Min väldigt ömma punkt. (När det kommer till pojkar.)

Det som lättast får mig på fall är pojkars leenden. Jag kan smälta totalt. Ärligt talat: om leendet inte fungerar så kommer jag inte finna något som helst intresse hos människan.

Såg ett jättebra exempel på ett sådant braigt leende idag på en blogg, men jag kan inte visa er det för människan har en syster som flera gånger utlovat allt annat än behagliga saker till tjejer som på något sett visar hennes lillebror uppmärksamhet. Och tydligen är det inte bara hon, utan även en hel del, om inte alla, av hennes systrar. Och jag tror faktiskt inte att det är något hon skriver med glimten i ögat.

Dessutom är den leende pojken i fråga två år närmare min lillebror i ålder än vad jag själv är - så det hela är lite åt snusktanthållet.

Kort sagt har jag i alla fall en bra kväll inför morgondagens tenta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback