Hur stor är sannolikheten

  att Tristin kommer upp för trappan iförd inget annat än randiga pyjamasbyxor och möjligen någon slags sexig, maskulin, lång silverkedja? Nej, det var det jag trodde också. Känner att hela Gilmore Girls grejen har gått alldeles för långt nu när jag kommer på mig själv med att snegla mot trappavsatsen bara för att kanske, möjligen ska han komma där.
  Jag har sett åtta avsnitt idag. Åtta! Det sjukaste är nästan det att jag har hunnit med en massa andra saker; jag har städat, tvättat, pusslat och sett på det alpina misslyckandet.
  Imorgon så får jag ens inte se på Gilmore-boxarna! Fast det är klart, det är ju sista dagen innan skolstarten så jag borde ju får göra något jag gillar? Okej, okej: jag lovar att försöka låta bli att se på något avsnitt i morgon. Undrar om det finns ett tolvstegsprogram för hur man blir av med Gilmoreberoendet? Jag kanske kan gå med i AGGF [anonymagilmoregirlsfanatiker]? Förmodligen så blir jag först tvungen att starta det, för sannolikheten att det redan finns är kanske inte jättehög.
  Nej, usch. Det känns som om jag måste gå och göra något intelligent som att lära mig om elektromicrofysik eller något åt det hållet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback