"Jag skulle vilja tacka..."

Ja, då var det avklarat - tacksittningen. Ni med sifferläsningsförmåga kan ju se att jag är hemma tidigt, men faktum är att det var både en och två som däckade redan innan klockan åtta så jag höll ut länge. Nej, jag kände helt enkelt att efter att ha fått öl på mig två gånger, gått i öl och hört åtminstone tre glas med dryck i krossas så var det dags att dra sig hemåt. Inte riktigt min stil. Fin, och alldeles för tidig, julgran dock!

Och nej, jag skulle inte säga att jag hade det roligt - men jag var i alla fall där. Cred till mig. För att avsluta detta lilla miniinlägg om sittningen så väljer jag att citera det som står på min hand "Jag älskar svärdet". Det är visserligen inte helt och fullkomligt, långt därifrån, men det förtäljer väl en vis ostartad saga. Så:
Det var en gång...?


- Lasagnen vi fick var för övrigt galet äcklig.
- Och ja: Jag och fröken A-L gick vilse i Ryd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback