Två timmar och fyrtioåtta minuter senare.

image110
Jag måste erkänna att jag redan innan hade börjat skissa på inlägget. Inlägget som skulle beskriva om hur överskattad Pirates of the Caribbean - Vid världens ände var. Om hur värdelös den var. Om hur jag inte alls kände mig underhållen.

Saker och ting blir inte alltid som man har väntat sig. Inlägget jag i huvudet jag hade börjat skissa på finns inte. Istället måste jag göra en helomvändning i tankarna. För den var helt otrolig. Hade verkligen inställningen att hata den, att gnälla över hur seg den blev, att den inte alls hade tillräckligt med handlig för två timmar och fyrtioåtta minuter. Det är sällan jag har fel . men nu kan jag medge att jag inte bara hade fel, nej det var mycket värre än så. Jag erkänner: jag är frälst.

Var längesedan jag såg en sådan genomarbetad film. Inte under en endaste minut blev det segt och miljöerna, händelserna - ja, allt! Så otroligt. Ettan är sådär, tvåan är i princip helt värdelös, trean är fantastisk.
Men om vi ska se till det negativa, för det finns alltid något sådant, så är jag faktiskt inte så imponerad av vissa av skådespelarinsatserna. Den enda som verkligen briljerar är Jack Sparrow. Han tillsammans med några av bifigurerna gör att de övriga insatserna som är allt annat än acceptalbla enligt mig bleknar. Man tänker inte på det, inte så mycket.
Samtidigt så måste jag få poängtera en sak: Jag tror absolut inte att det är samma sak att se den hemma på TVn som på bio. Vissa filmer måste man helt enkelt uppleva. Nittiofem kronor är i det här fallet inte någonting att bråka om. Den är värd pengarna!

Ett minne från förr. (Ja, ifrån förra året i alla fall.)

Jag kom precis på något jag glömt att nämna. När jag gick igenom Åhléns på väg till bussen häromdagen [Hade inte varit där inne sedan ombyggnaden och det är så hemskt! Det är rörigt och det känns verkligen klaustrofobiskt, jag hade tänkt gå förbi och kolla efter en ny parfym där inne men jag blev verkligen avskräckt.] så sprang jag på Snyggve! För er som inte nitiskt har följt mina redovisningar sedan jag startade här; så är Snyggve en kille som brukade åka samma buss som jag åker. Det var under.. tvåan? Tror det. I alla fall så har jag inte sett honom under hela trean, men så plötsligt så var han där på barnavdelningen. Tillsammans med en tjej, barn på G?
I alla fall, tyckte att det var lite roligt.
*Möjligt att det var han som hade namnet mr Snygg också. Minns inte riktigt, men jag tror inte det. Minns ens inte hur den andra busskillen såg ut. Vet dock att det fanns två - under olika perioder då.

Utforska Nätet Gott Folk!

"Jag har aldrig utforskat nätet!" Det var en tanke som slog mig förut idag. Man hör alltid om att internet är så stort och allt finns där, men jag har aldrig någonsin utforskat det. jag har aldrig varit på konstiga sidor som handlar om annorlunda intressen. Jag har aldrig upplevt något. Aftonbladet, expressen, youtube, AOL, jesper, starlounge, bloggar, MSN och hotmail - det är de enda (lätt avrundat) upplevelserna jag varit med om på internet. Det är ju minst sagt pinsamt. Varför har man aldrig sökt sig längre bort? Det finns ju google för guds skull. Men om man nu ska söka sig nya vägar så är väl det fel att använda google också antar jag. Då måste man hitta någon liten offsökmotor som ingen hört talas om.
Det här måste jag göra någonting åt!

Tio minuter senare.

Det var inte ens tio effektiva minuter. Den effektiva tiden var väl ungefär sju, resten satt jag och väntade. Väntade på att det åtminstone skulle gå tio minuter från det att jag fick provet, till att jag lämnade tillbaka det. Det handlade inte om att jag inte kunde provet. Nej, det handlade om att det inte krävdes mer än sju minuter att genomföra det. Var väldigt enkelt. Tio stycken fleralternativsfrågor och fem som skulle ha skriftliga svar på max tre meningar. Läste igenom kapitlen en gång, skummade en. Resultatet blev 29/30. Lite slarvigt, men ändå acceptabelt.
Ännu ett MVG, tyvärr så var det bara en femtiopoängskurs.

"Han är ju helt jävla bög i huvet."

Ursäkta, det kanske är jag som är på väg att bli för gammal för att hänga med i dagens ungdoms slang, men hur i hela fridens namn är man då? Här gick jag runt och trodde att vara bög betydde att man var kille och blev kär i killar? Trodde att det var en livsstil, en sexuell läggning - inte något som man kallar någon som klättrar upp på ringmuren?
Dags att utöka vokabuläret lite kanske? Att inte använda ord som redan har en betydelse till något annat.

(Prov) och betyg - slicka eller Inte?

Imorgon så är det provdags. Ett väldigt enkelt sådant om man ska tro dem som redan har gjort det. Och jag hade inte trott något annat. Måste nog ändå läsa igenom kapitlen en gång till för att förfriska mina kunskaper. Kan ju inte sumpa det här, mitt betyg hänger på det. Behöver ett MVG.

Två betygssamtal idag, ett som resulterade i VG, ett i MVG. Måste erkänna att jag är besviken på mig själv. Trodde inte att mina betyg skulle bli så dåliga som de nu har blivit. Jag struntar i att folk ger mig snea blickar när jag tycker att VG är ett dåligt resultat. I min värld är det nämligen det. Jag är ingen G-människa. Hitintills har jag lyckats hålla mig från dem, är dock livrädd för att jag ska få det i ena indvalskursen. Den läraren känns alldeles för instabil. Känns som om hans krav är för höga för att jag ska klara mig till VG-gränsen. Men ifall jag får G där så kommer jag, förutom att må psykiskt dåligt och vilja ge upp allt, känna mig orättvist behandlad. För om man jämför mig med vissa andra i vår kurs, så förtjänar jag högre. Vet inte vad han förväntar sig för att man ska klara MVG, men eftersom att det är två stycken som alltid tar ordet, så känns det som om vi andra bleknar i jämförelse. Vill dock påpeka att jag bara hade ett fel på det enda "prov" vi har haft för honom. Ingen annan klarade det överhuvudtaget första gången. Åtminstone inte med bra resultat. Var ingen som hade förstått hur seriöst han skulle ta "provet". Det är tur att man är lite hyper när det kommer till "prov"pluggning.

Om man ska generalisera med betyg, så avskyr jag våra lärare. Och då menar jag de ordinarie vi har, blandar inte in indvalslärarna i det här. De sätter inte betygen med hänsyn till vad man gjort, utan för hur mycket man fjäskar. Inte alltid dock, utan det är så att de som är dåliga och fjäskar får bättre än dem som är begåvade och inte ser det roliga i att slicka läraren medhårs. Det stör mig, för det finns de i vår klass som har fått helt fel betyg. Eftersom att ingen lärare direkt gillar mig så behöver jag i alla fall inte bekymra mig över att jag fått något betyg på grund av mitt fjäsk. Just på grund av att jag inte gör det. Aldrig förstått poängen i att slicka lärare, och speciellt inte utanför lektionstid. De får betalt för att lära mig saker, jag ska inte behöva smeka deras fåfänga för att få betyg. Och det har jag inte behövt. Jag är ambitiös, och jag levererar trots att jag avskyr det vi gör. Det är varför jag får mina betyg, för att jag lyckas genomföra saker trots min motvilja till hela grunden i vår utbildning. Inte för att jag slickar lärare.
- Är tack vare det jag har kvar min självrespekt.

Bland de största spindlar jag sett.

Ja, en sådan satt här på väggen för några minuter sedan. Självklart så ropade jag direkt på P, men han var ute. Tänkte att det nog inte var någon fara, att det säker skulle gå att vänta tills han kom in igen och då kunde döda den. Tittade ner i tangentbordet och när jag sedan vände tillbaka blicken så var spindeln borta. Ingen aning om vart den är! Det värsta är att den satt på väggen borta vid soffan. Troligt att jag kommer närma mig den soffan innan spindeln har återfunnits...

Var desstuom en sådan där äcklig. En stor, svart och tjock sak. Ryser över hela kroppen. Kan inte någon leta upp den och döda den åt mig?

En dålig dag?

Egentligen inte, var en specifik händelse som gjorde att humöret drogs ner. Visst, dagen har inte varit toppen men som helhet drog den inte ner humöret till den låga punkt som det nu befinner sig på. Avskyr när det är så. Allt känns okej, men så plötsligt så grusas allt. Vill leva någon annanstans.

---

Mitt tal gick väl ganska så bra. Jag hostade inte och jag kom ihåg att gå till rätt sal.
Fick på eftermiddagen reda på att även den lektionen skulle genomföras nästa vecka. Avskyr lärare som har lektioner bara för att. Hur onödigt är det inte för att gå dit för att ha betygssamtal när betygen sätts på onsdag? Blir irriterad.

---

Känner igen tendenserna till det humör som är på väg. Samma som i slutet av nian. Trött på allt och alla, vissa speciellt. Vill bara ifrån.

---

Fick dessutom motbjudande bonnbränna idag då vi satt ute på eftermiddagslektionen. Så nu ser jag ut som en skabbig bonde, golfare, turistledare eller vad man nu vill associera med det. Hoppas att det har bleknat till imorgon. Känner mig äcklig när det ser ut såhär.

---

Blev visst väldigt tråkigt och patetiskt här nu. Bäst att sluta innan jag skriver något jag får ångra.

Ole, dole, doff.

"En att välja på i Syrien.
Syriens väljare fick på söndagen möjlighet att rösta ja till en ny sjuårsperiod för president Bashar al-Assad. Ingen annan kandidat har fått chansen att ställa upp. (TT)"

(Morgon)dagens cliffhangers.


Kommer jag komma ihåg att gå till rätt sal imorgon, då vi ska vara i en annan än den ordinare?

Kommer jag klara mig igenom hela mitt tal utan att hosta?


To be continued...

A false statement.

Under en väldigt lång tid så har det gått rykten om mig och en annan person. Jag har aldrig brytt mig om att bemöta dessa, och det av flera olika orsaker. Först och främst på grund av att jag och den andra personen vetat att det inte finns någon sanning i dessa påståenden. Och för mig har det räckt att vi är medvetna om det. Att folk sedan skvallrar har jag endast tagit som ännu ett bevis på människans omogenhet. Men efter att ha fått reda på en sak som jag varit säker på ett tag, men nu fått bekräftat så vill jag säga ifrån. Förut spelade det nämligen ingen roll vad folk trodde, jag brydde mig inte om att ingen lyssnade de första gångerna då jag faktiskt jag sa emot, detta innan jag insåg att det inte spelade någon roll vad jag sa. På grund av hur det är på väg att bli nu, så vill jag att dessa spekulationer upphör.
Det finns inte, och har heller aldrig funnits någon sanning i dem.

Önskningar, student och nakna kroppar.

Önskar verkligen att jag kunde se fram emot studenten. Att jag var helt hyper över det. Fast samtidigt inte, för det hade inte varit jag. Min personlighet är inte av den naturen. Vore dock roligt att känna viss glädje över att skolan är slut. Är absolut inte så att jag är ledsen över skolans snart att icke vara. Är nog så att det inte har slagit mig än. Jag har nog inte förstått att skolan snart är slut. Till stor del på grund av att jag förmodligen kommer att hamna på en/ett högskola/universitet redan till hösten. Har nog mer panik över det än över den stundande studenten. Fast att säga att jag inte har panik över studenten är i och för sig ljug om man ser det från den synvinkeln att jag inte vet om jag ska gå ännu.

Något annat jag önskar är att jag hade en bikini. Känns nämligen inte helt optimalt att bada med klassen [plus en tvåa av någon äcklig anledning] utan en sådan. Känns inte som om vi har den näckdynamiken, vi är inte där riktigt än så att säga. Även om jag har fått erfara åtminstone en i min klass i det tillståndet. På sätt och vis. Det vet dock personen i fråga inte, och hoppas väl att det ska fortsätta i den stilen. Vi kan väl helt enkelt säga som så att om jag hade kunnat få det jag såg ogjort, hade jag definivt sett till att göra det. Var något jag inte hade som mål att se. Stod inte på min lista över saker att göra innan studenten. Samtidigt så är det ju inte så att jag kommer att få bestående men av händelsen. Skulle inte ens känna igen vad jag såg med tanke på hur snabbt det gick, men ändå. Farligt med klassresor.

Tvångsmedicinerad.

Blev precis tvångsmatad med hostmedicin! Väldigt upprörd över det.


Så gör man det med en häst!

Mitt tal är på sekunden så långt som tiden vi fick av våran lärare. Att det sedan är pinsamt dåligt är en helt annan sak. Däremot så känns det inte jättebra att det i mitt tal är en mening som lyder: "och även hur man gör det med en häst". Visst, det är här taget ur sitt sammanhang, men med lite snuskig fantasi så kan man urskilja det även i sitt sammanhang.

Nu är det i alla fall skrivet, nu återstår bara den lilla detaljen att lära sig det.

The Dead Girl.

Såg precis klart filmen The Dead Girl. Det är långt ifrån en storsäljarfilm, den är lite annorlunda, speciell; men jag ångrar inte att jag såg den. Känns dock som om den inte är riktigt klar när den är slut, känns som om man vill veta mycket mer. Det känns helt enkelt ofullständigt.

image109Kort beskrivet så handlar det om olika kvinnor som är sammanlänkade till en annan kvinna, en kvinna som i första scenen hittas död. Är som sagt inte en så kallad blockbuster, utan den har ett lugnt tempo och känns inte speciellt underhållande. Är mer som en redogörelse, en inblick i några ögonblick ur olika människors liv. Tragedin är ett faktum och färgerna är bleka.

Om man läser vad de bakom filmen har använt som lockelse till den här filmes så står det som följer: One life ends. Seven others begins. För att hänga med i filmen så är det något som jag tror är viktigt att veta på förhand. Jag visste inget om den här innan jag såg den, och det var till början lite förvirrande.

Filmen har blivit nominerad för olika priser och även vunnit ett pris för bästa original screenplay. Tror inte att den kommer att bli väl mottagen, speciellt inte i Sverige - om den ens kommer hit på DVD.

Udda - absolut. ----- Sevärd - om man har tålamodet.

Gotland och ICAMAXI.

Ifall man lyssnar på radion här på ön så är det i princip omöjligt att undvika reklamen för ICAMAXI. I den så säger de att det är det största som har hänt Gotland i år. Och saken är den att det är sant. ICAMAXIs öppnande är det största som har hänt Gotland, förmodligen inte bara i år utan på väldigt, väldigt länge. Det låg en förväntan över hela Gotland, vilket datum var det nu MAXI öppnade? När det väl skedde så rapporterades det om köer långt innan öppningsdags. Alla ville vara först. Var till och med några ur min klass som åkte dit. Tänk: ICAMAXI på Gotland!

Personligen så blev jag av med min MAXIoskuld på min födelsedag, nämligen den elfte maj. Alltså några dagar efter the grand opening. Och i ärlighetens namn så var det faktiskt överväldigande. Fruktdisken var precis så imponerande som J hade sagt, om än inte större? Åsynen av salladsbaren var som en förbättrad, modernare version av den Hemköp en gång stoltserade med. Det enorma stället för naturgodis var förbluffande. Att film och musikdelen var större och bättre än Åhléns kändes inte som en omöjlighet när lillebror sa det. Att man sedan var tvungen att köpa ett kort som sedan användes utanför butiken för att köpa tobak, kondomer och rakhyvlar var mäktigt, precis som på de moderna ställena på fastlandet! Det känns modernt och hippt, även för mig som inte inhandlar något av de nyss nämnda saker, förutom rakhyvlar då.

Samma dag som jag var på ICAMAXI första gången så var jag och P även förbi Willys. Vi var nämligen ute efter en speciell Delicato-tårta till mitt firande. En tårta som MAXI till vår stora förvåning inte förmedlade. Inne på Willys så hittade vi tårtan, men att hitta människor var desto svåraren. Väl framme vid kassorna var det bara att kliva fram till en av kassörskorna som satt sysslolösa på sina stolar. Frågan som länge legat och sjudit under ytan framträdde mer stark än någonsin: Kommer MAXI konkurrera ut alla?

Även om MAXI var sådär storslaget som man hade förväntat sig finns det några saker som kändes aningen pinsamma. Två framför alla andra. Båda är så pinsamma att det är svårt att välja i vilken ordning de ska nämnas. Tänker därför citera alla nomineringssituationer som någonsin uppstått och hänvisa till uttrycket: Utan inbördes ordning.
"Rondellen". MAXIrondellen. Eller ska man kalla det för den lite bredare vägen med en förhöjd cirkel mitt i? Det måste seriöst vara världens minsta rondell. Det borde inte ens få kallas för rondell. Jag efterlyser därför ett ord för den sorgliga lilla ursäkt som numera, men förhoppningsvis inte länge till, är känd som MAXIrondellen.
Bokstavsparkeringen. Jag kan förstå när man på enorma parkeringar sätter upp bokstäver för att folk lättare ska minnas vart de ställde bilen. MAXIparkeringen är dock inte en sådan jätte. Det finns vänster, höger och rakt fram. Så svårt är det inte. Det behövs verkligen inte en skylt på varje parkeringsrad som deklarerar ut A, B ,C och så vidare. korkade är inte ens gotlänningarna.

Jag har nu varit på MAXI tre gånger och min fråga är: Var ligger barnens lekhus som de tjatar om på reklamen?

Du kan få kalla mig guldfisken om du vill.

Okej, så jag har inte skrivit talet. Men dagen är ju inte slut än! Det värsta är att alla sociala engagemang har blivit avböjda denna helg av mig på grund av alla de saker jag var tvungen att göra. Man kan ju då fråga sig hur många av de sakerna som har blivit gjorda. Tyvärr så är svaret deprimerande med tanke på att jag inte fått något vettigt gjort idag, alls! Vet knappt vart den här dagen tog vägen. Blir alltid såhär när man stannar länge i sängen [läs: till klockan halv tolv]. Låg nämligen och läste ut en bok jag började på under min lkpg-resa. En bok som jag läst två-tre gånger tidigare. Detta till trots så blev jag överraskad över vad som hände både en och två gånger. Antar att det inte är speciellt smickrande för mitt minne!

Och nej, jag tror inte att talet kommer att bli skrivet ikväll.


Vill du bli min Hjälte?

Och sannolikheten är...?

Igår så lovade jag mig själv att jag skulle skriva talet i skolan, sedan att jag skulle göra det hemma på kvällen, sedan att det var det första jag skulle göra idag. Nu har jag sagt åt mig själv att det måste bli klart i eftermiddag.


Häxa, trollpacka eller bara dålig smak?

image108
Jag blir nästan lite rädd...

Bortkastad tid?

Självklart så glömde jag busskortet idag. Inte en tanke på att jag hade lagt ur det innan jag åkte till fastlandet. Som tur var så hann P kasta sig i bilen och komma med det till mig. Man vet aldrig med busschaufförerna, speciellt nu när de har börjat byta till sommarjobbarna. Bussen kom precis när P hade svängt in på vägen mot vår hus. I sista stund alltså.

---

Var verkligen helt värdelöst att jag åkte in idag. Fanns ju folk från klassen där som han kunde ha frågat istället. Hade i och för sig tänkt jobba med mitt tal, men blev aldrig av eftersom att jag dels glömde det jag hade skrivit på tåget hemma, men främst på grund av att alla datorer blev upptagna.


I min värld så behöver man inte vara kär för att kyssa någon.

Varför?!

Jag var definitivt inte trött efter resa och shopping när jag sa att jag kunde ställa upp. Är helt slut, förkyld och så är det mulet ute. Men eftersom att de på TVn sa att det skulle bli sol och tjugoen grader i eftermiddag så tänker jag trotsa elementen och ta på mig kjol/klänning [läs: mina byxor ligger i tvätten].

17, 2 (3), 4, 2, 1, ?

"Borta bra, men hemma bäst?" Nja, är kanske att ta i. Jag gillar dock att komma hem till de vardagliga rutinerna, sådant gällande dusch, påklädning etc. Småsaker helt enkelt.

---

Efter en hel del räknande så kom jag fram till att jag inhandlat sjutton klädesplagg, två (tre) par skor, fyra par örhängen, två halsband, en bok, en hårklämma, ett armband och så var det något mer men det har jag glömt. En hel del med andra ord. Jag har dessutom valt att aldrig mer kolla upp mitt saldo på kortet för att på så sätt undvika att få reda på hur mycket pengar jag gjort av med. Saken är dock den att eftersom att jag inte är märkesfanatiker så är det dyraste jag köpt -om man bortser från det till studenten- en klänning på sisters som kostade tvåhundranittionio kronor. Eller vänta, kjolen på Vila kostade kanske så mycket också, men i övrigt så har priserna legat mellan hundra och tvåhundra. Väldigt bra om ni frågar mig. Även det som gjorde det möjligt för mig att köpa så mycket!

---

Orkar faktiskt int e med någon dagsredovisning nu, får göra den i morgon istället. På tal om i morgon så sa jag av någon anledning till J att om han inte var klar med menyn när jag kom tillbaka så kunde jag ställa upp och hjälpa till. Inte helt säker på vad jag tänkte när jag sa det, eller skrev gjorde jag väl eftersom att det var på MSN. Fick i alla fall ett SMS idag där det stod att han gärna ville ha hjälp. Snäll som jag är, och eftersom att jag tror på att man ska hålla vad man säger, så får jag helt enkelt ta mig in till staden i morgon och göra det. Märks dock tydligt att jag inte var trött efter dagar av resande och intensivshopping när jag först kom med erbjudandet.
Fast då kan jag ju alltid passa på att skriva talet imorgon i skolan. Brukar bli bättre koncentration där. Plus att han nu kommer att stå i tacksamhetsskuld till mig. Eller en normal människa hade i alla fall känt så. Förmodligen inte han dock, skulle inte heller förvåna mig om han antingen kommer jätteförsent eller inte dyker upp alls. I så fall blir jag arg!


Pappa såg konstigt på mig när jag sa att jag inte hade märkt av något rabalder i Linköping idag. Var något om ett värdetransportsrånförsök och massa vägar som hade stängts av på grund av det. Men nej sa jag, inget sådant att rapportera. Var bara soligt och fint.

Lkpg - resans första dagar. Små flygplan, tjuriga busschaufförer, riddare och ilskna kossor(ungtjurar).

Har lyckats få mig lite tid framför min fasters dator för att skriva lite. Känns så tomt att inte göra det när man väl har vant sig.



För att börja med det allra viktigaste: Omvärlden hade helt glömt bort att informera mig om att flygplanen är jättesmå! Alltså inte små, utan jättesmå! Extremt små! Mitt rum är mycket större. Och det är inte speciellt stort. Som om det inte var illa nog att jag var tvungen att flyga, jag var tvungen att göra det i världens minsta utrymme också. Kändes sådär med tanke på min syn på exempelvis hissar.

 

Jag överlevde dock flygturen. Satt spänd och tänkte negativa tankar, men när jag väl tog mod till mig och tittade ut genom, det lilla, fönstret så såg jag hur Gotlands kust blev mindre och mindre ju högre upp vi kom. Var bland det vackraste jag sett tror jag. Att se klipphällarna under vattnet och hur de sedan försvann ner i djupet. Helt oslagbart.


--- 

Väl i Linköping så fick jag ganska så snart erfara hur otrevliga busschaufförerna var. När jag klev på bussen så sa jag nämligen att jag ville åka till Resecentrum. Mr Surbussförare undrade då om jag var vuxen. Eftersom att jag inte ser ut att vara över tjugosex, som jag tror att gränsen är i Linköping, så svarade jag lite förvånat nej; repliken från honom lät då: ?Varför sa du inte det då?. Och det var inget han sa med skämtsamhet i rösten. Surgubbe! Höll även på att bli påkörd av en buss när jag gick över övergångsstället, som hade grön gubbe!

---

Redan i första affären så scorade jag ordentligt. Kom ut därifrån med sex stycken plagg. Det var ett H&M. Hemma på ön så vägrar jag att leta kläder på H&M eftersom att deras urval är pinsamt, men är alltid härligt at komma till en fastlandsbutik med YoungTrend och ett urval av nya kläder. Dagen fortsatte och det hela resulterade i massor. Kan gå in närmare på det när jag kommer hem. Något som jag däremot måste få nämna är att jag hittade mina skor! Har ett par gula DinSko-skor som jag älskar över allt annat i princip. Problemet med dem är bara det att de har börjat ?tjuta? när man går, är den högra klacken tror jag. Nu hittade jag i alla fall en likadan sko i min storlek på rea. För hundra kronor var det såklart aldrig någon tvekan om saken. Köpte mig ett nytt par!


