Favorit i repris blandat med framtiden.
Ja, som så många andra år så blir det även i år en tripp till fasters sommarstuga. Och precis som i fjol så kommer antalet personer uppmätas till nio vuxna och en bäbis. Skillnaden är väl den att bäbisen i år kan springa runt alldeles på egen hand.
Om det hade varit en enorm sommarstuga med fem badrum hade det hela helt klart varit mer överskådeligt. Det vi har nu är dock en stuga på någonstans mellan fyrtio och femtio kvadrat, en gäststuga på tretton, en toalett på tre-fyra samt ett utedass. Förra året var skräckscenarierna många men de visade sig obefogade. Ja, ända tills toaletten slutade att fungera på grund av att tanken var full. Då var det panik ett tag. Men inget ont som inte för något gott med sig eftersom att det ledde till att utedasset öppnades.
Något som dock alltid skapade samma problem var morgon-, samt kvällstoaletten. Det gällde verkligen att veta när det rätta tillfället var. Gick man iväg med tandborsten för tidigt så var det redan upptaget och om man x antal minuter senare traskade tillbaka till badrummet för att göra ett nytt försök kunde man se hur någon annan ur släkten hann slinka in före. Nej, sekundkänsla krävs för att få rena tänder vid sommarstugan. Att sitta utanför dörren och vänta på sin tur är nämligen inte ett alternativ på kvällen på grund av att stugan ligger placerad vid en sjö i en skog. För er cementdjungelbarn kan jag berätta att den kombinationen ger mygg. Och det är inte roligt. Speciellt inte dagen efter då kliet sätter in på riktigt.
Efter att man på kvällen lyckats få sina tänder borstade är det bara kvar att krypa ner i underslafen på den knarriga samt ostabila våningsängen för att låta den filofiska ådran i kroppen arbeta. Är inatt den natt då sängen ska rasa av lillebrors vridande och vändanden så att jag blir lika platt som Keira Knightley på den här affischen?
---
Men oavsett vilket, slipper dock helst Keiralooken, så ser jag verkligen fram emot det. Ni, kära bloggläsare, kommer dock få lida extremt. För från och med nästa vecka då jag åker så är det väldigt osäkert hur lång tid det dröjer innan något nytt inlägg publiceras. I värsta fall så dröjer det två veckor. Jag vet, det kommer bli tufft - både för er som är vana att läsa; men framför allt för mig som är van att skriva. Vi måste dock stå ut och jag lovar att göra mitt bästa för att försöka få lite internettid. Och även om det dröjer, tänkt så intressant det blir sedan då jag flyttat från ön till Linköping! Massor av nytt att skriva om [läs: massor av tjat om lägenheten, skolan, matlagning, tvättider och i bästa fall lite annat också]. Nej, men roligt blir det.
Om det hade varit en enorm sommarstuga med fem badrum hade det hela helt klart varit mer överskådeligt. Det vi har nu är dock en stuga på någonstans mellan fyrtio och femtio kvadrat, en gäststuga på tretton, en toalett på tre-fyra samt ett utedass. Förra året var skräckscenarierna många men de visade sig obefogade. Ja, ända tills toaletten slutade att fungera på grund av att tanken var full. Då var det panik ett tag. Men inget ont som inte för något gott med sig eftersom att det ledde till att utedasset öppnades.
Något som dock alltid skapade samma problem var morgon-, samt kvällstoaletten. Det gällde verkligen att veta när det rätta tillfället var. Gick man iväg med tandborsten för tidigt så var det redan upptaget och om man x antal minuter senare traskade tillbaka till badrummet för att göra ett nytt försök kunde man se hur någon annan ur släkten hann slinka in före. Nej, sekundkänsla krävs för att få rena tänder vid sommarstugan. Att sitta utanför dörren och vänta på sin tur är nämligen inte ett alternativ på kvällen på grund av att stugan ligger placerad vid en sjö i en skog. För er cementdjungelbarn kan jag berätta att den kombinationen ger mygg. Och det är inte roligt. Speciellt inte dagen efter då kliet sätter in på riktigt.
Efter att man på kvällen lyckats få sina tänder borstade är det bara kvar att krypa ner i underslafen på den knarriga samt ostabila våningsängen för att låta den filofiska ådran i kroppen arbeta. Är inatt den natt då sängen ska rasa av lillebrors vridande och vändanden så att jag blir lika platt som Keira Knightley på den här affischen?
---
Men oavsett vilket, slipper dock helst Keiralooken, så ser jag verkligen fram emot det. Ni, kära bloggläsare, kommer dock få lida extremt. För från och med nästa vecka då jag åker så är det väldigt osäkert hur lång tid det dröjer innan något nytt inlägg publiceras. I värsta fall så dröjer det två veckor. Jag vet, det kommer bli tufft - både för er som är vana att läsa; men framför allt för mig som är van att skriva. Vi måste dock stå ut och jag lovar att göra mitt bästa för att försöka få lite internettid. Och även om det dröjer, tänkt så intressant det blir sedan då jag flyttat från ön till Linköping! Massor av nytt att skriva om [läs: massor av tjat om lägenheten, skolan, matlagning, tvättider och i bästa fall lite annat också]. Nej, men roligt blir det.
Kort sagt: en helt ny era för annuendag!
Kommentarer
Trackback