annuendag

Idag vaknade jag klockan tjugo i sju, låg sedan i en dryg halvtimme och försökte somna om med hjälp av ren viljestyrka. Vilket såklart misslyckades, så det var bara att kliva upp. Visserligen så är klockan rent visarmässigt nu redan kvart i nio, men den sakens skull förhindrar ju inte vad kroppen tycker att klockan är. Det vill säga den klassiska barnleken "Nu är klockan egentligen...".

Och det förhindrar ju inte det faktum att när man i kväll ramlar i sängen av trötthet klockan nio, så är klockan egentligen inte mer än åtta.