---

Tågresan hem till faster var intressant. Halvvägs där så satte sig nämligen en kille mitt emot fast en bit bort. Från den stunden och tills vi var framme vid min hållplats så slutade han inte stirra. Alltid trevligt att bli uppskattad av det manliga könet. Tyvärr så måste jag dock påpeka att han såg ganska så gammal ut [läs: över tjugofyra eller något i den stilen]. Och är faktiskt lite störande at bli granskad vad man än gör. Kunde dock koppla bort det mesta delen av resan eftersom att jag satt och läste. Det hela slutade dock som så at han fick bli min riddare på vit springare. Precis som i sagorna. Fast lite modernare. När jag skulle gå av så ville nämligen inte dörrarna ur kupén öppna sig och jag hade ingen aning om hur man gjorde. Paniken växte eftersom att tåget stod tilla ungefär en halv minut på varje ställe. Då kom han springande och öppnade dörren åt mig. Så Tack vem du nu är. När jag sedan satt i bilen och tåget åkte iväg så såg jag att han satt och vinkade till mig; är alltså inte bara inom småbarnskategorin jag går hem (läs tidigare inlägg för att förstå sammanhang).

---


Idag har det bara varit lugnt. Var och hälsade på ungtjurarna i hagen. Eller alltså? jag stod i dörren livrädd för, som jag kallar dem: kossorna, medan faster var ute och lagade vedhögen som de hade varit och stökat i. Var verkligen läskigt. De behöver ju inte anstränga sig mycket för att trampa ner en sådan som jag. Överlevde dock det, precis som flyget.

Sedan så blev det eftermiddag och det blev dags för maten. Tidigare hade jag och faster roat oss med en kapsylöppnare som låter som Homer Simpson när man öppnar. Jag klarade nämligen av att få den att låta utan att faktiskt öppna något. Efter lite om och men lärde sig även faster. Men när farbror [min fasters man, blir väl då min farbror, eller?] kom hem efter golfrundan så lyckades han inte med samma bedrift. Det tog honom hela middagen, och fortfarande så klarar han inte av det. Väldigt roligt. För mig och faster i alla fall.

Sedan var det en rundtur till kyrkogåren, sommarstugan och lite saker däromkring. Är så grymt fint i Småland. Förstår inte att folk charmas av torra, knöliga Gotland när fastlandet har så mycket mer. Se bara områdena här, eller de uppåt Gävle. Det är vackert.


---

Oj, bäst jag slutar att skriva nu ? är inne på det andra bladet i Word. Faster och farbror har vanlig uppkoppling nämligen så jag förskriver här; ska posta så snart faster är klar med telefonen.

 

Hoppas att imorgon blir lika produktiv, fast gärna billigare, än igår! Eller var ju billigt igår, men många små bäckar eller var det heter!




Tack faster och farbror för att jag får bo hos er! Tack P för resan plus studentklädespengarna!

Tack mig själv för att jag vågade!


Alldeles för lättpåverkad.

Folk i min omgivning som läser rubrikens påstående sitter förmodligen med gapande munnar och förvånade, rynkande ögonbryn - ja, ögonbryn kan bli förvånade. Jag menar inte att jag är det för alla. Men det finns en viss typ av personer som har alldeles för enkelt för att få mig med på noterna vad det nu kan gälla. Kan handla om att få mig att glömma att jag egentligen är arg på dem, eller få mig att gå emot principer som jag har. Och jag är väldigt hård på mina principer i vanliga fall. Är alldeles för lättpåverkad av den här typen av människor. Måste göra något åt saken, för får alltid ångra det i efterhand.


Pinsamt bagage och flera förhoppningar.

Så jag tog mig i kragen -har faktiskt en skjorta på mig nu så kan i terion ha gjort det bokstavligt talat- och påbörjade packningen. Efter omkring femton minuter var jag klar. Saken är den att inte ens underfacket blev fyllt. Känner att det kommer bli lite pinsamt och någon inser hur lite min väska innehåller. Men poängen är ju att den ska fyllas under dagarna och vara så nära full som min ekonomi tillåter på vägen hem.

Kom för övrigt på fler saker jag har förhoppningar om:
Snygga killar - helt omöjligt att vara tjej på Gotland, finns nämligen inga snygga killar på ön. Inte ens på sommaren, inte enligt min smak i alla fall. Är bara pinsamma spännistyper som kommer hit då och finner inte det speciellt attraktivt.
Lagom varmt väder - inte roligt att springa runt i butiker när det är så kvavt som det var här idag.
Parfym - dags att köpa en ny, min gamla är nästan slut.
Billig Diorshow mascara - min börjar ta slut och hoppas att kunna hitta en affär som säljer de billigare än det alternativ som finns här.
Tur med tider - känner inte för att spendera massor av onödig väntetid, alternativt missa viktiga tider.
Etc.

Hm...

Börjar få ont om bortförklarningar till att inte börja med packningen.

Förkylningsproblem, packningsproblem, mössproblem och skogsmulle!

Den här förkylningsgrejen fungerar inte för mig. Den har verkligen spritt sig. Ut i hela kroppen. Varenda muskel, led och ben värker och hela jag är alldeles stel. Känner mig som en gammal gumma. Varje gång jag reser mig så kvider jag till för att det gör ont. Dessutom så låter jag som någon som har rökt nästan hela livet när jag hostar. Är helt öm i halsen. Jag somnade till och med på bussen hem.

---

Idag så stod det debatt på schemat. Enligt boken så skulle man i skolmiljö få en vecka på sig för förberedelser, vi fick en halvtimme. Att säga att det gick bra vore att överdriva. Mitt lag gick hem som det segrande i sakfrågan men om man jämför våran grupp med de andra så är resultatet för pinsamt för att tänka på.

---

Vet att jag borde börja packa men jag orkar verkligen inte. Är inte alls på humör. Avskyr att packa, den person som kom på det borde få sig ett par sanningens ord. Personen som kom på packa upp borde däremot få ännu fler. Saken är den att jag redan är lite packad. Jag ska nämligen använda samma väska som jag hade när jag åkte till Gävle och den är ännu inte helt uppackad. Jag har nämligen lagt tillbkaa de saker jag använt i väskan istället för att faktiskt ta klivet att göra något åt saken. För er som lider av för mycket fritid kan det alltid vara en utmaning att leta igenom mina gamla inlägg för att se exakt när jag var i Gävle. För er andra så kan jag ju berätta att det var någon vecka innan påsk...

---

Häromdagen så tror jag för övrigt att jag såg den där flummiga typen som var med i Outsidersavsnittet om de som inte hade något hem. Han som frivilligt hade flyttat ut i ett tält i skogen. Väldigt underlig kille. Jag är verkligen inte ett fan av att dömma folk för deras val i olika frågor, men han verkade ju lite... annorlunda. Känns ju lite osannolikt att han skulle vara här på Gotlands busstation, men vem vet. Såg ut som han i alla fall - tror jag. Synd att jag inte hörde honom prata. Har av någon anledning mycket lättare för röster än ansikten. Eller är snarare så att ifall jag är osäker på ett ansikte så blir jag övertygad när jag hör rösten.

---

Fick idag frågan om jag skulle gå på mösspåtagningen. Just mösspåtagningen var en studentgrej som jag faktiskt hade tänkt att titta förbi. Kom senare på att nej jag ska inte på mösspåtagningen. Jag menar, visst jag är bra. Men så bra att jag kan vara på fastlandet och i Almedalen samtidigt är jag inte. Förutsatt att det inte finns något på fastlandet som heter Almedalen förstås. Men tror inte att det hade räknats. Hade nog blivit ganska så ensam det. I alla fall den enda gotländska studenten. Fast man vet ju aldrig...

---

Börjar bli dags att googla efter affärer tror jag. Måste ju ha koll på utbudet. Vad man har att vänta sig. Förhoppningarna är: skor, klänningar, kjolar, smycken och fina toppar!

---

Hundra poäng VG - inte bra alls.

Vill ha Jonas Brothers!

Lång historia om hur jag kom att höra Year 3000, men är en väldigt brahumör låt. Vill verkligen ha skivan It's about time, men kan inte hitta! Jonas Brothers är i alla fall enligt mig och vad jag hört från dem en bra sommarskiva på väg till bussen! Även om det är lite väl tydligt fjortisflirttema.

Vill ha!

Ett inlägg med löfte om fler. (Kompis, bowling, Packhuskällaren, ICAMAXI,en liten flicka och lite morgondagsplanering.)

Jag brukar som regel inte skriva om vad jag gör rent socialt här. Alltså när jag träffar kompisar och saker i den stilen. Detta av flera olika skäl. Ser till exempel inte poängen i det. Tänker dock göra ett undantag idag. Idag skulle jag nämligen träffa A. En kompis som jag inte träffar speciellt ofta. Saken är dock den att våran relation är en sådan som kan stå i paus i någon månad men sedan ändå vara densamma när vi ses. Planen idag var bowling och mat.

Eftersom att hon är utrustad med körkort och jag inte är riktigt där ännu (tog nio lektioner förra året) så fick hon stå image107för transporten då det på Gotland är lite svårt att ta sig någonstans, framför allt på helgen, när man inte bor i det innersta Visby. Bowlingen flöt väl på, ganska så dåligt för mig del. Vet inte vad problemet var. Jag menar, är långt ifrån proffs men jag brukar faktiskt ta mig över hundra poäng på en serie. Tror att jag fick fyra strike, eller var det tre? Vet inte säkert men efter lite om och men så vann jag dock totalen med ungefär tjugo poäng eller något i den stilen. De sista minuterna så fick vi till och med spela Discobowling. Som vanligt så fanns klotproblemet. Förstår inte varför de gör hålen så stora? Dessutom så fanns såklart Carolavibbarna där när man lutade sig över luftblåset för att ta sitt klot. Hjärnan bröt ut i: "en eeevigheeeet, en kooort sekuuund" varje gång. A påpekade även att man kunde leka Marilyn Monroe också om man klättrade upp och ställde sig över blåset. Var dock ingen av oss som gjorde det. A hade byxor och jag som visserligen hade klänning kände att det kanske var lite opassande med tanke på att det var ett barnkalas eller något liknande på banorna längst in.

Efter det blev det dags för mat. Eftersom att vi var på Gotland -kändes smidigare så-. så blev såklart det självklara alternativet Packhuskällaren. Finns inte så många andra alternativ om man inte vill ha pizza eller hamburgare. Och när man väl är på Packhuskällaren så är det emot ordningen att inte beställa in en Nachostallrik. Och att lämna stället och då ha ätit upp allt på tallriken är även det mot naturen och händer bara ungefär vart annat skottår. Var dock en viss tidspress eftersom att alla bord var reserverade så vi fick äta på tidsbeställning. Gick bra, men även det tog ju en del tid av den lilla vi hade att disponera över.

Var osäkert om vart vi skulle ta vägen därefter. A behövde åka hem innan jobbet och eftersom att planen egentligen var att vi skulle fortsatt kvällen efter Packhuskällaren men nu led av tidsbrist och att jag behövde köpa schampoo, duschcreme plus en sak åt min lillebror och A i samma veva undrade om jag hade varit på ICA MAXI någongång, så var det inte längre någon fråga om vart vi skulle ta vägen. Självklart skulle vi till ICA MAXI. Fanns inget mer självklart. Men Gotland och Gotlands relation till ICA MAXI kräver ett alldeles eget inlägg så ska ordna ett sådant inom en snar framtid. Mötte dock T från klassen i kassakön då han var där för att "köpa lite godis". På vägen ut genom dörren så var det någon som på väg in genom grindarna till MAXI började skrika och vifta åt T. Min gissning var att det var S, även han från klassen. Men är bara ännu en teori, inget som är bekräftat.

På väg till varorna vid slutet av bandet så gick jag förbi en liten flicka som satt och väntade på sin mamma/pappa. Hon sa glatt "Hej" till mig, och uppfostrad som jag är så svarade jag såklart likadant. Hon fortsatte då konversationen med "Va fin du är.". Efter ett tack så gick jag för att plocka ihop mina tre inhandlade varor. Min relation till småmänniskorna, eller barn som andra kallar dem, är även det något som kräver ett alldels eget inlägg så även det har ni att se fram emot. Var dock väldigt gulligt sagt, och jag var faktiskt fin. Och eftersom att jag såg ut som jag brukar så är det nu alltså fastställt att jag är fin även i småmänniskornas värld. Måste nu även passa på att tillägga att  min ögonskuggamakeup idag var alldeles underbar. Försökte ta kort på det, men bilderna gjorde skimmrandet ingen som helst rättvisa.

---

Kom i vilket fall hem tidigare än planerat och är därför väldigt uttråkad nu. Eftersom att jag liggat i princip däckad sedan i onsdags så hade jag ju en hel del energi att göra av med. Och nu när jag inte har någonstans att göra av den så känns det sannolikt att däckningen kommer att fortgå. Är nämligen förkyld om jag inte har nämnt det.
Tänkte i och för sig först bege mig till en annan kompis för att fortsätta kvällen där, men kom på att jag måste upp tidigt och tvätta i morgon -tycker nämligen att det känns lite väl extremt att springa runt naken på Säve på måndag- så en övernattning kändes inte helt läglig. Får se om vi kanske kan träffas i morgon eftermiddag istället. Fast då borde jag förmodligen läsa på till provet... Vem försöker jag lura? Kommer sluta med att man sitter morgonen innan och skummar igenom boken. Jag vet inte hur man pluggar på en bok på det sättet. Känns nice med tanke på att det är Högskola i höst med tusensidiga tentor.
Funderar nu istället på om jag ska sjunka så lågt att jag ska sätta mig framför TVn och se på Legally Blond 2. Har för mig att någon sa att den går ikväll. Jag kände en gång en kille som älskade Legally Blond-filmerna. Men så var har ju inte heller världens mest maskulina kille. De lär inte ringa honom när de vill ta kort på standardkillen så att säga... Nej usch, kan inte sjunka ner till hans nivå och se på de blonda. Får leta upp något annat att sysselsätta mig med innan det blir sängen för en tidigt tvätt och förhoppningsvis åtminstone lite plugg innan en eftermiddag hos vännen.

bikten.just.nu

Såg länken till den här bloggen på en annan persons blogg, och hjälp vilken bra idé. Visst; är säkert mycket skitsnack, men ändå. Undrar om jag har något som jag skulle kunna bikta mig om där, eller snarare något som är så enkelt att det går att bikta om?
Måste erkänna att "Tjejens katt" fick mig att le. Äckligt absolut, men slutkommentaren var skönt sarkastisk och nedlåtande.
- Däremot sorgligt att människor som inte kan hålla sig trogna startar förhållanden.

"Men en köttbulle är ju mer lik en sill än vad en korv är."

Det är inte alltid som alla resonemang är helt självklara.


Dags att göra något för min egen skull.

Något mer sannare kan man inte skriva. Åtminstone inte om man är jag, här och nu. Har därför planerat in en minitrip till nästa vecka. Är dock inte helt lätt när man bor på en ö. Var ett tag uppklarat men sedan slog paniken till hos framför allt min pappa, tänk om det inte finns någon standby hem? Vill inte på något sätt påstå att detta är en oviktig fråga. Anser det snarare vara en fullt berättigad och högst intressant fråga. En fråga som gärna får ha ett svar som liknar självklart. Gärna med många utropstecken. Hoppas i alla fall att alla småsaker ordnar sig så att jag kan få ett par dagar iväg från allt. Ett par dagar med shopping, sightseeing och kanske ett möte med en gammal bekant? Mötet känns mindre troligt, men eftersom att personen i fråga påpekade att ett sådant skulle kunna bli av så måste det ju trots allt ses som en bonus. Men våra möten har dock en tendens att bli inställda.
Oavsett vilket så skulle det vara så skönt att bara rymma ifrån allting ett tag. Skönt att göra någonting för min egen skull... Tyvärr så brukar saker som jag hoppas på ha en förmåga att aldrig bli av så är väl bäst att redan nu ställa sig in på en besvikelse. Men finns ju dem som påstår att mirakel faktiskt sker.


Spermiekropp?!

Bläddrade snabbt igenom det senaste numret av IllVet, ni vet sådär när sidorna svichar förbi medan man letar efter den sidan man läste på sist. Ni kan säkert förstå den lätt chockartade reaktion när jag svichade förbi en sida vars stora rubrik var Spermiekropp. Självklart så avbröt jag mitt svichande för att snabbt bläddra tillbaka till rubriken för att på så sätt stilla min överväldigande nyfikenhet. Väl på rubriksidan så insåg jag dock att jag hade läst lite fel under det där svichandet. Det stod nämligen inte spermiekropp, utan det stod istället supermikroskåp...

TV.com, Gilmore Girls, Heroes, Heroes: Origins, Shark (och NCIS).

Igår så såg jag det sista Gilmore Girls avsnittet - någonsin. Kändes sorgligt, speciellt med tanke på att jag inte ens visste om det när jag såg det. Hann liksom aldrig njuta. Var först i slutet som jag insåg att "hm... det här känns som mer än en säsongsfinal". Läste lite på TV.com och tydligen så kunde de inte förnya kontrakten med de påda Lorelaiarna. Även om mamma Lorelai hade ändrat tanke lite och funderade på att ställa upp på ännu en säsong som då skulle ha handlat om hur hon och Luke gifte sig, fick barn och uppfostrade det tillsammans. Lorelaidenunga skulle sedan göra små inhopp då och då. Det känns sorgligt att det är slut, och jag gillar ärligt talat inte Rory så mycket så för mig hade det fungerat utan henne, men... Det hade ju då i alla fall inte varit Gilmore Girls. Hade ju snarast varit:
Lorelai,LukeandtheirbabyandLorelaisparentsinStarsHollowandtheplacesaroundtherewith-timetotimeappearencebyRory; och det hade ju varit en väldigt krånglig titel att få med i TVtidningen.

---

Var inne på TV.com idag igen för att kolla upp hur det låg till med Heroes efter lite diskussioner som rådde häromkvällen om dess vara eller icke vara. Tydligen så är en andra säsong beställd till hösten, dessutom så ska det under sommaruppehållet visas en spinoff-serie vid namn Heroes: Origins. Den kommer tydligen att vara något slags publikenfårvaramedochbestämma-jippo genom olika onlineröstningar om vilken av alla karaktärerna som ska få bli en i gänget i det faktiska Hoeroes. Detta ska då fortgå i sex avsnitt. Vi får väl se hur det blir.

Där inne så hade även CBS höstprogram publicerats och till min personliga lycka så fann jag att både Shark (och NCIS) kan avnjutas i åtminstone varsin säsong till.

Det här bådar inte gott...

Jag är trött. Helt galet om man tänker på att jag låg i sängen tills klockan ett idag. Var visserligen uppe längre än vanligt igår och jag var vaken en stund runt femsnåret i morse, men sådant brukar inte påverka mig. Brukar ändå vara pigg. Inte idag dock . Känner mig som en klubbad säl, eller som jag tror att en klubbad säl känner sig. Inte en som blivit klubbad ihjäl, men som har fått sig ett par slag. Är så hemskt sådant där, sälklubbning alltså, men det var inte det jag ville ha sagt just nu. Har dessutom jätteont i halsen, börjat hosta och mitt huvud känns som om det ska explodera. Summan av kardemumman -ett av världshistoriens fulaste uttryck på tal om ingenting- är väl att det finns risk för att jag börjar bli sjuk. Inte roligt.
Har dessutom väldigt ont i ryggen. Lite osäkert vem eller vad som ska få skulden för det, men eftersom att det generellt sett är roligare och mer givande att skylla på människor än ting så väljer jag det första alternativet!

