annuendag

Min lillebror är numera femton år. Det är så otroligt gammalt. Inte egentligen såklart, man är mycket äldre när man är åttiosju, men femton är ändå femton. Och femton är alldeles för gammalt för min lillebror. Alldeles för gammalt.

Tänk sedan i höst när han börjar i nian. Och året därpå är det gymnasiet, tätt följt kommer studenten och gud vet vad. Usch.

I min värld är han fortfarande en liten, liten sexåring som dyrkar mig så till den grad att jag inte får säga att någonting är äckligt eftersom att han då vägrade att äta det, även om han innan tyckt det var bland favoriterna.

Det faktum att han snart är ett helt huvud längre än mig spelar ingen roll i sammanhanget.