annuendag

Eftersom att jag inte har någon röst så valde jag i morse att skicka ett sms till pappa för att uppdatera honom om läget. Jag visste att det var lite riskabelt eftersom att min kära far och sms inte direkt går hand i hand med varandra.
Tio sekunder efter att jag skickade smset så ringer min mobil, ochj ag ser att det är pappa.

Jag: Öhh.
Pappa: Hallå? Ringde du mig? Det lät och så såg jag ditt nummer?
Jag: s...m....s
Pappa: Va?
Jag: s......m....s
Pappa: Vad säger du? Jag hör inte?
Jag: S....M....S!
Pappa: Jasså var det ett sms?
Jag: Öhh.
Pappa: Hur är det med dig i dag då?
Jag: l..ä..s
Pappa: Va?
Jag: l..ä..s.
Pappa: Vad säger du?!
Jag: LÄS!
Pappa: Ja, okej, jag ska läsa. Du låter sämre idag, är du sämre?
Jag: LÄS!
Pappa: Okej, ska du ringa till doktorn igen?
Jag: Öh..
Pappa: Men okej jag läser. Krya på dig nu.
Jag: Öh..


Det roliga var att jag skrek allt vad jag kunde när jag försökte förmedla mitt sms och mitt läs, men eftersom jag inte har någon röst så blev det bara svagt, svagt mummel - samtidigt som pappa blir mer och mer irriterad på mig för att han inte hör vad jag säger. Men det var ju tur att jag skickade ett sms...

---

Det är så orättvist att jag inte kan gå till skolan idag, jag som hade gjort matlåda och allt. Potatismos och kyckling.
På kursen vi läser nu är det för övrigt elva föreläsningar. Jag har missat sex stycken av dem. Kul.