annuendag

Vår nya föreläsare är... lite speciell. Första två timmarna lyckades hon säga att vi såg ut som lik/var på väg till vår egen avrättning/såg livrädda ut/såg ut på att somna/etc säkert sex-sju gånger. Jag kan ju inte tala för alla andra, men personligen upplevde jag inget av de ansiktena. Var bara mitt vanliga lyssnaansikte. Vad ska jag göra? Sitta och fakele hela timmarna bara för att hon finner mitt neutrala ansiktsuttryck så avskyvärt? Och jag kan som sagt inte tala för alla andra, men jag tyckte alla såg ut som de gjort de senaste fyra åren på föreläsningar så jag antar att det var deras vanliga lyssnar-ansikten med. Dessutom är väl min högst privata åsikt att hon bara sa sådant där för hon väldigt gärna ville att vi skulle finna hennes upplägg alldeles sjukligt läskigt.

Över lag kändes hon lite nedlåtande. Hon kunde exempelvis inte alls förstå varför studenter tyckte att frågan "Vad får man ha med på tentan?" var central. Åter igen, jag kan inte tala för alla - men personligen lägger jag upp mitt studerande en hel del olika beroende på om jag får ta med mig allt eller inget till tentan.

Men, det blir säkert bra ändå. Eller ja, tydligen ska vi ha rollspel - så sådär överdrivet bra kan det ju inte bli. Om jag funnit saker som rollspel vara roliga och relevanta för mitt liv hade jag gått teaterlinje. Eller åtminstone ägnat mig åt det på fritiden. Men förutom det blir det säkert fin fint.

Och för att prata om föreläsare rent generellt: Varför är det svårt att presentera sig först? Man kan ju nämna sitt namn åtminstone.