annuendag

Idag har Therese inte mått bra. Något som alla som har sett mig kan intyga, om inte kanske följande citat kan ge en bild av det:
"Varför åker du inte hem för, du ser typ död ut."
"Här ligger du däckad."
"Du ser inte så pigg ut."
"Är du sjuk?"
"Är du bakis?" gånger fem ungefär.
"Fryser du?"
"Här kan du ju inte sitta och sova, leta upp en soffa åtminstone."
Etc.
Anledningen till detta var en extrem huvudvärk i kombination med avsaknaden av värktablett, dessutom en släng av feber. Spenderade uppåt två timmar halvsovandes på min datorstol med en rosa filt över mig. Och jag förstår kommentarerna helt och hållet  - jag såg nämligen mig själv i spegeln en gång. Något som jag så här i efterhand önskar att jag hade låtit bli. Den enda kommentaren som kändes onödig var om bakfyllan eftersom att det är ett ganska så välkänt faktum att jag inte dricker.
Dessutom så förstörde T det enda guldiga diademet jag äger! Väldigt upprörande.

Blev åtminstone lite bättre mot eftermiddagen. Eller klockan var ungefär halv två när äntligen P kom och hämtade mig. Sedan så blev det sämre igen när jag kom hem så jag gav efter och letade upp en Ipren. Sedan så la jag mig i sängen för att läsa [läs: sova] och vaknade motvilligt upp klockan fem när F väckte mig för att det var mat. Är fortfarande jättetrött dock. Inte fått sova ordentligt på evigheter. Hoppas att jag får göra det i helgen, men har ju endel att stå i.

Så skönt att det snart är lov. Kanske med en kram, kanske tidigare?