annuendag lever ännu en dag.

Idag höll det på att gå väldigt tokigt. I morse när jag skulle kliva av cykeln gjorde jag det som vanligt i farten, helt utan att ta hänsyn till att det var halt. Självklart halkar jag till när jag sätter ner foten och är nära att göra en bakåtvurpa. Härliga minnesbilder från när jag var liten och slog bakhuvudet* så jag blev tvungen att sy poppade upp.

Cool som jag är samlade jag mig förstås omgående och ställde bara cykeln i cykelstället som om jag med flit nästan slagit ihjäl mig. Helt utan att titta på någon av människorna som blev vittnen till spektaklet.


*Ja, det förklarar en hel del att jag slog huvudet som barn. Been there, heard that.

Kommentarer
Postat av: ANNE

hahaha, det är det bästa jag vet.. att se hur folk typ coolt ska låtsas som om inget hände. typ när de missar bussen, ramlar osv..


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback