Och aldrig behöver jag köa till något heller.

Jag, möter Lillebror i korridoren: God natt.
Lillebror: God natt.
Jag: Stänger du ner ljudet, tar på hörlurarna?
Lillebror: Men det gjorde jag inte igår?
Jag, irriterat: Jag vet!
Lillebror: Hehe. Men hörlurarna fungerar inte. Jag tar ner så mycket det bara går.
Jag suckar.

Något jag inte saknar med att inte bo här längre är just Lillebrors nattlyssning/spelning. Väggarna är nämligen inte så där överdrivet isolerade mot just ljud. Och jag är som huvudregel inte ljudkänslig när jag ska sova - men av någon anledning går just Lillebrors nattlyssningar mig på nerverna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback