In memory of 2007, part II.
Ja, egentligen skulle jag väl förmodligen bara kunna hänvisa till det första minnesinlägget, men att jag inte förstår att det gått ett år, att det är långt tid bla, bla, bla. Finns inte så mycket mer att säga, det enda är att den här gången är jag säker på att ett år är en lång tid. Helt ofattbart.
Men man kan inte leva i det förflutna, och jag har ju överlevt ett helt år, så ska nog klara av restkommande också. Saken är den att ett år är ju inte någon evighet direkt, men är så det känns. Jag minns inte klart allt som hände, men jag minns att det hände. Antar att det är det som spelar någon roll. Jag är inte en person som anser att man ska längta tillbaka, och det gör jag inte heller - men självklart undrar man vad som kunde ha blivit annorlunda.
Jag undrar om det är så stor skillnad på nu och då. Självklart är det skillnad hundra saker har hänt sedan dess, men jag är samma människa nu som jag var då - i alla fall innerst inne. Men sakerna man ser fram emot är helt annorlunda. För ett år sedan var det student, sommar och kanske ett universitet. Vad är det i år? Inget att se fram emot direkt. Det är ingen spänning i år som det var för ett år sedan från idag. Rutinerna i vardagen kanske har ändrats, men jag är jag och det som var nytt i höstas är rutin idag. Något som säkerligen kommer att vara det samma även om ett år. Rutiner är alltid rutiner.
Ett år... Det känns skrämmande men samtidigt får det mig att le. När man har hållpunkter och kan jämföra mellan då och nu. Jag log då, jag ler nu - fast annorlunda. Något slutade, något annat började. Kanske inte började precis för ett år sedan, men började gjorde det. - Livet?
Men man kan inte leva i det förflutna, och jag har ju överlevt ett helt år, så ska nog klara av restkommande också. Saken är den att ett år är ju inte någon evighet direkt, men är så det känns. Jag minns inte klart allt som hände, men jag minns att det hände. Antar att det är det som spelar någon roll. Jag är inte en person som anser att man ska längta tillbaka, och det gör jag inte heller - men självklart undrar man vad som kunde ha blivit annorlunda.
Jag undrar om det är så stor skillnad på nu och då. Självklart är det skillnad hundra saker har hänt sedan dess, men jag är samma människa nu som jag var då - i alla fall innerst inne. Men sakerna man ser fram emot är helt annorlunda. För ett år sedan var det student, sommar och kanske ett universitet. Vad är det i år? Inget att se fram emot direkt. Det är ingen spänning i år som det var för ett år sedan från idag. Rutinerna i vardagen kanske har ändrats, men jag är jag och det som var nytt i höstas är rutin idag. Något som säkerligen kommer att vara det samma även om ett år. Rutiner är alltid rutiner.
Ett år... Det känns skrämmande men samtidigt får det mig att le. När man har hållpunkter och kan jämföra mellan då och nu. Jag log då, jag ler nu - fast annorlunda. Något slutade, något annat började. Kanske inte började precis för ett år sedan, men började gjorde det. - Livet?
Kommentarer
Trackback