Det hade jag väl aldrig trott.
Jag vet inte varför*, allt jag vet är att jag nu finner mig själv sittandes och sakna gymnasiet. Personerna, lärarna, lektionerna, filmsalen, datorerna. Ja, det mesta egentligen. Inte allt förstås, men vissa saker, vissa perioder.
Har roat mig med att läsa inlägg från den tiden... Eller snarare att jag har börjat läsa från inlägg ett och framåt.
Det är faktiskt ganska så underbart att se hur man förändrats och utvecklats. I vissa avseende till det bättre, i andra till det sämre. Men den här trippen på minnesvägen hjälper ju inte direkt mot saknaden av den här perioden. Jag hade till exempel glömt bort Maxi Yatzyn, hur kunde jag lyckas med det?
Sedan är det ju roligt att läsa mycket av det man skrivit nu såhär i efterhand när man vet vad som hänt efter inlägget publicerats. Bland annat så är det ju lite roligt att jag satt och skrev det här, med tanke på vad som komma skulle.
Jag skulle vilja åka tillbaka. Bara ett litet tag.
*Jo, jag vet varför, men det vill jag inte berätta.