annuendag

Okej, kanske inte riktigt - men så gott som. Mitt MSN går igång på morgonen när jag kommit upp, och stängs av när jag går ner från övervåningen sista gången för dagen - ofta i samband med sänggående. Och detta repeteras dag efter dag. Dessutom så är det så att jag aldrig byter min status. Min MSN sätts nämligen igång automatiskt när jag väl får liv i min gamla dator. Förut hade jag alltid statusen "Inte vid datorn" men av någon anledningen så ändrades den inställningen och det blev aldrig av att jag ändrade tillbaka den. Det låter som extrem lathet, det är jag medveten om, men är snarare så att jag inte bryr mig. Och de som finns på min lista vet om att det är såhär. De vet att jag inte sitter klistrad framför datorn dagarna i ända. De vet att jag lika gärna kan strosa runt på stan, min "Online"status till trots.

Nu är det i alla fall så att jag känner att beroendet av att alltid ha MSN igång har uppkommit. Är nämligen så att det är större chans att få kontakt med mig via MSN än via min mobil; dels är dålig på att ta med mig den överallt [och då speciellt här hemma], dels för att jag helt enkelt inte märker när den ringer/piper. Igår kväll så fick jag aldrig tillfälle att stänga av min MSN, så nu känner jag att det är dags. Från och med i morgon så kommer jag att ha en MSNfri vecka. Jag känner mig redan alldeles nervös; hur ska mina nerver klara det?

Jag inser självklart att jag samtidigt straffar de som inte får chansen att MSNprata med mig, men det är helt enkelt något som de får klara av. Något som de får leva med i en vecka helt enkelt!