Jag känner att det här kan komma att bli min nya grej.

Jag hamnade, jag minns inte hur, inne på Rebecca Stella-bloggen. Och, ja. Jag har eventuellt blivit lite kär i henne, inte bara för att namnet Stella ligger högst upp på listan* över vad jag skulle döpa min hypotetiska flickunge till förstås - men det skadar ju inte direkt. Hur som helst, det var inte det jag skulle skriva om nu. Utan det jag skulle skriva om var att jag där såg en massa ångade saker, matsaker, och jag känner nu att det eventuellt skulle kunna tilltala mig väldigt mycket.
 
Ångad fisk liksom, det kan ju inte gå fel. Ångad sparris. Broccoli. Blomkål. Ja, men ni hör ju. Jag har dock noll kunskaper i ämnet, men det är ju det man har sin pappa till, så förhoppningsvis har jag snart det som krävs för att ånga allt möjligt här hemma. Jag känner verkligen passion för det här. Jag vet för all del inte om jag tycker om ångad mat, men det är ganska sekundärt tycker jag.
 
 
*Ja, egentligen finns det ingen lista. Det är the one and only.

Ju äldre man blir...

Fiskgratäng. (Torsk och sej.)
 
Grönsaksgryta inspirerad av ett korma-recept.
 
Alltså, på riktigt. Kan dagarna ta och lugna ner sig lite. Jag. Hinner. Inte. Med. Plus att jag är trött mest hela tiden. Kvällarna är bedrövliga. Jag har inte varit vaken längre än halv tio någon gång de senaste sju dagarna. Och då var det en dag jag var uppe så sent, de andra var jag i säng innan nio. Oftast ganska långt innan. Ja, men ni hör ju. Eller ja. Läser, men ni fattar. Fast i och för sig. Visst finns det program som läser upp text? För i så fall så kan det ju varit så att ni hörde det. Ja, jag är lite trött.
 
Jag har i alla fall ätit gott i veckan. Har varierat mellan de två ovan. Älskar storkok. Så gott.

Jag skulle skicka en bild till pappa på hur gemytligt jag och Bekanten har det...

Notera den inte speciellt gemytliga ugglan.
 
Och så tar vi tydligen lite creepy spökbarn på det.

Min utsikt de senaste tio minuterna.

 
 
 
 
Ni vet när man inte har städat på ett tag. Och så är det dags att röja. Och man samtidigt ska plocka ner alla julgrejer. Och allt bara blir till en enda röra så att det ser värre ut än när man startade. Och man sätter sig för att fixa en skruvgrej som gått sönder. Och sen blir kvar för man inte orkar ta tag i oredan i resten av lägenheten?

Varför har jag en pojkvän som skickar sådant här till mig?

http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/punkterar-den-ruttna-kaskelotten/

Invigd.

Köttgryta på nöt.
 
Jag fick en stekgryta i julklapp. Eller, jag fick ett presentkort på IKEA för att köpa en och i helgen var det äntligen dags. Tror ni jag kom ihåg att lämna fram presentkortet i kassan? Inte direkt va. Sjukt irriterande.
 
 

Skålen.

Vi var på IKEA i helgen och där köpte bland annat skålar ur deras nya designserie Bråkig. Den släpptes i fredags och i söndags klockan 11 när vi kom dit var det mesta sålt, sådant irriterar mig något fruktansvärt och gör egentligen att jag vill bojkotta alla sådana limiterade grejer, men men. Skålarna kom i tvåpack och det var egentligen den andra skålen jag förälskade mig, men nu när jag ställt fram den ni ser ovan så växer den på mig. Den känns lite cirkus, men jag gillar det.
 
Skålarna var inte det enda vi köpte ur serien. Vi spontanköpte även tapeter till sovrummet. Inte så smart kanske, men de var fina och kostade i princip inget. Sedan får vi se när de väl kommer upp. Om de kommer upp. Att få saker gjorda är inte vår starkaste sida...

In a row.

 

Jag har tappat rösten igen.

Kommunicerar med "tumme upp" och "tumme ner" samt genom att skriva saker på mobilen. Yay. Inte.

Lilla pappsen.

Pappa hade ett ärende till Stockholm och tänkte passa på att hälsa på. Det enda vi behöver nu är ett datum. Går sisådär. Varför? Ja, dels vanliga skäl som att jag är upptagen, han är upptagen, det går ingen båt och så dels skälet OS. Och det är inte så att OS-skälet kommer sist. OS-skälet kommer först. Vi hade i princip ett datum som passade båda, men då gick det ingen färja och pappa kunde inte åka kvällen innan eftersom att skidskyttet i så fall var samtidigt som båten gick.
 
Vi hittade ett nytt datum men pappa skulle återkomma efter han hade konsulterat med OS-bibeln. Om det inte funkar då får vi vänta tills efter OS...

Det var inte meningen.

Så här var vädret i lördags när jag och Bekanten var på Skansen och sedan gick stan runt. Inte superbra. Speciellt inte med tanke på att jag har varit dålig. På dagen är det okej men på kväll, natt och morgon är det inte skoj. Jag blev naturligtvis värre efter i lördags. I fem nätter har jag fått sova med extra kudde för att få upp huvudet för min krånglande hals. Väcker mig själv på nätterna för att jag är så torr att jag varken kan andas eller svälja ordentligt och att det därför gör ont. Efter i lördags har det eskalerat. Nu tappar jag nästan helt rösten på kvällskanten. Jag kan få fram ljud, men de låter inte speciellt mänskliga och de gör fruktansvärt ont. Men så några timmar på dagen är det lugnt, min röst är svag men det gör inte ont eller något. Väldigt underligt med tanke på att jag nästan går under på kvällarna/nätterna.
 
Hur som helst. I lördags kunde jag inte neka Bekanten Skansen, han hade pratat exalterat om det hela veckan. Eftersom jag var lite dålig skulle vi bara ta en kort, kort promenad där uppe* för att sedan göra några ärenden på stan innan vi köpte med oss mat hem från Hötorgshallen. Eller hur. Vi gick hemifrån klockan tio. Var hemma efter klockan fem. Inte okej. Inte okej alls. Var så sjukt trött på slutet. Vi var inte så länge på Skansen men däremot blev turen på stan evighetslång. Vi var överallt. Menmen, man är väl helt enkelt fortfarande ung och dum.
 
Bekanten har också blivit dålig så igår låg vi båda två i soffan hela dagen. Idag missade jag skolan för att jag försov mig på grund av en sömnlös natt... Så, det går bra nu.
 
 
*Vi har årskort.

Jag ger det max en vecka innan det här är i en enda röra igen.

Jag införskaffade en hel del nya örhängen på H&M:s rea för några veckor sedan. Sedan dess har de legat i plastpåsen de kom i, på hallbyrån och lite överallt här hemma. Jag har dock tagit tag i det nu. Tyvärr känner jag mig själv så jag förstår att det var bortkastad tid. Jaja, det ser ju fint ut idag i alla fall.
 
Eller, ja. Ärligt talat. Jag gjorde i ordning det i här veckan och redan andra dagen hade jag lyckats sprida ut örhängen i lägenheten... Så hopplös.

Inte okej.

Jag förstår att det tydligen var någon Ellen som vann. Och att den här Ellen visst inte var speciellt segertippad på förhand. Och att det är en skräll. Men det här är inte okej.

Jag är i alla fall inte ensam här...

Jag känner rent spontant att mitt liv kanske slösas bort när jag sitter en lördagskväll och blir arg över att Matti än en gång är otrogen med Rebecka i Skilda världar...