Senare skoldagsstarter åt folket! (Åt mig åtminstone.)

Jag blev nästan april-aprillad idag. Jag var på väg till fönstret för att titta ut på grenen som hade ramlat ner på studsmattan under natten när jag insåg att dete inte var en bra idé att fullfölja rörelsen. Till mitt försvar vill jag säga att jag just klivit upp. Dessutom så kände jag hela tiden att det var något fel med den där grenen - och som tur var så kom jag på vad det var innan det var för sent. Tydligen hade F inte gjort det samma. Han hade tydligen valt att rusa iväg och över fåtöljerna för att kunna se ut...

---

Talet har blivit övat på, sitter absolut inte hundra procent - men förhoppningsvis tillräckligt. Är nu på väg mot sängen för att sova. Är så trött att det snart kommer krävas tandpetare för att hålla ögonen öppna på mig. Har vaknat halv sju båda helgdagarna och inte kunnat somna om. Det positiva med det var ju att jag i alla fall äntligen fått tid för att läsa ut Metro Girl. Alltid något. Problemet är väl bara det att eftersom världen generellt sett älskar att jävlas med mig så kommer jag sova som en stock i morgon bitti när väckarklockan ringer för att det är skoldags och därmed inte kommer att ha någon som helst lust att gå upp. Fast det beror väl först och främst på att det är skolan jag måste upp till. Har aldrig förstått varför man inte kan börja lite senare och därmed få sova längre? Jag tror definitivt att så gott som alla skulle fungera mycket bättre då. Jag vet att jag i alla fall skulle göra det. Inte för att jag på något sätt är morgontrött, men bara för att det känns hälsosammare att säga att man ska gå upp klockan halv nio än klockan fem i sex...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback