annuendag

Jag är väldigt ynklig som sjuk. Väldigt ynklig. Så pass att jag efter ett hostanfall lägger till en extra hostning, en som låter ynklig och ackompanjeras av rådjursögon och putande underläpp. Att jag gnyr lite extra högt när febern gör mig yr när jag reser mig upp. Att jag... ja, ni förstår.

Problemet är att jag bor själv. Det finns alltså ingen annan här än jag själv som lägger märke till mig, och jag tycker ju redan synd om mig själv. Något som gör att mina ynkligheter blir ännu ynkligare för att det inte finns någon som uppmärksammar dem. Ond cirkel med andra ord.