Idag föll det tårar.
Det var dags för den omtalade målningen av huset [eller två sidor av det i alla fall]. Det hela började bra på baksidan och den var relativt snabbt avklarad. Till och med lillebror hjälpte till - även om man var tvungen att göra om hans efter det att han var klar då det blev väldigt mycket färg. Eller färg och färg, var en lack bara. Men den hade ett vanlijliknande utseende tills dess att den torkade in i träet och bara lämnade kvar en glansig yta. Den färglösa cirkusen skulle sedan fortsätta upp på garagetaket för att måla husgaveln där ovanför.
Saken är den att jag är höjdrädd, och stegesklättring är ingen sysselsättning som jag gärna gör. Efter lite om och men så tog jag mig dock upp. Att tänka på hur jag skulle våga klättra ner var något som jag då helt blockerade. Vägggaveln blev dock målad och därmed fin. Alltså var det dags för nedklättringen.
Jag blev kvar sist på taket och hade som uppgift att langa ner burkar, bräder och allt vi släpat upp. Jag räckte P den lite över halvfulla tioliters färgburken och han började klättra ner. Jag såg hur färgen var på väg att rinna över kanten så jag sa något i stil med att han skulle vara försiktig med färgburken så han inte fick det över sig. Bara någon sekund senare missbedömmer P sin position på stegen. Han tror att han är nere vid marken trots att han fortfarande är några pinnar upp och han ramlar baklänges ner från stegen. Färgburken ramlar efter och spills ut över hela honom. Tiden stod still när jag och lillebror såg mot P för att se hur det hade gått. Som tur var så klarade han sig utan några allvarligare skador. Han blev bara lite skrapad samt mörbultat och lär de närmsta dagarna kunna visa upp imponerande blåmärken.
Medan P sköljde av sig färgen så var jag kvar uppe på taket, och min höjd samt stegrädsla dämpades ju knappast av att ha sett P ramla och landa på rygg på stengången nedanför. Så när det blev dags för mig att klättra ner föll det ett par tårar av ren rädsla och hela jag darrade som jag aldrig gjort förut.
Det var verkligen inte någon trevlig känsla. Men människohjärnan är ju så finurligt utformad att den glömmer fort så nu känns allt som vanligt igen. Och huset blev trots allt väldigt glansigt och fint.
Saken är den att jag är höjdrädd, och stegesklättring är ingen sysselsättning som jag gärna gör. Efter lite om och men så tog jag mig dock upp. Att tänka på hur jag skulle våga klättra ner var något som jag då helt blockerade. Vägggaveln blev dock målad och därmed fin. Alltså var det dags för nedklättringen.
Jag blev kvar sist på taket och hade som uppgift att langa ner burkar, bräder och allt vi släpat upp. Jag räckte P den lite över halvfulla tioliters färgburken och han började klättra ner. Jag såg hur färgen var på väg att rinna över kanten så jag sa något i stil med att han skulle vara försiktig med färgburken så han inte fick det över sig. Bara någon sekund senare missbedömmer P sin position på stegen. Han tror att han är nere vid marken trots att han fortfarande är några pinnar upp och han ramlar baklänges ner från stegen. Färgburken ramlar efter och spills ut över hela honom. Tiden stod still när jag och lillebror såg mot P för att se hur det hade gått. Som tur var så klarade han sig utan några allvarligare skador. Han blev bara lite skrapad samt mörbultat och lär de närmsta dagarna kunna visa upp imponerande blåmärken.
Medan P sköljde av sig färgen så var jag kvar uppe på taket, och min höjd samt stegrädsla dämpades ju knappast av att ha sett P ramla och landa på rygg på stengången nedanför. Så när det blev dags för mig att klättra ner föll det ett par tårar av ren rädsla och hela jag darrade som jag aldrig gjort förut.
Det var verkligen inte någon trevlig känsla. Men människohjärnan är ju så finurligt utformad att den glömmer fort så nu känns allt som vanligt igen. Och huset blev trots allt väldigt glansigt och fint.
Kommentarer
Postat av: Andreas
Min syrra trillade i spat med oljeburken en gång när hon oljade bryggan. Änderna fick en konstig färg. Men trilla ner med en halv färghink låter värre. Jag har precis köpt färg till huset. Fick med några småhinkar så att man inte behöver ta med sig 10-litaren upp på stegen. Det kanske kan vara ett gångbart tips.
Trackback