annuendag

Idag så har jag bestämt mig för att inte göra tentan på fredag. Det går inte, jag kan inte hinna till dess. Egentligen så är jag av den åsikten att man i alla fall kan försöka, men mitt psyke klarar det inte.

Jag har varit deprimerad, arg och stingslig hela veckan för att jag inte kunnat ta till mig det jag har läst. Jag har ingen som helst aning om hur jag ska klara av att balansera pluggning inför två tentor samtidigt, men det måste gå. Och om det inte går, ja då går det väl helt enkelt inte. Vad jag vet med säkerhet är i alla fall att det inte går till på fredag.

Ända sedan jag tog beslutet, och vågade berätta om det för pappa -det tog bara två timmar att samla mod till det- så känner jag mig äntligen lättad och inte pressad. Att lyckas med att färdigställa min kompliteringsuppgift för seminariet jag missade lär vara tillräckligt svårt att hinna med innan fredagen bara det.

Igår var jag inte ens säker på om jag skulle fylla i min studieförsäkran på måndag eller inte, idag ser jag i alla fall ett ljus. Det tar emot att "misslyckas" genom att inte klarar av att göra tentan på fredag, men det här gör att jag åtminstone klarar allt ett tag till.