annuendag

Ja... Vad ska jag säga. Tiden räcker inte till helt plötsligt. Men herregud, någon gång måste det ju faktiskt vända. Det värsta när det är mycket annat är att man, jag, tappar lusten till allt det där roliga. När jag väl får lite tid över orkar jag i stället inte.

 

Hur som helst blev jag lite trött på livet idag när jag hamnade framför den jättelånga och branta backen innan lägenheten med en supertung väska över axeln, båda händerna fulla med saker, framtöat hundbajs överallt och regnet som bara öste ner.

 

Men, jag överlevde det precis som man gör allt annat. Ja. Herregud. Jag har det hur som helst lite lugnare de närmaste dagarna så jag hoppas på att ha tid med lite livsglädje nu.