annuendag

Igår ringde pappa och sa att han skulle komma hit nio timmar senare än planerat av olika anledningar. Information jag tog emot med enorm glädje eftersom att jag hade ungefär två miljoner saker att hinna med förutom tentaförberedelser. Eftersom att pappa skjutit upp ankomsten nio timmar struntade jag därmed i att göra någon av de två miljoner sakerna idag utan fokuserade på skolgrejen.

Idag klockan arton nollnoll ringer min käre far.
Pappa: Har du börjat packat än och ordnat med alla de andra sakerna?
Jag: Nej?
Pappa: Inte!?
Jag: Nej?
Pappa: Okej, men det blir så att jag kommer tidigt i morgon i alla fall, det andra blev inställt.
Jag: VA!?
Pappa: Oj, du låter lite... uppjagad?

Så under de tre timmar som förflutit sedan klockan arton, timmar jag sett fram emot hela dagen eftersom att jag precis packat i ordning skolsakerna inför i morgon och var redo för att laga mat, sätta igång en film och göra ingenting innan en tidig sänggång, har jag nu i stället roat mig med att yra runt som en höna här hemma för att få så mycket som möjligt gjort. Inte uppskattat.

Å andra sidan gick klädväljar-processen väldigt smärtfritt på grund av tidspressen. Jag hade inte tid att stå och vela vad jag skulle ta med mig eller inte så det var halvsekundersbeslut som gällde. Framför allt hade jag inte tålamod att packa ner "kanskekläderna" så klädesplaggen som får åka på semester är färre än vanligt denna sommar. Så något gott kom det trots allt ur det hela.

Nu orkar jag i alla fall inte mer, måste få lite hjärnavslappning innan jag kryper till sängs. Och så hoppas vi allt vi kan att min högerarm inte alls gör ont i morgon. Fem timmars tenta skrivandes för hand kommer bli otrevligt utöver det vanliga annars.