Herregud.

Ja, ordet herregud är nog det som bäst beskriver gårdagens lillebrorsgig. Jag låter bilderna berätta historien.


Först åkte vi jättelångt.


Här är vägen vi gick till rockfestivalen på, efter att ha väntat i tre timmar på att soundchecken skulle avklaras genom att vara på äckel Bruna Dörren och vid ett fiskeläger.


Vid entrén, alltså vid staketgrinden, fick vi armband: "precis som på riktiga festivaler".


Här är läktaren. Till vänster om den här fanns "baren", det vill säga den ombyggda friggeboden.


Scenen i dess fulla prakt.


I nyss nämnda bar inköptes den rockfestivalsobligatoriska päronfestisen.


Sedan väntade vi.


Och väntade lite till.


Vi väntade en dryg timme efter det att det skulle ha börjat.


Sedan kom äntligen Lillebrors band upp på scenen. Problemet var bara det att vi hade väntat på förstärkaren, och förstärkaren som kom fungerade inte.


Så vi fick vänta ännu mer. Under tiden så tittade jag på när hunden försökte få bollen att leka med honom/henne. "Kom igen, rulla iväg så jag får jaga dig!" tänkte den nog.


"Snälla?"


"Nehe! Nej, jag ville inte leka med dig i alla fall, så det så!"


*Tjurar.

Sedan så började de i alla fall spela, men tydligen fungerade inte medhörningen så efter fem låtar gav de upp och klev av scenen. När det andra bandet spelat, de det kunde spela eftersom att inte alla sladdar som behövdes fanns, så fick de dock gå upp igen och köra två låtar till, för då hade en ny förstärkare kommit och då gick det så bra så.

Det var sju timmar av gårdagen det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback