Lyckat värre.

Det blev, av olika anledningar vilka vi inte behöver gå in på här och nu, sent igår/i natt/i morse. Faktum är att det var ungefär tre timmar sedan jag la mig. Väldigt lyckat under en migränperiod. Smart Therese. Vaknade för tio minuter sedan. Självklart oförmögen att somna om.

Min enda förhoppning är nu att leta fram en film eller något som jag verkligen vill se och hoppas att jag somnar ifrån den. Ja, jag somnar bara till saker jag verkligen vill se, inte till saker jag finner dåliga. Problemet är bara att hjärnan är segare än sirap och kroppen helt ur funktion så jag känner inget nämnvärt behov av att titta på något alls.

Det lär väl bli så att jag är vaken nu i några timmar och sedan somnar under dagen. Dagssovning. Precis som bebisar och pensionärer. Jag kan dock ärligt erkänna att just själva insomnandet på dagen, när man egentligen inte alls ska sova, är bland de skönaste jag vet. Det positiva med dagssovning slutar dock där. Det är vidrigt att vakna upp från det och resten av dagen är förstörd eftersom man går runt och är helt förvirrad. För att inte tala om hur tidsbortslösande det känns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback