa tvingade mig att vara nära honom så att jag också skulle få det. Svik mig inte nu immunförsvaret, för jag kan säga här och nu att risken är stor för att vi inte överlever vinterkräksjukan.
Och universum. Om Bekanten ska bli smittad. Se till så att han blir det kring jul när jag är borta och är helt frisk tills jag kommer tillbaka. Och karma. Om du finns. Ignorera det jag skrev till universum. Straffa mig inte för att jag är livrädd för att få kräksjuka.
Magni.
För full storlek, klicka här.
Veckans torsdagstema är magnification. Jag tänkte först hoppa den här veckan eftersom min kära musarm gjort sig påmind, men hade en idé som jag i alla fall ville testa igår. Den funkade inte. Men det ledde till bilden ovan. Valde att tolka temat åt överdrivethållet. Men om man känner sig som en bokstavsföljare är faktiskt både kjol och hår ganska stort. Älskar hur som helst geishalooken, så fick bli en variant på det.
För att se fler bidrag, titta in hos Bokkei under dagen där fler inlägg kommer att publiceras.
Det är skillnad. I olika grader.
Jag är inget fan av vanliga köttbullar. Jag gillar dem inte alls faktiskt. Inte ens på julen hur mycket min faster än tjatar. Jag gillar dock mina ugnsköttbollar. Vilka, i ärlighetens namn, har ett varierande recept. Just bollarna på bilden ovan har en kärna av Philadelphiaost. Vitlök och örter eller något liknande.
I köttfärsen hade jag BBQ-dipmix. Jag vet. Det låter knasigt, men det stod på förpackningen att det gick och det gjorde det. Blev väldigt gott. Så är de penslade med något hopplock av chilisås, mer BBQ-dippulver, sweet chili, dragon och kanske något mer.
Med andra ord är det inte samma sak som köttbullar. Inte ens i närheten. Den enda gemensamma nämnaren är trots allt köttfärs. Och formen, även om bollarna är större. Så jag tycker vi kan sluta bråka om det nu. Jag kan dock hålla med om att det är konstigt att jag inte gillar köttbullar, men att traditionella pannbiffar ofta går bra. Och köttfärslimpa.
Så här fint väder är det inte idag.
Nej, jag lyckades kanske inte så där överdrivet bra.
Pappa: Vad gör du?
Jag: Försöker ta en bild på nyckelpigan.
Girl.
Jag har gått och flickierat en hylla i badrummet. Nu kanske du tänker att flickierat är minsann inget ord, men det är det visst det. Och om det nu skulle råka vara så att det inte är ett ord i SAOL:s strikta värld så innebär det i sig inte att ordet inte har rätt att finnas lika mycket som SAOL-orden.
Hur som helst. Köpte, trots invärtes strider med mina principer,* Nicki Minaj-parfymen. Flaskan på pressbilden är ganska cool, men live-versionen är inte sådär överdrivet tjusig men ändå helt okej och den passar ju trots allt ganska bra till de rosa och glittriga förpackningarna jag föll handlöst för på H&M. Nagellacket kommer jag definitivt använda, "bosy splashen" lär nog dock förbli oöppnad.
Jag tror inte att jag hade tillgång till rosaglittriga saker som barn så den där till vänster fyllde definitivt ett tomrum i mig. Ett tomrom som jag förvisso nog inte visste om att jag hade förrän jag såg förpackningen, men ändå. Tror dock att det blir en kortlivad romans. För även om den inte ser lika billig ut live som den gör på bilden ovan så tror jag faktiskt inte vi kommer spendera resten av våra liv tillsammans.
Och jag vet. Tandborsten och tandkrämen i bakgrunden förstör illusionen lite, men det är den enda hyllan som det är tillräckligt mellanrum på för att de ska få plats stående, så det får vi helt enkelt leva med.
*Gillar verkligen inte Nicki Minaj, men att inte köpa den första parfymen jag fallit för på jag vet inte hur många år hade ju varit värre än att inte köpa den bara för att jag inte gillar dragplåstret. Ja. Åtminsone i fråga om henne. Finns ju värre personer jag faktiskt inte hade kunnat ha stått ut med.
Sjukt nöjd.
Jag har införskaffat mig ett par nya gummistövlar eftersom mina tidigare läckte. Inte en jättebra egenskap hos just gummistövlar. Älskade det gamla paret. De var mörkblå med vita detaljer. Ankelhöga. Men. De här nya älskar jag tusen gånger mer. Och de är väldigt mycket mer rediga. Ett par riktiga knegarstövlar som Lillebror skulle ha sagt.
Sköna är de också. Gick en mil i dem igår. Bokstavligen. Nemas problemas. Visst, det kändes väl lite mot slutet, det är ju trots allt gummistövlar, men de tidigare hade jättetunn sula så det här bli definitivt ett av årets bästa köp. Och det är faktiskt coolt med gummistövlar. Mycket coolare än att gå omkring med blöta strumpor.
Posing for Xmas.
För full storlek, klicka här.
Veckans torsdagstema är julstämning, och jag älskar det. Och är väldigt nöjd med mitt bidrag. För att se fler bidrag, gå till Lady Thirty där de kommer att komma upp under dagen.
Jag saknar lägenheten jag aldrig ens hade.
Jag skrev ju tidigare idag att Bekanten köpt tavlor från en konstnär jag inte gillar. Jag vill poängtera att det förstås är hans fulla rättighet, det är trots allt hans lägenhet. Jag råkar bara bo där. Vilket, om jag ska vara helt ärlig, inte är helt lätt alltid. Jag gillade inte mitt ställe i Lkpg. Eller alltså, det var fint och jag gillade sakerna. Men det var bara en etta och jag drömde dagligen om "en riktig lägenhet". Ni vet. Med rum. Och utrymmen. Jag hade en tydlig bild av hur allt skulle bli när jag flyttade. För att jag skulle flytta till något annat än en riktig lägenhet var det aldrig tal om för min del.
Men så blev saker som de blev och jag hamnade hos Bekanten. Och jag trivs. Jag saknar bara drömlägenheten jag var så säker på att jag skulle få. Och min och Bekantens inredningsstil, och alla andra stilar också för den delen, är helt olika så nu bor jag någonstans där i princip allt är tvärtemot vad jag gått och tänkt på i fyra år. Jag är tacksam för att jag har ett boende, inte för att jag skulle ha varit hemlös utan Bekanten men ändå, och att det är med just honom. Jag önskar bara att vi hade lite mer lika smak.
Det är en sådan dag idag.
Jag har för tillfället på mig en trasig BH, ett för stort linne och för stora trosor. Jag har en knöl på nyckelbenet som gör ont. Duschen svämmade över när jag duschade så jag fick stoppa upp mitt i och rensa avloppet. Bekanten har gjort tre inköp som gör att jag varje dag kommer bli påmind om en konstnär jag inte gillar. Min hy är torrare än torrast men jag har ingen hudcreme här. Jag mår lite illa. Jag måste packa. Min ansiktshy är i förfärligt skick eftersom jag inte hade med några produkter till ön. Och så vidare.
Jul måste vara det mysigaste och finaste som finns.
Mina favoritbutiker på Gotland är utan tvekan La Vie och Hantverksgården. De ägs av samma ägare, men har lite olika inriktningar. La Vie har lite mer moderna inredningsdetaljer, medan Hantverksgården har mer gotlandsspecifika och "äldre" sådana. Det är krimskramsbutiker av det finare slaget. Finare som i att de har fina, rediga, saker. Inte finare som i att de är hutlöst dyra.
Butikerna är som bäst kring jul, de har hur mycket som helst. Bilden ovan kommer från Hantverksgårdens ena "loft". Blev kär direkt. Och den känns egentligen inte alls som min stil, men till min förvåning ville jag ha den där byrån.
Jag måste vara adopterad. Snälla, låt mig vara adopterad.
Pappa, från köket: Wieeee! Wiieeeee! Wiiiieeeee!
Jag, i vardagsrummet: ...
Pappa, från köket: Wiiiiieee! Wiiieee! Wiiieee! La coco rocha! La coco rocha! Wiiieeee! Wiieee!
Jag: Men vad håller du på med egentligen?
Pappa: Skakar nyponsoppan. Wiieeeeee! Wiieeee!
Lite... alternativt så här på förmiddagskvisten.
För full storlek, klicka här.Varje gång det händer dör jag lite inombords.
Sedan jag flyttade, kan i alla fall inte minnas att jag var sådan innan, har jag blivit extremt känslig för lukter. Jag gissar att det beror på att jag tidigare bestämt alla dofter själv, men i och med Bekanten införs sådana som inte jag valt och gillar. En väldigt distinkt sådan är Bekantens sköljmedel. Första gången jag kom i kontakt med den lukten ville jag i princip kräkas. Den är så... Jag vet inte ens hur jag ska förklara den.
Innan jag hade flyttat in mina grejer använde jag sköljmedlet en gång och jag blev på fullaste allvar tvungen att tvätta om kläderna hemma bara på grund av lukten. När jag sedan fick dit mina grejer bannlyste jag det där sköljmedlet och Bekanten var snäll och lät mig göra det.
Hur som helst så har jag lite kläder här på Gotland och jag drog på mig en kjol ur garderoben och direkt kände jag den där avskyvärda lukten. Tydligen var det ett plagg jag haft och tvättat hos Bekanten och sedan lämnat här utan omtvätt. Och det var så vidrigt. Lukten fastnar på händerna bara man tar på kjolen. Usch. Den ligger ni i tvättkorgen, väntandes på nästa tvätt.
Skrev om detta till Bekanten:
Om det inte redan vore för att vi inte delar säng hade han fått sova på soffan i natt.
Fina grejer.
Jag har köpt lite nya ögonskuggor. En palett närmare bestämt. 80 olika färger. Var jag köpte den? På Rusta. 90 kronor kostade den. Så ni kan ju förstå att jag förväntar mig underverk. Pigmenten lär vara bland de bästa som finns på marknaden.
Äh, man måste ju våga leva lite också.
Självporträtt...
Ja. Den här veckan är det självportätt på agendan som torsdagstema och om jag ska vara ärlig tänkte jag först strunta i det den här veckan. Alternativt krysta fram någon förklaring till en bild som inte var långt från ett klassiskt självportätt, "det jag målar reflekterar ju mig eftersom det är jag som gjort det", som skulle få domarna i Project Runway att rösta ut mig eftersom jag inte lyssnar på utmaningarnas utformning utan bara gör som jag själv vill.*
För portätt har aldrig varit min grej. Och ett självporträtt? Herregud. Men hittade en bild där jag gjorde en fiskmin så jag gjorde i alla fall ett försök och ja. Så här blev det. Lillebror tyckte den var konstig, men han tycker å andra att jag har en märklig stil på alla mina målningar så jag vet inte jag. Bekanten tyckte den var fin, men han kunde ju inte gärna säga något när det var jag som var förlaga. Själv? Ja. För att vara gjort av mig är jag ändå nöjd, trodde aldrig att det skulle se ut ens lite som mig.** Så visst. Det är väl bra att göra saker man aldrig skulle gett sig på annars, men tror inte att just självportätt, eller porträtt överlag, är något jag kommer göra varje dag i framtiden.
Fler bidrag hittas under dagen hos komigensofie.
*Lite som jag gjorde när det var kändistema häromsistens med andra ord.
Kostnadsbesparande också.
Bekanten brukar gå och sucka över att jag fäller hår över hela lägenheten. Och då borstar jag ändå håret på balkongen. Men här hittade jag ett användningsområde för det. Tror jag virkar honom ett par kalsonger i julklapp. Eller kanske ett par sockar. Vantar skulle han också behöva.
Han tjatar ju alltid om att ha unika saker. Perfekt.
Så. Tradigt.
Ska vi ta och prata lite om Fifty shades. Under en veckas tid ungefär nämndes just Fifty i princip alla amerikanska serier jag följer. I samma veva kom ett erbjudande om boxen från cdon så ja. Jag blev nyfiken. Det var dock först när jag såg att den var kategoriserad som erotik eller vad det nu stod som jag förstod lite mer exakt vad det handlade om, men var ändå nyfiken så jag bestämde hem den.
Och ja. Vad ingen nämnde var att den är så obeskrivligt dåligt skriven. Ett till murmured eller cocked his/her/my head och jag skriker högt. Har människan inte hört talats om synonymer? Finns det inte sådana där? Jag tror faktiskt att det här är den sämst skrivna boken jag läst. Framför allt språket, men även handlingen utöver snusket är minst sagt skraltig. En ung tjej som inte har någon dator och en gammal telefon. Som inte ens googlar människan hon ska intervjua. Snälla. Tråkigt och fantasilöst.
Ja, snusket. Herregud, snusket. Det är ju så tråkigt att man somnar. Missförstå mig rätt. Jag förstod att det skulle vara lite snusk, men det går ju knappt en sida utan något snuskigt. Snark. Jag gör lika med det som jag gör med omgivningsbeskrivningar i böcker. Skummar för att komma vidare till handlingen. Och med tanke på hur mycket snusk det är så blir det inte mycket läst.
Nej, usch. Men nu har jag ju köpt dem så jag får väl ta mig igenom eländet.
Bara kladdkaka till Lillebror kvar i helgen, sedan är jag klar.
Äntligen är detta besöks bullbak avklarat. Det är nämligen när bullarna tar slut som pappa börjar fråga om jag inte ska komma hem en sväng. Lite på skämt, men ganska mycket på allvar. Eftersom julen börjar närma sig blev det den här gången saffransknyten. De är sjukt goda, även om det kanske inte ser ut som det på bilden. Recpetet hittade jag här förra året. När det inte är juletider så skippar jag att ha i saffran och strör över kanel-och sockerblandning över mandelmassan så blir det kanelknyten i stället. Ännu snäppet godare enligt mig som bara är halvförtjust i saffran.
Och som en bonus nu när vi ändå är inne på bakning så ser ni ovan årets fars dag-tårta. Det blev den godaste tårtan jag gjort hitintills. Är kokad vaniljkräm, vindruvor och chokladgrejs inuti. Grädden utanpå är blandad med lite hallonsylt och ovanpå ligger grovhackad daimchoklad. Inte de där tunna "klassiska", utan chokladkakan från Marabou. Ska det vara tårta ska det vara ordentligt med tårta.
Det har varit en regnig höst. Och sommar. Och vår.
Kladdis från båten.
Fetaost och offentliga tårar.
Det framgår inte jättetydligt på den här bilden, men fetaostbiten är verkligen enorm. Lätt som en halv sådan bit som är i "vanliga" förpackningar.
Salladen, som jag köpte på båten, var annars väldigt god. Den räckte gott och väl. Fick med mig rester hem. Pappa tittade på mig om om jag vore dum i huvudet när jag kom gående med förpackningen, men jag tyckte det var onödigt att slänga när jag bara ätit halva. Eller ja. Inte halva fetaosten så klart. En del av den fick åka med i salladen till middagen här hemma i stället.
På båtens toalett var det för övrigt någon, det är båstoaletter, som visslade Pippi Långstrump-låten. Inte okej. Färden gick hur som helst bra. Kändes snabbare än vanligt. Såg på en romantisk snyftfilm på överresan. Ingen bra idé. Man känner sig inte som världens coolaste när man sitter med rinnande tårar mitt bland folk om vi säger så.
Jag klarar verkligen inte romantiska filmer längre. Det gör mig bara deprimerad att se kärleken, passionen och allt vad det är. Var inte så innan, men har väl blivit lite blödig efter flytten. Just den här filmen var mest sorglig, men var inte desto mindre hjärtekrossande för det. Speciellt inte när killen försökte få tjejen att älska henne igen efter att hon förlorat alla minnen om honom efter en bilolycka. Man kan ju få blöta ögon för mindre menar jag. Och det hjälpte ju inte hur det på slutet visades en bild på paret som hade inspirerat filmen.
Jaja. Är som bekant farsdag i morgon så nu ska jag gå och montera ihop en tårta.
Nytt.
Bekanten köpte en ny soffa häromsistens och den skulle ha levererats om två till fyra veckor, men nu är den redan här. Den var faktiskt väldigt enkel att sätta ihop, men det var obekväma lyft så min rygg mår väl sisådär efter det äventyret. Den är hur som helst galet snygg. Och skön.Och så är det Bekantens bebis. Man måste be om lov för att få sätta sig och innan kollar han så att kläderna inte är smutsiga. Okej. Han gjorde väl det mest på skämt första gången, men lite allvar fanns det allt. Dryck och man får inte tas in i samma rum ens en gång. Så det är med nöje jag lämnar honom och hans soffa ensamma ett tag framöver så han hinner bli bekväm med åtminstone ett glas vatten i dess närhet. När jag kommer tillbaka får man förhoppningsvis sitta i den även om man inte är nyduschad.
Det blev en hel del skräp.
Old idea, new picture.
För full storlek, klicka här.
Veckans torsdagstema var att man skulle komma på en ny djurart och eftersom det var i princip det jag gjorde till "surrealism i vardagen"-temat häromsistens, bilden i headern, så bestämde jag mig helt enkelt för att göra en variation på den.
Till torsdagstemat kom massa grejer om att man skulle hitta på namn på djur arten och så vidare, men sådant är jag verkligen inte bra på så det väljer jag faktiskt att lämna därhän. Jag kan dock säga att de är stora, majestätiska, och att det rör sig om olika raser av samma art. Samt att de lever i en magiskt vacker värld. Den i headern tillhör någon slags fredlig art som lever av naturen, medan den jag målat till denna veckas tema i stället är mer av en jägare. Jag tänker mig att alla de olika arterna, för självklart finns det fler, som finns lever i någon slags symbios. Att det är olika stammar som håller sig för sig själva men samlas mot gemensamma fiender kanske.
Till torsdagstemat kom massa grejer om att man skulle hitta på namn på djur arten och så vidare, men sådant är jag verkligen inte bra på så det väljer jag faktiskt att lämna därhän. Jag kan dock säga att de är stora, majestätiska, och att det rör sig om olika raser av samma art. Samt att de lever i en magiskt vacker värld. Den i headern tillhör någon slags fredlig art som lever av naturen, medan den jag målat till denna veckas tema i stället är mer av en jägare. Jag tänker mig att alla de olika arterna, för självklart finns det fler, som finns lever i någon slags symbios. Att det är olika stammar som håller sig för sig själva men samlas mot gemensamma fiender kanske.
Fler bidrag hittas under torsdagen hos I am Caty.
Ja. Och om du nu skulle råka se det här under onsdagen, och tänka att "hallå, det är faktiskt inte torsdag idag", så beror det på att blogg.se är en värdelös portal som inte går att mobilblogga på och eftersom jag förmodligen inte har tillgång till dator under torsdagen så får det bli så här
Annars brukar jag alltid ha otur med min favorit i serier där någon ska röstas ut.
Som bekant har det röstats i USA. Vilket, trots allt, är en ganska stor grej även här. Så idag kunde man ju nästan tycka att det första man gjorde med elektroniken vore att kolla vem som vann. Faktiskt. Fast ja. Jag fann det tydligen mer intressant att kolla allt annat först, exempelvis bloggar, innan jag kom på att det kanske var läge att kolla hur det gick.
Kom direkt upp något tal Obama höll på Aftonbladet. Ja, jag lyssnade så klart inte på talet. Herregud. Jag ville bara försäkra mig om att den andra idioten inte vann. Längre än så intresserar jag mig trots allt inte för politik.
Kom direkt upp något tal Obama höll på Aftonbladet. Ja, jag lyssnade så klart inte på talet. Herregud. Jag ville bara försäkra mig om att den andra idioten inte vann. Längre än så intresserar jag mig trots allt inte för politik.
Fixardag. (I was not born this way.)
Jag önskar verkligen att jag var en sådan där människa som tvättade sina sminkgrejer ofta, men det är jag inte. Idag fick de sig dock en ordentlig genomgång. Sist var precis innan jag flyttade och då rensade jag ut allt ur sminkväskan som jag inte använder på en daglig basis för att det inte ska vara plottrigt och svårt att hitta grejerna. Resten, sakerna man bara använder då och då, hade jag i stället på ett annat ställe.
Men. Självklart har jag inte lyckats hålla den ordningen så nu har en hel del från det andra stället letat sig till sminkväskan och det varit kaos ett tag så ska bli underbart att få plocka i ordning allt igen så snart de här sakerna, och väskan jag har dem i, har torkat. Vilket måste ske tills i morgon förmiddag annars ligger jag lite halvpyrt till. Jag älskar ordning och reda, men är inte alltid så bra på att hålla det så en längre period är jag rädd.
Och det är lite i det här tecknet som min dag går. Ska, bland annat, även försöka få ordning på garderoben. När jag skulle ta beslutet om jag skulle göra garderoben eller måla först kände jag mig plötsligt väldigt vuxen när jag tänkte "Jag tar garderoben först, bäst att passa på medan det är ljust.". Jag menar. Herregud.
Jag ska även packa. Inte min drömdag kanske, men det är ju sådana där saker som är sköna efteråt man gjort dem. Dessutom, det är ju som bekant tusen gånger värre att packa upp sakerna när man kommer hem igen än att packa dem från första början.
Just det. Bästa sminktipset någonsin för när man ska lägga eyeliner. Ta en vanlig rak eyelinerpensel och böj metalltoppen så som på de två penslarna näst längst till höger i bilden ovan. Blir lätt som en plätt. Såg det på Kandee Johnsons YouTube-kanal. Älskar henne. Hennes citron- och socker-peelingstips är också fantastiskt. Bara att söka på hennes namn och eyeliner, eller något, och lemons vid intresse.
Ni behöver inte vara oroliga.
Efter en tredjedels Polly-påse kände jag mig okej och Bekanten fick bara lite skäll.
Pissdag.
Svordom vilket dåligt humör jag är på idag. Det hjälpte knappast att kärringarna i kassan på Panduro var helt blåsta. Vill bara slå sönder saker idag. Droppen som fick bägaren att rinna över helt var när jag höll på att ordna med arkivering av räkningar och sådant när Bekanten bara stolpade rätt in och förstörde hela min plan och började riva i grejerna. Blev helt galen. Gick därifrån direkt för att undvika att slå till idioten. Fast det vet han inte än. Gick till datorn och sitter nu här och surar redo att skrika ordentligt på honom för minsta lilla.
Det känns faktiskt som om jag kokar. Minns inte senast jag var så här rasande. Eller ja. Helt ursinnig är jag ju uppenbarligen inte eftersom jag kan sitta här och skriva om det. Men ändå. Den här dagen hade inte behövt hända.
Morgonkladdat.
Vaknade tidigt som vanligt och var hur uttråkad som helst. Försökte mig på att måla lite, men blev bara en kladdis. Alltid något.
Drömde för övrigt att Bekanten berättade för mig att han ville börja dejta tjejer och att det vore konstigt om jag var här när han tog hem dem så att det vore bättre om jag flyttade. Direkt efter det här vaknade jag, vände mig om så jag låg vänd mot just Bekanten och då slog han till mig två gånger med knytnäven i ansiktet.* Inte speciellt hårt. Men ändå. Helt välkommen känner man sig ju inte.
*Självfallet slog han mig inte med flit. Han är bara en sådan där som rycker och har sig när han sover så då och då får man sig en känga om man hamnar för nära.
Jag är en missnöjd kund ICA.
Häromdagen köpte jag nachochips, ICA:s egna märke. Problemet var bara att när jag öppnade förpackningen så var det tortillachips i. Jag vet att de smakar likadant och sådär, men jag blev faktiskt besviken. Jag vet inte varför, men jag tycker att runda känns lyxigare än de trekantiga och jag hade verkligen sett fram emot dem.
Vi hade dem till strimlad fläskfilé och grönsaker. Underbart. Men hade varit snäppet underbarare om det faktiskt varit rätt sak i förpackningen. Dåligt ICA, dåligt. Ibland är det verkligen otur att man inte bor i USA. Där hade jag säkert kunnat få mig ett rejält skadestånd för bestående men eller något.
Vi hade dem till strimlad fläskfilé och grönsaker. Underbart. Men hade varit snäppet underbarare om det faktiskt varit rätt sak i förpackningen. Dåligt ICA, dåligt. Ibland är det verkligen otur att man inte bor i USA. Där hade jag säkert kunnat få mig ett rejält skadestånd för bestående men eller något.
Ge mig styrka.
Jag: Antingen får du diska eller så får du hänga upp handdukarna.
Bekanten: Jag tar handdukarna. Ska vi ha dem på din ställning*?
Jag: Mm.
Jag: Mm.
Bekanten: Var är den?
Jag, suckandes: Bakom dörren.
Någon minut senare.
Bekanten: Jag behöver hjälp!
Jag: Vad?
Bekanten: Hur gör man det här? Det är omöjligt att ställa upp den.
Jag, samtidigt som jag hakar i fästet: Herregud.
Lite senare.
Bekanten: Badhanddukarna är för breda för ställningen, vad gör jag då?
Bekanten: Badhanddukarna är för breda för ställningen, vad gör jag då?
Han är verkligen helt hopplös ibland. Det finns inte ett endaste praktiskt ben i den människan. Jag vet inte om det är lathet eller vad det är, men han vet inte hur någonting fungerar. Och om han nu vet hur något fungerar tar det tusen år innan saken i fråga blir gjord. Som något så enkelt som att diska eller dammsuga till exempel. Då tar han en paus mitt i. Herregud, han tar pauser bara han ska äta mat.
Värst hitintills är nog dock häromveckan när jag tyckte det var hans tur att städa badrummet. Då går jag förbi utanför och ser hur han sköljer av toalettstolen med duschslangen. Och visst, det gjorde jag också ibland i Lkpg. Men där hade jag kaklat golv som jag torkade av efteråt. Här är det matta och han lät det bara vara eftersom det "torkar ju upp". Men. För all del. Sedan dess har han inte behövt städa badrummet så det fungerade ju bra för honom.
*Jag har en fantastisk torkställning från IKEA. Snygg och väldigt praktisk. Enkel. Ett barn kan ställa upp den.
Torsdagstema: kärlek.
För full storlek, klicka här.
Veckans torsdagstema sattes av Smäm och det är även hos henne ni hittar fler bidrag under dagen. Och jag vet inte jag. Kärlek är väl kanske inte riktigt min grej. Ja, förutom kärlek till ting det vill säga. En snygg inredningsdetalj exempelvis får mig på fall varje gång. Men i den klassiska pojke-flicka-, pojke-pojke-, flicka-flicka och så vidare-versionen. Nej.
Nu säger jag inte att man inte ska älska med den här bilden, herregud. Det var bara det närmaste kärlek i dess renaste form jag kunde förmå mig att komma denna gång.