annuendag

Jag har ett problem. Ett stort dessutom. Jag läser alldeles för mycket bloggar. Min favoritlista över bloggar markerade med "daily" blir bara längre och längre. Inte dagligen, men ofta. Senast i raden är Kristoffer Appelqvist. Och jag klagar inte över honom personligen, utan snarare över fenomenet. Egentligen så är det för övrigt Soran Ismails fel att jag var tvungen att trycka Ctr+D idag, om han inte hade länkat hade jag inte behövt göra det. Men då jag är en bra människa är jag villig att förlåta honom - vilket självklart är något han kommer bli väldigt glad över med tanke på att han inte känner mig och inte ens vet om att jag klagade på hans länkning...

Visst, det är lätt för er som läser att nu sitta och tänka: strunta i det då? Men hur ska jag kunna strunta i Kristoffers? Han är fruktansvärt underhållande och det bästa är att man kan höra hans röst inne i huvudet när man läser texten - vilket i och för sig får det att låta som om att jag är mentalt instabil, men det var inte min poäng.

Egentligen är väl inte problemet att jag hela tiden lägger till nytt, istället är det väl den detaljen att jag aldrig tar bort det gamla. Det som man tröttnat på. Och det på grund av en enda anledning: tänk om det händer något dramatiskt och så missar jag det? Hemska tanke! Men på senaste har jag faktiskt börjat skumläsa de tråkigaste, men inte ens det hjälper, i och med att de bra är många fler. Eller de behöver inte ens vara bra, det räcker att jag är tillräckligt nyfiken.