De finaste.

Idag känner jag mig inte som en speciellt bra människa. Kan bero på att jag idag är en värdelös människa. Har ringt till djurklinikerna och frågat om möjligheterna för en avlivning av två marsvin. Det känns så fruktansvärt fel, men jag vet att jag inte har något val. De har det bättre som ingenting än hos mig, jag klarar knappt av att ta hand om mig - än mindre om Gubbarna, och de förtjänar så mycket mer än vad jag har förmåga att ge dem.

Bara att ringa är totalt knäckande, jag förstår inte hur det kommer vara när man måste gå dit med dem och veta att när man lämnar ifrån sig dem så är de borta för alltid. Jag vill verkligen, verkligen inte det. Jag vill att de ska få fortsätta någon annanstans. Jag önskar verkligen att det fanns någon som ville ha de två små herrarna, för de är helt underbara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback