Skönt att man är attraktiv för någon i alla fall...
Var en äldre, alkoliserad dam som raggade på mig idag när jag var på stan.
Pest och kolera eller underbart och ont?
Men hallå, jag vill ju ha skorna på mig i morgon!
Inte bara marsvinsmat.
Nu är det i alla fall bara att vänta på att resten av middagen* blir klar så jag kan få äta av den.
*Örtklyftpotatis med boiffar**.
**Nej, det är inte ett felstavat "biffar", de kallas så.
Haha, jag borde nog sovit en timme extra den morgonen.
Ni vet att alla med glasögon är smarta per automatik va?
Tio dagar kvar av helvetet. Sedan: livet tillbaka?
Klockan är 14 och har jag hunnit med alldels för mycket för att det borde vara genomförbart hitintills idag. Vilket så klart är bra, men jag känner mig ganska utsjasad. Dessutom märkte jag att jag började skriva sarkastiska kommentarer till idiotiska påståenden vissa hållit sig med på uppsatsrelaterade saker. Alltså är det dags för en paus. Jag tänker mig någonstans kring 20 minuter, det borde jag kunna ta utan att gå under av dåligt samvete för tidsslösande. Speciellt om jag under dessa viker tvätt...
Kanske skulle flytta ut till Tornby...
Den enda långt bort som är bra är ICA MAXI, men det känns som ett överdrivet stort projekt i maj månad. Vad som är speciellt med maj? Jo, förstår ni. Maj är månaden då allt i kyl och frys ska ätas upp. Ett projekt som givetvis börjar månaderna innan maj, men maj är slutspurten. I maj ska man helst inte köpa något nytt alls, förutom färska produkter det vill säga. I alla fall så är maj, speciellt nu på slutet, aptråkig matmässigt. För varje gång man kommer på något man skulle vilja ha som inte finns i frysen blir man besviken för man måste stå emot. I en perfekt värld alltså. IRL som det så fint heter lyckas man ju aldrig hålla sig helt.
Som förra året till exempel. Jag hade lyckats pricka in frysinnehållet att räcka precis till den dagen jag skulle lämna Linköping. Fyra dagar innan köpte jag dock en grillad kyckling, så det som var kvar i frysen fick jag slänga bort. Väldigt, väldigt onödigt.
Bittra minnen.
Jag: Ja... Nu får vi väl vara glada om vi är klara en vecka efter inlämningen till betygsseminariet...
Nej, vi är inte alls uppgivna.
Konsten att prata om vädret.
Jag: Nej, men man får utöva hittepåning. Inte för att jag gjorde det nu, men som för att påpeka en generell princip
Han: Fast inte när det gäller så här viktiga saker
Jag:Visst är vädret nyckfullt nu för tiden? Fint på morgonen och regn på kvällen. Jag säger då det...
Han: Ja verkligen. Och vad hade du får motiv med bla bla bla egentligen?
Jag: Fast i och för sig, det har ju varit så här flera dagar i rad nu och då är det ju inte nyckfullt utan istället förutsebart. Om det däremot inte regnar i eftermiddag/kväll då, då är vädret nyckfullt nu för tiden
Han: Ja verkligen. Och vad hade du får motiv med bla bla bla egentligen?
Nog det uddaste innehållet i kundkorgen jag gått till kassan med.
Det hon ville ha vad fläskpannkaka, bulle, chips och bearnaisesås. Lite annorlunda kombination. I alla fall så visade det sig att bean var till en av hennes kompisar från vilken hon hade lånat det i en nödsituation. Jag hjälpte alltså inte bara en utan, indirekt, två personer, om inte det är värt en helgonförklaring vet jag inte vad som är det.
Suck flera gånger om.
Mina första egenhändigt gjorda armband. Inget världsrevolutionerande, men de lät mig fly verkligheten en stund i alla fall.
Tänkte inte på det.
Up: Ja verkligen.
Jag: Fast för dig är det ju inte sovmorgon? Vi börjar ju en knapp timme tidigare än vad du brukar vara här?
Up: Just det...
Bonusmaterial:
Up, tvekande och försiktigt efter att ha läst lite av den opponeringstext jag skrivit: Vi kanske ska försöka vara lite snällare?
En av årets roligaste konversationer.
Tjej2: Vilken överdrift, han har inte legat med någon av oss till exempel!
Tjej1: ...?
Tjej2: Just det... Tänkte inte på det...
Tjej1: Nej, precis. Vi är väl det perfekta exemplet på det där med halva ön?
Sedan om det är självupplevt eller inte lämnar jag upp till er fantasi att bestämma.
Bieffekt av att börja läsa uppskrivningar i ottan efter bara några timmars sömn:
I do recommend.
Det låter inte som en uppoffring egentligen. Men det är det faktiskt i dagens samhälle.
Så underbart.
Och inte för att det är onödigt att ta hissen när man inte har mycket trappor att ta sig upp för, speciellt när man måste gå en omväg för att komma till hissen. Nej; utan för att i hissen luktade det nämligen så obeskrivligt starkt av den sorts killparfym jag avgudar att det knappt gick att andas. Det fyllde hela hissen och var alldeles, alldeles underbart.
Jag är väldigt förvånad att jag hade styrka nog att ta mig ur hissen när den landade på min våning. Jag hade utan tvekan kunnat åka upp pch ner där hela kvällen. Jag vill tillbaka!
Livet på en metallgaffel.
Oops...
Baklås är inte i mitt hjärta.
När jag sedan stod utanför kom det två snickarbyxeklädda gubbar och den ena sa den andra "Jag vet inte om du hörde det, men igår var det en tjej som fick panik för att hon blev inlåst här.".
Kanske dags att byta ut låset helt och hållet? Uppenbarligen fungerar det lite väl bra.
Give me more!
Undrar om det finns en AR** i fall det skulle komma att gå helt överstyr.
**Anonyma randerister.
Livlig fantasi.
Jag har väldigt svårt för att äta banan offentligt, jag blir helt enkelt paranoid och känner mig iakttagen. Samma med Piggelinglassar. På grund av den snuskiga aspekten. Självklart förstår jag att det näst intill bara rör sig hjärnspöken, men logiken vinner inte alltid.
Jag samtalade om ämnet med en manlig bekant häromdagen och han tyckte att jag var konstig, speciellt gällande bananen. Han tyckte att om det var så att jag fick snuskiga associationer vid bananäting borde jag kolla in en porrfilm eller så för att se hur det ska gå till. Piggelinen kunde han förstå, förutsatt att jag inte är en sådan som biter glass det vill säga.
Jag förstår inte hur man inte kan få snuskassociationer av bananer, det är ju en av de mest universiella liknelserna med det manliga könsorganet.
I alla fall så hade jag med mig just banan till skolan idag, en rejäl en, rejäl som i grov. Det gjorde det hela mycket, mycket värre. I like them small.
Lite väl bokstavligt tolkat...
Han: Haha, hur har det kommit in där?
Man tager vad man haver.
"Rolig", och relaterad, fakta:
I måndags var första gången på minst två veckor som jag ens hade med penna till skolan, så sett i det perspektivet är ju post-it-lappar fantastiskt avancerat.
Svårt. Mycket svårt.
Idag testkörde jag den när jag var till affären. För att se hur det kändes. Och jag vet inte jag... Är väldigt kluven. Å ena sidan tycker jag det är avskyvärd, å andra sidan så tycker jag att den nog är tillräckligt bra för att kunna ha den, i alla fall för sådana ärenden som att åka till affären, kanske till och med på stan.
Är inte ofta jag inte vet vad jag gillar respektive inte i klädväg ska ni veta - så det här är allvarliga saker.
Jag undrar allt vad hon tror om mig egentligen...
Hon: Hej
Jag: Hej
Hon: Sov du?
Klantmaja igen, allt som vanligt alltså.
Bland annat var jag inne i en butik och på väg ut såg jag i ögonvrån en svart kjol av den sort jag letat efter. Tittade inte så noga, utan tog bara rätt storlek och betalade.
Så kom jag sedemera hem och packade upp mina inköp...
Ja, vad ska jag säga? Mer än tack för öppet köp alltså.
Nude.
Så här pillemarisk såg jag ut i förmiddags innan jag åkte och lekte Linköping runt.
Så ser jag inte ut nu. Nu är jag bara trött, trött trött.
Sov gott, det tänker jag göra
Suck.
Gissa vem som lyckades ha ner lampan i golvet igen så att den gick sönder ännu mer?
Glad Therese.
Köpte även två långklänningar, finns inget skönare att glida omkring i. Oftast glider jag dock i dem hemma. Har svårt att känna mig självsäker nog att ha dem offentligt nämligen.
Som sagt: lång dag...
Varför ändra ett vinnande koncept?
Let's get started.
Så kände jag när jag tittade ut på campus innan jag klev in genom dörren, att jag gick in i rökmolnet och jag kommer inte komma ut igen förrän sent i kväll.
Lång dag idag, lång dag.
Sömnig.
Dagens njutning.
Just det, glömde berätta.
Nej!
Jag trodde på riktigt att klockan var max 19. Det här är inte okej.
Jag känner mig väldigt fräsch idag.
Faktum är att min enda kontakt med omvärlden idag består av ett fönster på glänt, tre mail, trettio sekunder med lillebror på mobilen och en FB-grej. Vilket för all del är tur med tanke på min fysiska uppenbarelse idag.
Jag hoppas verkligen att livet kommer bli roligare än så här.
Även vanligt förekommande på smekmånader.
Nu kan det väl inte bli värre? Snälla.
Hmm...
Nu är jag i alla fall hur trött som helst, problemet är att jag inte har någon lust att krypa ner i sängen. Mest på grund av att jag inte vill vakna och vara tvungen att sätta igång med uppsatsen igen. Eller ja, bara därför.
Borde låsas in.
I alla fall så hittade jag mina gamla dagböcker. Eller ja, engångikvartalet-böcker är väl en mer korrekt benämning. Jag hade varken tid, lust eller ork att läsa igenom dem men jag bläddade lite och... jisses. Jag menar... Nej, jag vet inte ens vad jag ska skriva. Pinsamt var det i alla fall, så nu är de undanpackade igen och så snart som det här publicerats: bortglömda.
En rolig sak jag läste var dock från när jag var sexton. Pappa hade köpt en övningskörningsskylt och papprena med intyget hade kommit så nu skulle bara pappa kolla försäkringen sedan skulle jag få köra... Han litade nog inte riktigt på min förmåga. Men så har jag ju för all del inget körkort idag heller. Bara två års körande och nio körlektioner att minnas tillbaka till när jag är gammal och sitter på bussen på väg till jobbet...
Ännu en myt.
Så här borde alla fredagsmornar vara...
Eller, nja...
Planering, check.
Gör mig ganska bitter faktiskt, jag såg fram emot några, i det här fallet synonymnt till många, timmar i skolan - men kanske att det blir bättre om några timmar.
Beslut när de är som svårast.
Men ändå sitter jag här och velar för mig själv. Väldigt onödigt.
På tal om något annat: En av de mer triviala nackdelarna med att bo ensam är att när man lagar en middag som är övernaturligt god, har man ingen att dela det med. Det finns ingen mer än man själv som kan uppskatta den och ge en beröm för hur gott det var. Det är en erfarenhet man ensam får ta med sig till graven. Jag tycker att det är lite sorgligt.
Jag är en god människa.
Jag: Aj då. För vadå?
Finland: För att jag visste att jag glömde bort nått häromdagen
Jag: Min födelsedag?
Finland: Vad får dig att tro det?
Jag. Det borde vara det. Vad var det då?
Finland: Din födelsedag förstås. Grattis i efterskott
Jag: Tack. Du kom ju på det till slut i alla fall.
Jag tror inte på långsinthet, speciellt inte över en sådan oviktig sak som en födelsedag. Så jag, som den goda människa jag är, förlät honom utan att han behövde kräla och fjäska för det.
Ego.
Nu gäller det bara att jag kommer ihåg att ändra den tills i morgon när jag ska till skolan. Känns inte helt rätt att sitta med den där bland folk.
Och regn och blåst.
Ute åskar och blixtrar det, två saker jag inte uppskattar. Picks sa tidigare idag att det skulle vara oväder hela dagen i morgon enligt svt och tv4 så idag har jag passat på att fråga lite folk hur det är med elektronik och åska så här i storstan. Tydligen är det nemas problemas, jag vet inte riktigt om jag litar på det. Men när jag har ljudet högt och ignorerar blixtarna som syns genom persiennerna lyckas jag nästan förtränga min barnsliga åskrädsla.
Dagens roligaste, eller möjligen näst roligaste. Står mellan den här och de begagnade marsvinen.
Hur tar man upp saken till diskussion, vem tar upp saken till diskussion, stoppar man in den i röret, finns det storleksbegränsning, hur långt ner går den,går det att åstadkomma även i "ledset" tillstånd, vem vill ha ett snoppljus, hur länge måste den vara i formen etc etc etc.
Jag vet i alla fall att jag inte vill dö förrän jag fått vara med vid tillverkningen av en willy, känns som ett väldigt roligt experiment.
Man lär sig något nytt varje dag.
Picks: Jävla marsvin!*
Kille: Har du kvar marsvinen?
Jag: Nej.
Kille: Dog de?
Jag: Nej, jag sålde dem?
Kille: Va!? Kan man sälja begagnade marsvin!?
*Internt.
Not.
Igår lyckades jag visst få parfym på mig där för idag har jag märken. Det är väldigt sexigt.
Det som väntar, väntar alldeles lagom.
*Ja, så tomt är mitt liv för tillfället.
Nu, med mer livserfarenhet, är jag villig att erkänna mina misstag.
Men vad kan jag säga? Jag var ung och dum helt enkelt.
Han: Du vaknade kvart i fem och fick för dig att du var pigg???
Jag: Ja, det kändes så. Jag blev lurad av solen tror jag.
Han: Om jag vaknar kl 04.45 så undrar jag om jag är i livet eller inte.
Jag känner mig lite ensam...
Inspiration kom till mig.
Grön: Ben
Röd: Ansikte/överkropp
Gul: Bra flersides uppslag.
Memory lane.
Jag avskydde alltid orienteringsdagarna.
Jag: Nej, vi gick ju den jag gick nu: torggatan!
Han: Ja, men var inte den du förklarade sist.
Jag: Nehe. Jaja, petitesser.
Bra söndag, bra söndag.
Jag hade fått mail från uppsatshandledaren som frågade hur det gick med uppsatsen, min rygg är helt krokig efter gårdagens släpande, min nacke stel efter gårdagskvällens målande, jag tror det regnar ute och jag måste plantera om min blomma.
Dessutom känns det som om jag inte sovit en endaste minut i natt så jag är trött som få.
Tänk om man kunde strunta i allt och åka till Tornby istället.
Kvällens favorit.
Partner in crime.
Jag: Åhh, målar,- kläd-, skor,- och väskpartiet!
Picks: Precis
Jag: På tal om det: jag köpte en väska igår. Pappa kommer döda mig när han får reda på det
Picks: Haha ja, det kommer han. Säg att du hittade den i garderoben istället
Varför har jag skrivit det här!?
Längst ner i en kartong hittade jag en lapp med en lista på. När, var och hur har jag ingen aning om. Den är väldigt, väldigt konstig. Jag blir nästan rädd för mig själv.
- prova om suddet till den permanenta pennan fungerar - NEJ
- måla vykort
- leka med tejpen
- se på regnet
- gå runt
- sucka
- le och säga hej
- hitta på svar till frågor
- stå titta ut genom dörren
- förundras över klädsel
- ankelarmband WHY?
- tycka synd om sophinken
- tänka på lillebror i reflexvästen
Vill ha mig.
Långstrump på Lilla Gubben..
Ett av förslagen var: "ha pippi på". Inte riktigt det jag syftade på: "...den öppenhet poolen ska ha pippi på" låter helt enkelt inte bra.
Inte någon speciellt snäll låt att tillägna någon man har "relations" med.
Annuendag åt skogen.
Jag antar i alla fall att jag sovit, jag minns inte att jag la mig ner men beviserligen gjorde jag det.
Kanske hinner i morgon eller på fredag.
Har senaste veckorna bott i de fantastiska undren ni ser här ovanför. Men nu, när det är maj, känns de inte helt rätt längre. Kan ha med det faktumet att de är fodrade och att det nu är just maj att göra. Problemet är i alla fall att jag inte har några ersättare.
I de där skorna känner jag mig som en amazon*, det gör jag inte i några av mina andra skor. Något som gör att jag inte känner mig redo att skiljas från dem. Alltså måste jag få tag på ett par nya amazonskor.
En dag förlorad. En viktig dag.
Så förutom allt roligt och och underbart dagen inneburit har jag även haft ångest, och det om något är ju fantastiskt.
Charm när den är som bäst.
Jag: Ja, varför skulle jag inte kunna det?
Han: För att jag bara kan ställa mig på tå så når du ju inte upp.
Undrar om det finns i något fint småblommigt mönster?
First things first.
Up: Jag kommer tillbaka om två timmar och då jävlar.
Jag: Då har du skrivit klart, uppsatsen är redo att lämnas in?
Up: Ja precis.
Efter några sekunders tänkande.
Up: Jag kanske ska köpa en kaffe först...
Do love my hair.
"Straight and Curl"
Först ledsengubbe, sedan glad gubbe.
Sedan kollade jag tentaresultatet och jag hade fått G.* Så deppigheten gick över.
Enligt Lo skulle jag förmodligen vara en bra pojkvän.
Kan inte bestämma mig för om jag ska:
tvätta, sedan handla
tvätta och handla
bara tvätta
SMS jag fick idag.
Vill vill vill!
På tal om djur: Vill även ha fiskar igen. Är så fint. Tyvärr även krångligt om man ska åka bort.
Ibland är det ändå skönt när de man pratar med är mer än lite alkoholpåverkade. Sannolikheten att de minns saker minskar.
R: Hej! Det är ju Therese!
Vartefter han slänger sig om mig i en kram.
M, efter några sekunder: Oj, nämen hej! Såg inte att det var du! Så mörkt!
Vartefter han slänger sig om mig i en kram.
R, med påbrå från Indien, någonstans däromkring: Haha, hon är ju inte mörk! Jag är mörk!
M: Ska du och se på en eld?
Jag: Nej, men jag var på en förut.
M: Vart var de någonstans? Jag försökte googla, tror det skulle vara något där någonstans.
Varpå han pekade i nästan rätt riktning.
Jag. Ja, i Folkets park och vid Stångån.
M: Vilken var du på?
Jag: Den vid Stångån.
M: Var den bra?
Jag: Nja, den var ganska töntig, så liten. Men var massor med fyrverkerier.
M: Ja, det är ju fyrverkerierna som är viktigast på valborg.
Jag: Hur är det med er då?
M: Bra! Eller njae. Sådär. Det känns inte helt okej att ha massor i studieskulder och köra lastbil.
Jag: Nej, men det löser sig till slut. Under tiden får du ju se Sverige i alla fall!
M: Östergötland.
R: Haha!
Jag: Ja... Östergötland är ju fint det med!
Och här var som tur var mitt ärende redo att bli taget itu med så jag kunde ursäkta mig och gå därifrån.