Logik på den allra klaraste nivån.
Häromveckan när vi var på IKEA och jag stod och väntade på pappa på badrumsavdelningen hittade jag en badrumsmatta som skulle passa perfekt till vårat nya badrum. Den var lite blekorange och lurvig. När pappa kom tillbaka försökte jag sälja in den hos honom, men han var inte alls intresserad av att ha en orange matta så han sa nej och jag sa okej så gick vi vidare.
Idag.
Pappa: Den där mattan du visade på IKEA hade varit perfekt att ha här inne.
Jag: Jag sa ju det!
Pappa: Ja, varför gav du med dig då? Du är ju alltid så envis när du vill ha något, varför var du inte det den här gången? Du sa bara "okej" så gick vi därifrån.
Jag: Så det är mitt fel att du sa nej?
Pappa: Ja. Du skulle ha varit så enveten som du brukar.
Jag: Men pappa...
Pappa: Du kunde väl ställt till med en scen? Lagt dig på golvet och vägrat gå därifrån utan mattan? Ställt till med ett väldans liv?
Idag.
Pappa: Den där mattan du visade på IKEA hade varit perfekt att ha här inne.
Jag: Jag sa ju det!
Pappa: Ja, varför gav du med dig då? Du är ju alltid så envis när du vill ha något, varför var du inte det den här gången? Du sa bara "okej" så gick vi därifrån.
Jag: Så det är mitt fel att du sa nej?
Pappa: Ja. Du skulle ha varit så enveten som du brukar.
Jag: Men pappa...
Pappa: Du kunde väl ställt till med en scen? Lagt dig på golvet och vägrat gå därifrån utan mattan? Ställt till med ett väldans liv?
Kommentarer
Trackback