annuendag

Jag skrev för... låt oss säga ett tag sedan om att om jag aldrig mer i hela mitt liv fick se en sådan där "modell för en dag"-spegel-bild så skulle jag blir en väldigt lycklig flicka. Men det finns många saker jag är så trött på att jag storknar. Allas behov under senaste året/en att ha en systemkamera till exempel. Och när de sedan får en sådan har de helt plötsligt ett livskall som går ut på att fotografera vattenpölar, daggdroppar och ladugårdsväggar i motljus.

Det absolut värsta på min hatlista just nu är dock Thailand. Jag är så trött på Thailand. Vart man än vänder sig är det någon som pratar om Thailand. Om att åka till Thailand. Om att vara i Thailand. Om minnen från Thailand. Det tar aldrig slut. Det är så illa att jag närapå hoppade av glädje när en kompis proklamerade att han skulle till Australien, av den enkla anledningen att det inte handlade om Thailand. Men. Jag hoppade innan jag kommit över ån. På vägen hem skulle han åka via... Just det. Thailand.

Kan folk bara skippa Thailand? På Gallerix såg jag jättefina jordglobar. Gå dit, sätt den i snurr och där fingret hamnar. Åk dit. Om du mot förmodan då skulle komma att hamna på Thailand så är det okej. Från och med nu är det nämligen den enda Thailandsresan jag kommer acceptera att höras talas om. Alltså den som är ett resultat från att den fina jordgloben på Gallerix stannade på Thailand. I annat fall vill jag inte höra om, läsa om eller något annat om Thailand. Jag vill inte ens se bokstäverna "Tha" efter varandra.