annuendag

Nyår är en av mig icke uppskattad högtidsdag. Tycker det mest är deprimerande. Det är ju inte till någon nytta förutom att det ger folk än en ursäkt att dricka alldeles för mycket. Det och chansen att spränga av sig ett finger eller två på grund av raketerna.

Att det blir ett nytt år har ju i sig ingen betydelse mer än att man för ekonomi och världen i övrigt har något att räkna skatter och liknande efter. Att vår tidsräkning fyller 2010 är i sig inget spännande. Inte enligt mig i alla fall.

Totalt värdelöst.

- Haha. Att det finns snubbar som köper uppblåsbara flickvänner har man ju hört talas om, men är det inte lite desperat att ha en kille som man kan montera isär till 4 delar? Busted.

Sitter här och är lite vemodig. Ute i köket står min nya dator och installerar sig. Det betyder att det är dags att gå vidare och lämna min fina gröna dator. Det är självklart roligt att ha en ny dator, men eftersom att jag skaffade den mer av behov än av vilja gör det att avskedet från denna tar emot lite.

Kommer sakna den här gröna, gillar den verkligen och trodde vi hade lång tid kvar tillsammans. Så blev det inte och nu kommer den här istället få bekanta sig med Lillebror. Det blir säkert bra.

Isen var perfekt så jag letade fram skridskorna. Jag tog på mig ena skridskon. Sträckte mig efter den andra och plötsligt var hela mitt högerben, inklusive sko, helt plötsligt i vattnet. Visade sig att just precis där jag stod var det bara is- och snösörja. Både jag och pappa hade lyckats passera där flera gånger på ren tur.

Men jag blev blöt, kall och slog sidan av knät så det var bara att traska hem.

Jag vet inte om ni finner det här lika fascinerande som jag gör, men när en ny mervärdesskattelag infördes år 1995 så infördes stora ändringar; bland annat lade man till ett binde-s.

Det var alltså då den revolutionerande ändringen som kom oss att få en mervärdesskatt istället för en mervärdeskatt! 1995. Vilket år.

Det gäller att passa på nu under "lovet".

Idag var jag och pappa ute på promenad. Under en del av denna hamnade vi på en smal, igenvuxen icke-stig. Det innebär att på båda sidor var det massor av snö och isblask samt att det var kvistar, grenar och sly överallt.

Pappa ångade på lika oberörd som en stridsvagn. Själv var jag mer som en illa tilltygad rickshaw med fel på hjulet. Jag har nu blåmärken över hela benen* och det tog ett bra tag innan jag tinade upp efter att ha fått in litervis** med snö i skorna efter att ha missat icke-stigen på vissa ställen.

Här kom vi till slut ut.

Finland: Hjälp mig hitta billiga flyg till Vegas om du är uttråkad
annuendag: Va? Ska du åka dit nu?
Finland: Inte förrän till sommaren

Vet ni varför Finland väntar till sommaren? För att det är först då han fyller 21 år. Han är bara en liten plutt!*

Stackars er i så fall, för det är inte alls skoj. Jag vet.

Jag, framför datorn: Haha, va!?
Pappa: Vad?
Jag: Ligger Aspen i USA?
Pappa: Ja...?
Jag: Haha, det hade jag ingen aning om.
Pappa: Vart trodde du att det låg då?
Jag: Jag vet inte. Vid Alperna eller något?

Till saken hör att jag egentligen inte har någon större koll på var någonstans Alperna ligger heller, jag vet bara att det ligger söderish ut i Europa. Geografi är och har aldrig varit något jag behärskar. Så länge jag hittar hem från stället jag åkt till är jag nöjd - och tro mig, det kan ta ett tag ibland eftersom att något som är värre än mina knappa geografikunskaper är mitt lokalsinne.

När vi var och mathandlade inför julafton så fick min lillebror uppgiften att ställa tillbaka vagnen. Vi har en sådan där bricka som man stoppar in istället för en peng. Vi fick den efter att den satt kvar i en vagn vi kom till för något halvår sedan.

Den var en reklamgrej från Gotlands särskola. Så när Lillebror skulle lämna tillbaka vagnen kom en tant samtidigt för att hämta en vagn. Hon hade också en sådan där bricka och gav Lillebror sin och tog vagnen. Lillebror skrattade när han kom till oss och undrade vad hon tyckte om bytet när hon såg att hon hade fått en särbricka från Gotlands särskola.

Sedan blev han tyst. I några sekunder. Sedan började han skratta så att han inte kunde prata. Efter att ha fått andas ut så visade han oss brickan han fått i utbyte mot vagnen av tanten. På den stod det: Gekås, Ullared.

För övrigt så trodde jag inte att förra årets julklappar skulle kunna slås i år. Jag hade helt ställt in mig på skissetet, och i övrigt inget mer speciellt. Tyckte att förra året var så stort och trodde därför att det i år skulle gå tillbaka till mer normala proportioner. Jag fick fel.

I det fint inslagna paketet från Lillebror fanns det en skraplott. Min lillebror hade fått i uppgift att sälja fem stycken. Det första han gjorde var att sälja loss en att ge till mig. Sedan så en blev till pappa och så fick han pappa att köpa en till mormor. Första dagen hade han alltså sålt tre lotter utan att behöva lämna huset.

De två som blev kvar köpte pappa igår så att det skulle bli rättvist under skrapningen så att det inte bara var han och jag som skrapade lotter.

På lotterna här hemma vanns det totalt 75 kronor. Skulle inte förvåna mig alls som mormor fick den med 10 000 000 kronors vinsten. Inte för att jag missunnar henne det, det hade bara varit ödets ironi om den enda lotten min lillebror fick ur huset var den med den stora vinsten.

I morse när jag kom ut till granen hade det tillkommit en julklapp under natten, en julklapp till mig från Lillebror. Han är bäst på många olika sätt min lillebror, men någon vidare duktig paketinslagare är han inte.

Och julpapper är ju onödigt så här års tycker han. Liksom juletiketter, det duger fint med en bit avrivet papper. Men det avrivna pappret var väldigt personlig från honom - det var nämligen från instruktionerna till hur stämapparaten till basen hans fungerar.

Vi är inte så mycket för att klä upp oss till julafton i min familj när vi firar den ensamma, men jag piffade åtminstone upp mina flätor lite.

Det här är min favoritjulgransdekoration.


Pappa hade köpt en galet stor gran i år.


Och julklappar så klart.


Vi bakade även Kubb-bröd.
Tillagningstid: Åtta timmar.
Smak: Fantastik.

Jag har avnjutit en fantastisk middag lagad av pappa. Någon innerlårfilé med potatis och sallad.

Till det såg vi på film. Män som hatar kvinnor. Det var mysigt att få se på våldtäktscenerna vid matbordet med familjen samlad på det där viset över en god måltid. Verkligen. Jag hoppas att det inte blir värre nu när vi ska fortsätta att titta.

Tatueringen var däremot otroligt smart.

Ni vet hur jag tidigare nämnt att Gotland är en liten ö? Idag var vi tre personer på flyget. Det var lite kurr när vi skulle boarda - tanten i vänthallen släppte iväg oss innan flygplanet var färdigt så piloten skickade in oss igen så vi började prata med varandra. Vi var alla tre tjejer i någorlunda samma ålder.

En från Stockholm, en från Gotland. Det visade sig att hon från Gotland gått i samma gymnasieklass som två av mina grannar. I den klassen gick även en pojke som jag pratar med så gott som dagligen. Så som sagt, ön är liten.

Mina skor pep för övrigt idag så jag blev kroppsvisiterad. Det var... obehagligt. Det är nästan så att jag skulle vilja hänvisa till denna incident som min ungdomliga lesbiska nyfikenhetsäventyr i framtiden.

Nu kan jag i alla fall säga att den som senast rörde mina bröst var en tjej.

Jag har till och med topsat kylskåpshålet som Rent Hus-tanterna brinner så för.

Ett obligatoriskt moment har hållit kvar kring 80 personer i Linköping tills idag. Samma idag som när det informerades att nämnda obligatoriska moment är inställt.

Jag kunde alltså åkt hem i fredags. Många svordomar i det Thereseianska hushållet denna morgon. Väldigt många. Och väldigt grova.

Jag: Min blomma kommer säkert dö i jul, som jag hållit vid liv sedan... Hm, när var det? Ja jättelänge i alla fall. Efter förra julen måste det varit.
Han: Vad är de för blomma?
Jag: En sådan där grönbladig sak från ikea, typ murgröna. Men om den överlevt ett år med mig borde den klara sig några veckor utan mig i och för sig.
Han: Jag tänkte på det också..

I morgon hoppas jag att jag träffar (Idol)Erik så jag kan ge igen.

Hjälp vad jag är trött. Har sovit lite taskigt de senaste nätterna eftersom att jag fick sprutan i sovarmen. Min kvällsrutin när det kommer till sovningen är nämligen att först ligga på vänster sida med korsade armar*. Sedan byter jag en stund till höger sida och ligger där med korsade armar. Så tröttnar jag på det och rullar därför tillbaka till vänstersidan och somnar - med korsade armar.

Jag hoppas för övrigt att jag var den enda som impulstog vaccinet, så himla korkat - speciellt som jag  äntligen hade bestämt mig för att inte ta det, att jag inte ville ha det där i kroppen. Men vad ska man göra åt saken nu? Vissa impulsköper skor, eller impulsskaffar sig en tatuering. Själv impulsskaffar jag tydligen sprutor jag inte vill ha.** Nej, det är bara att le fint och vänta på att aliensarna kommer och hämtar upp en.

Så jag hoppas att ni är nöjda nu alla bäbisar och pensionärer - jag mister sömn på grund av er nämligen. Eller ja, pappas fel är det väl också.

Och på tal om något annat: Om jag slipper se ett endaste rättsfall till i år kommer jag att vara en väldigt nöjd flicka.

Jag: Är du villig att förföra en tjej jag pekar ut så att hon därmed blir otrogen så jag kan ta hennes kille när han får reda på det?  
Han: Japp.

Mardrömmen har nu uppenbarat sig i verkliga livet: Min gula överstykningspenna tog slut. Det är kallt ute. Jag har inte tid att köpa en ny. Och framför allt så har jag massor mer att stryka över.

Ibland måste jag ljuga för mig själv för att få mig att göra olika saker. Som i morse när det var dags att gå upp för att tvätta till exempel. Då lyckades jag lura i mig själv att jag bara skulle gå ner, lägga in tvätten, rulla upp cykeln och sedan krypa ner i sängen igen i en timma innan det var dags att gå ner till tvättstugan igen.

Självklart var jag medveten om att jag skulle bli pigg och inte kunna krypa ner i sängen igen efter den strapatsen, men jag är som tur väldigt lättlurad när det kommer till sådant där.

Ta in cykeln ja. Jag ville inte att den skulle stå ensam ute hela långa julen så jag tog in den i lägenheten. Eftersom att det är massor med snö ute var jag tvungen att ställa den i badrummet under tiden som den snö jag inte lyckades torka bort utomhus smälter.

Nu är bara frågan hur i allsin dar jag ska komma åt att duscha...

På MSN
Jag: När ska de uppfinna en tandkräm som man inte blir pigg av?
Han: Eh, va?
Jag: Ja, på kvällen är man jättetrött och bara vill krypa ner under täcket, då kommer man på att man ska borsta tänderna coh när man gör det blir man direkt jättepigg på grund av att alla tandkrämer har "frisk smak" så dröjer det jäääättelänge innan man blir trött igen
Han: Tror du kan/bör byta ut "man" mot "thess" på alla ställen i den meningen. Jag känner det inte så och jag har aldrig hört om nån annan än dig som känner det så

Jag tänkte ta en promenad in till stan idag. Det är dock minus sjutton grader ute och Linköpings Stora Julmarknad på Lilla Torget. Två saker som gör mig lite osäker.

Kallheten på grund av att man klär ju på sig för att inte frysa ihjäl när man är ute, något som leder till att man istället dör när man kommer in för att det där inne är varmt nog för att personalen ska kunna glida runt i t-tröja.

Och marknaden på grund av att, ja ärligt talat så låter det töntigt.

Jag tog vaccinet idag. Jag hade egentligen inte tänkt ta det, men fick höra att det var sista tillfället på campus idag så efter mycket velande under föreläsningen bestämde jag mig för att göra det. Och ni skulle sett hur bestämd jag var när jag väl tagit beslutet. Och stressad, jag ville inte hinna ånga mig nämligen. Vilket jag i och för sig hann göra en gång precis på väg ur byggnaden där jag hade haft föreläsning, men jag tog igen det på väg till vaccinbyggnaden.

Men gjort blev det i alla fall så nu är jag redo att blii uppstrålad av aliens.

Efter sprutan gick jag och hämtade ut några tentor jag gjort, en från augusti bland annat - man ska inte ränna och hämta tentor i onödan tycker jag. I alla fall: när jag kom hem och kollade igenom dem så såg jag det här:

Jätteroligt att männsikan tagit sig tid att skriva dit det där tycker jag. För det spelar ju ingen roll om handlingen i sig var bra om genomförandet inte gick hela vägen. Rent resultatmässigt. Så: "Snällt men lite onödigt" svarar jag på den.

Jag tar tillbaka mitt föregående inlägg. Det fanns förmildrande omständigheter.

Jag och en jag känner pratade komplex idag. Mitt mest kvävande komplex är mina bröst. Jag mår fysiskt dåligt av dess omfång, speciellt på bild. I spegeln kan jag tänka bort det, men på bild - icke.

För att inte tala om hur deprimerad jag blir efter att ha varit på stan och BH-shoppat. Eller rättare sagt försökt. Jag klarar inte av att se kuporna, för jag finner dem groteska.

Så, i ett steg att försöka tackla mina demoner tänker jag visa den här bilden som jag tog för att kolla hur mitt hår såg ut när det var lätt lockat.

Efter att ha sett den här videon känner jag ett plötsligt behov av
att gå till kyrkan och bikta mina synder.
Och att ta en väldigt, väldigt, väldigt kall dusch.

Ur Gilmore Girls: en av invånarna i Stars Hollow har avlidit.
Miss Patty: It's times like these that you realize what is truly important in your life.
Lorelai: Yeah.
Miss Patty: I am so glad I had all that sex.

IL 3:17 Följande personer är begränsat skatteskyldiga:
1. Den som inte är obegränsat skatteskyldig.

Jag har nu spenderat fyrtio minuter med att sammanställa det som behövs för att kunna börja med nästa veckas seminarieuppgift.

På söndag äntrar Finland återigen svensk mark. Det gör mig lite nervös, för nu måste jag nämligen börja tänka på vad jag skriver till honom. Han kommer numera istället för att befinna sig på andra sidan jordklotet* finnas någonstans kring en timme bort.

Jag kan lugna er alla genom att följa upp gårdagens hundkojeinlägg med att jag och pojke nummer två numera vistar oss inne i huset för människor båda två. Det blev nästan av redan igår, men så blev det pannkaka på kvällen igen.

Försoningssmset från honom: Ska vi ha försoningssex eller ha glosförhör*?

Jag valde sexet. Rent bildligt alltså för er som har svårt för att se nyanser i en text. Pojke nummer ett har jag däremot inte sex med än. Även om han för all del befinner sig i människohuset han också idag.

---

Fortsättningen på sms-konversationen:
Jag: Får jag vara underst?
Han: Vi kan tjafsa om det? (Gladgubbe med tungan hängande ute)

*Det var ur ett ord allt började igår.

Idag hade jag min bästaste långpromenad på länge. Alla brukar vara bra - men den idag var näst intill perfekt. Inte nog med att det snöade och var mysig kallt utan dessutom så hittade jag på vägen det perfekta teet till pappa och när jag hälsade på hos marsvinen på gården så fanns där marsvinsbäbisar.

Idag har jag placerat två pojkar i hundhuset. Den andra åkte mest in där för att han lyckades säga något som i vanliga fall inte skulle stört mig men som gjorde det idag bara för att jag fortfarande var irriterad på pojke nummer ett.

SMS
Jag: Fel dag, du är officiellt flyttad till hundhuset. På obestämd tid!
Han: Haha, dumma. Förresten så är det aldrig fel dag att reta upp dig på. Det kan man göra veckans alla dagar!

På MSN
Jag: Jag förstår bara inte vart jag lagt den (kjolen), den kan ju inte försvunnit
Han: Nej man kan ju tycka att en kjol inte borde försvinna av sig själv
Jag: Om du inte var här i natt och stal den så klart. Skulle inte alls förvåna mig!
Han: Det skulle förvåna mig faktiskt
Jag: Inte mig, tror du alltid suktat efter en therese-kjol  
Han: Nej, det har du missförstått: En therese i en kjol är det jag gillar.

I natt sover jag iförd mitt ljusrosa, väldigt gamla, Nasse-nattlinne och en inbakad fläta.

När det är mört ute har jag alltid persiennerna nerdragna för jag ogillar hela insynstanken, så var någon timme sedan jag tittade ut. Förut idag när jag var till affären så tänkte jag på att det ännu inte varit någon snö än. Och det brukar det ju faktiskt vara innan jul.

Ja, jag antar att ni kan gissa vad det här är meningen att leda. Kikade ut genom fönstret och såg, tätt följt av förvåning, att allt var vitt.

Äntligen. Hoppas det får ligga kvar till och under morgondagen i alla fall. I så fall ska jag slita mig från böckerna och ta en snöpromenad till julmarknaden.

En kompis i Stockholm var ute igår och jag är väldigt hönsig av mig när det kommer till att han ska vara ute och sedan åka tunnelbana ensam hem. Så igår kunde jag inte låta bli att be honom skicka ett sms när han kommit hem om han kom i håg det. Väldigt osmart drag eftersom att om han glömde eller var för okapabel att genomföra handlingen så skulle jag vara jättenervös hela dagen tills han vaknade till liv.

Så nu i morse när jag vaknade tog det mig någa kraftsamlarminuter innnan jag vågade titta på mobilen. Lättnaden av att se att det fanns sms från honom där var skön. Så öppnar jag smset. Jag ropade hej för tidigt.

"...Min tunnelbana går om tjugo min!"

Den senaste veckan har jag varit i säng innan halv tio och konstant haft saker att göra. Jag firade fredagen med att stanna uppe tills nu och renskriva anteckningar.

Dessutom så dog jag lite inombords när jag såg Bonde söker fru och hon hästtjejen var på picknick med han oteknolog-killen och de sa att de tyckte om varandra och kysstes. Therese vill också! Inte med honom dock... Eller henne heller för den delen.

(Och du är min überhjälte den här veckan babe.)

Jag var inte i skolan idag. Pickford och Lo hälsade på Svärdet, vilket följdes av ett sms från Pickford till mig där detta meddelades efter ett fastslagande om att gud uppenbarligen hatar mig.

På msn:
annuendag: Och jag förväntar mig att du sa till Svärdet att han ska knalla förbi på varje rast i morgon!
Pickford: Fast man kan ju se det som att gud hatar mig också - att han inte kunde låta (Idol)Erik gått förbi i korridoren, att jag ser killar du attraheras av är ju taskigt mot mig också!  
annuendag: Nja, jag fortsätter nog att tycka mest synd om mig! Du får ju i alla fall se Erik varje vecka, jag får se Svärdet en gång i månaden om jag har tur, oftast varannan
Pickford: Fast jag får ju inte se erik irl, bara kringstudsandes i en tv
annuendag: Jag tycker att vi ska hålla den här diskussionen mellan oss och inte sprida runt den - vi kan komma att se aningen patetiska ut i omvärldens ögon tror jag
Pickford: Det bryr jag mig inte om! *stampar rebelliskt i marken*
annuendag säger: ctrl+c följt av ctrl+v på annuendag  
Pickford: Satan att leva i detta tekniska decennium när man kan bli citerad för allt

Efter en stund.
Pickford: Envist ctrl+R på annuendag av en förväntasfull rättciterad pickford
annuendag: Haha, jag skojade bara
Pickford: (Ledsen- och förtvivladegubbar.)

En pojke erbjöd mig precis plats på hans server.
Jag förutspår giftemål inom tre år.

Beställde någonstans kring elva artiklar då när jag beställde julklappar till min lillebror, pappas Elvis och min Rena Rama Rolf*. Då var det ett sådant där dumt "köp en pocket för 19 kronor-erbjudande" som jag bestämde mig för att gå på. Jag kände dock inte för något flamsigt så jag valde den väldigt oflamsiga boken Fångad av hakkorset, inte för att att jag på något sätt sympatiserar med nazister, men för att det trots allt skulle vara intressant att läsa om hur det var att växa upp i den världen och direkt bli drillad att avsky alla som inte hade det "perfekta utseendet".

I alla fall, igår kom leveransordern. Allt var restnoterat förutom just Fångad-boken. Det känns ju aningen deprimerande tycker jag. Hade ju inte skadat att fått något skoj tillsammans med den, vad jag bara kan anta, avskyvärda boken.

---

*Säsong två förstås, ettan fick jag i julklapp förra året.

Finland: Vad kan man köpa för julklappar?
annuendag: Jag köpte ett ljus till pappa som han pekade ut och cdskivor till lillebror som han skickade länkarna till - mer än så tänker inte jag anstränga mig.
Finland: Det låter enkelt. Hoppas min systerson lärt sig använda datorer.

Blev väldigt otrevligt bemött på cykelverkstaden idag när jag skulle hämta min cykel*. Brukar vara en farbror där och han är väl knappast att beskriva som trevlig men han brukar åtminstone köra upp cykeln uppför den branta källartrappan åt mig.

Idag var istället där någon 27-åring som knappt sa hej, hade i öronsnäckor i öronen, ryckte till sig pengarna för att sedan återgå till att totalignorera mig.

På riktigt, hade han dött av att ge ett leende? Jag tror inte det va.

Jag har längtat efter att få krypa till sängs sedan tio i morse när jag bäddade rent. Att nyduschad krypa ner i rena lakan är bland det skönaste man kan göra, ensam. Så tycker i alla fall jag.

Klockan nio har jag gett mig tillåtelse att borsta tänderna för att sedan ta mig till sängen. Spännande att veta, eller hur?

Det känns skönt att dagens goda gärning redan är avklarad. Idag när jag var nere vid tvättstugan stängde jag nämligen av ett kvarglömt cykellyse.

Jag har för tillfället två lagböcker, och vissa av lagarna finns i båda böckerna. Och en del saker har jag markerat i den ena boken, och en del i den andra.

Det gör det inte alls krångligt att försöka hitta: "Hmm.. Jag vet att jag skrivit dit det vid ett kapitel någonstans. Först får jag kolla här... Nej... Här verkar det inte vara. Då får jag kolla i den här i stället...". Väldigt tidseffektivt alltså.

