annuendag

Jag hamnade, jag minns inte hur, inne på Rebecca Stella-bloggen. Och, ja. Jag har eventuellt blivit lite kär i henne, inte bara för att namnet Stella ligger högst upp på listan* över vad jag skulle döpa min hypotetiska flickunge till förstås - men det skadar ju inte direkt. Hur som helst, det var inte det jag skulle skriva om nu. Utan det jag skulle skriva om var att jag där såg en massa ångade saker, matsaker, och jag känner nu att det eventuellt skulle kunna tilltala mig väldigt mycket.

 

Ångad fisk liksom, det kan ju inte gå fel. Ångad sparris. Broccoli. Blomkål. Ja, men ni hör ju. Jag har dock noll kunskaper i ämnet, men det är ju det man har sin pappa till, så förhoppningsvis har jag snart det som krävs för att ånga allt möjligt här hemma. Jag känner verkligen passion för det här. Jag vet för all del inte om jag tycker om ångad mat, men det är ganska sekundärt tycker jag.

 

 

*Ja, egentligen finns det ingen lista. Det är the one and only.