annuendag

Det kändes minst sagt ovant. Det var lite jobbigt också, för nu vet man ju att det är över. Det där speciella är över och i fortsättningen så kommer det bara vara helt vanligt. Men självklart kommer jag göra det igen! Många gånger. Kanske inte en gång i veckan men säkert åtminstone två-tre gånger i månaden. Det var åtminstone skönt att det var över så snabbt eftersom jag både såg fram emot det och innerst inne inte alls ville. Jag har ju gjort andra saker inom samma område förut, men aldrig tagit hela steget och verkligen genomfört det, även om jag funderat på det många gånger - speciellt den senaste veckan av någon anledning. Jag menar har jag hållt mig såhär länge så hade det ju inte varit helt dumt att hålla ut ett tag till. Men nu är det som det är och det är gjort. Det kommer aldrig mer bli speciellt.