Jag skulle kunna tappa bort en. Tre gånger.
Igår när jag köpte skorna så sa kassörskan "Och så lägger jag med ett sådant här också", samtidigt som hon la ner ett skohorn i min kasse. Det hela hände så fort att jag inte hann säga "Nej, tack!". Eller säga och säga. Desperat ha hävt ur mig kanske är en mer sanningsenlig beskrivning.
Som tur var så hade jag sinnesnärvaro nog att hindra mig själv från att skrika "Neeeeeeeeeeeej!" så högt och så länge som mina lungor hade varit kapabla till.
Kommentarer
Trackback