På tal om tidseffektivitet så har min ä-tangent börjat strejka. Vilket betyder att när jag skrivit något så måste jag efteråt gå igenom texten och banka in ä:na där de ska vara. Det är hårt att leva i det teknologiska världen ibland.

Kommer ni ihåg listan med cdskivor och grejer som min lillebror ville ha i julklapp som jag skulle beställa? Det har jag inte gjort än, men idag så. Jag ringde till pappa för att kolla om priset var okej. Stort misstag, mycket stort misstag.

Pappa: Kan du kolla om den nya Elvissamlingen finns där och ta med den i så fall?

Elvissamlingen fanns så klart. Helt plötsligt ser jag inte fram emot att åka hem och stanna där i några veckor lika mycket längre.

Den här veckan har jag rört vid Pickfords hud två gånger, så jag antar att vi är tillsammans nu. Jag hade aldrig föreställt mig ett liv tillsammans med en flicka men nu är det som det är med den saken.

Jag är lite orolig dock, och det av flera olika anledningar. Bland annat så har ingen av oss tidigare visat något intresse för osnoppsmänniskor "på det sättet". Men framför allt är jag orolig över hur vi ska komma överrens om vad vi ska titta på när vi ska vara hemma och ha myskväll.

Pickford är nämligen en hardcore Family Guy-fantast. Själv är jag mer åt Gilmore Girls hållet. Och jag kan ju ärligt säga att jag inte ser fram emot bråk om vad vi ska titta på. Jag ser definitivt inte fram emot de gångerna hon vinner och jag blir tvungen att se på Family Guy. Jag tycker för all del att en del av alla miljoners klipp hon skickat till mig under åren varit skojiga och så - men ett helt program? Njae...

Dessutom oroar det mig lite att hon relativt nyligen kom ur ett långt förhållande, jag vill ju inte bara vara en rebound för henne. Det skulle vara jättejobbigt när hon i så fall lekt klart med mig och gick vidare med sitt liv utan mig och jag blev tvungen att se henne varje dag i skolan.

Nej, det är bara att hantera situationen och hoppas att vi får ett långt och lyckligt liv tillsammans.

Det är inte okej att vakna klockan halv sju på en lördagsmorgon och inte kunna somna om.

Till er som har sett mig den här veckan: Nej, jag är inte gravid. Jag har bara ätit fil till frukost. Så funkar jag och min kropp. Kalla mejeriprodukter = Gravidlook.

Under ett samtal om sommar-Gotland vs. vinter-Gotland.
Han: Finns det restauranger på Gotland på vintern?
Jag: Haha. Va? Ja? Det bor faktiskt nästan 60 000 personer på Gotland.
Han: Men vad vet jag, de kanske lagar sin mat hemma på vintern.

Idag när jag kom ut var det alldeles iskallt och allt glittrade. Jag älskar verkligen när det är så ute, varenda fiber i hela mig vaknar till liv och skuttar omkring. Och nu vill jag egentligen inte på något sätt dra paralleller mellan mig själv och en kossa; men jag skulle väl kunna analogisera som så att den här årstiden är för mig vad våren är för korna.

Det enda problemet är att jag blir kär. Så fruktansvärt kär. Men jag har ingen att vara kär i.  Och jag har definitivt ingen som är kär i mig. Och när det är så som det varit idag så är det lite jobbigt. Ibland brukar jag önska att jag skulle få ett dygn, ett endaste litet dygn när någon var kär i mig och jag var kär tillbaka - bara för att få veta.

Nu råkar jag tyvärr vara en väldigt realistisk människa och jag förstår ju att om jag fick det där dygnet så skulle det vara avskyvärt när det var över.

Nu är jag ju dock även människa, och därför kan jag ändå inte låta bli att ibland, speciellt dagar som denna, önska att jag kunde få det där dygnet. Bara ett endaste litet dygn.