Det blev

inget gjort.

Duktig flicka? Njae... Kanske inte riktigt just idag.

Jag skulle vara så duktig idag. Jag skulle åka in för att klippa klart min sista film och ha det avklarat. Var dock väldigt osäker på om jag skulle åka in till klockan nio eller tio. När det väl blev läggdags så var det inte svårt att övertala mig själv att ställa klockan så att det passade till tio alternativet. Jag tänkte att jag lär ju i alla fall vakna tidigare och om jag då känner för att åka in till nio så fungerar ju det bra. Vaknade till klockan sju när lillebror gjorde sig redo för skolan, men somnade om nästan direkt. Vaknade sedan av alarmet klockan åtta men kände att nej, det var inte riktigt dags än så ställde om det till arton minuter över åtta [tjugo över kändes för sent och kvart över för tidigt]. Gick motvilligt upp och tog mig till ovanvåningen för att lägga in nya låtar på min mp4. Väl uppe och med ögonen på Gilmoreboxen så kändes det inte helt rätt att åka iväg till skolan redan. valde därför att skjuta fram det hela tills nu.
Väl här i skolan så gäller det nu bara att komma igång med själva klippningen också. Känns inte speciellt troligt. Är verligen fortfarande helt slut. Tror jag är på väg att bli förkyld. Har i alla fall ont i halsen.

---

Känns jobbigt att det ligger ett nytt Heroesavsnitt hemma och väntar på mig, och att jag förmodligen inte kommer att få tid till att titta på det förrän i morgon!

Pluggande, fobier, tidsförflyttning utan resultat och fina byxor.

Indvaldagen idag måste klassas som godkänd. Mer än så till och med, mycket mer. Måste erkänna att jag verkligen gillar måndagarna. Speciellt de då man inte träffar någon från klassen. Är inget personligt, är bara så skönt att träffa annat folk och höra andra tankar ibland. Även om det är sam-människor... Skulle gärna göra en gladgubbe efter den där sista kommentaren, men är mot min princip att använda sådant i bloggen.

Vad jag ägnade mig åt under förmiddagen kan ni läsa i de två inläggen här under. Dels så fick vi en notis som vi skulle memorera och återberätta för klassen och dels så fick vi ett påhittat ord som vi skulle komma på vad det var för något. Mitt ord blev utvalt  av gruppen som det ord som skulle framföras för klassen. Vill påpeka att det är dirketavskrivet från lappen jag skrev under de få minuterna vi fick på oss att göra uppgiften, är därför lite sviktande kvalité på svenskan. Vilket av inläggen här under som syftar på vilken uppgift får ni försöka lista ut själva.

Efter lektionen så bar det av raka vägen till biblioteket där jag gjorde läxan som vi fick för över en månad sedan och som jag även skrev om igår om jag inte minns helt fel - något som är mycket möjligt. Från biblioteket så var det direkt till lektionen som idag började en timme tidigare än vanligt på grund av inställd lektion nästa vecka. Visade sig dock att den klocka jag gicg efter och den som resten av världen gick efter hade en differens på ungefär tio minuter så jag blev lite tidig. Lektionen som på förhand väntades att bli seg, visade sig vara motsatsen och det blev faktiskt riktigt intressant. Min redovisning gick väl okej.

På lektionen så uppskattades ett par av herrarnas byxor väldigt mycket från min stol. Är ovanligt att se en kille med helmatchande outfit från topp till tå, kändes annorlunda men fint. Nästan lite för mycket men förlät det hela för att färgmatchningen på skorna var off med någon nyans. Och som skrivet, underbara byxor.

Efter lektionen -som påbörjades en timme tidigare för att alla skulle hinna redovisa avslutades en timme innan den skulle ha gjort det- så hamnade jag i caffis diskuterandes fobier. Vi har dem alla i olika former. Vissa extrema, andra inte. Just det, här hälsade jag ju faktiskt på en i min klass, så var inte helt klasslös idag. Var dock inget som förstörde hela dagen, ett "hej" är helt accepterat!

Bittigå.

Ni vet de där dagarna då man helt enkelt inte orkar hänga med i vad som händer. Man har varit uppe lite för länge kvällen innan, drömt mardrömmar natten igenom eller känner sig helt enkelt inte helt med.
Det är då man ska dra fram sin gamla bittigå ur garderoben. Vi minns väl alla hur vi satt där på lekis och kämpade med saxen, tejpen och glitterburken. Ingen av oss trodde att vi någonsin skulle få användning för den gamla glittermasken vi gjorde.
Vem hade kunnat ana att bittergån en dag skulle bli den perfekta accessoaren dagarna man känner sig hängig. Med sin bittergå dragen över ansiktet kan ingen se din buttra min och alla kommer att vara för upptagna med att beundra ditt glitter för att märka att du egentligen tänker på annat!

"Bli fadder för en runsten.

Du åtar dig att besöka runstenen regelbundet, rengöra den varsamt och rensa bort störande grönska. Du bör bo i närheten av den sten du önskar vårda. I Stockholm finns inte många fadderlösa runstenar kvar, däremot på andra håll i landet. Är du intresserad, ring Runverket på telefon 08 783 25 00."

Sluta gnäll! Köp en plats istället!

Måste erkänna att jag blir lite lätt [läs: mycket] irriterad på att läsa om hur Sverige gnäller på Eurovision. Hur kan man anklaga andra för att kompisrösta när våra höga poäng alltid håller sig inom norden? Speciellt då de som tradition levereras med hälsningar som "våra kära vänner" och dylikt. Och visst, de i öst kanske röstar på varandra, men det är väl bara naturligt att man röstar på de artister i de länder man känner till? Dessutom så var det ju massor av västländer som röstade på östländernas bidrag också? Så känns som om gnälleriet är till stor del obefogat. Att vi inte kan leverera är väl vårat fel, inte deras. Är ju såklart sorgligt att vi förmodligen inte ens kommer att vara med i finalen nästa år. Men om vi nu ska prata om orättvisor så kanske det är dags att ta upp de fyra länder som automatiskt går vidare varje år oavsett planering på grund av pengar? Fast Sverige kan ju börja bidra mer ekonomiskt och på det sättet försäkra sig om att alltid få ställa upp i Eurovision och därmed kunna skicka dit vilket skräp som helst.

---

Är för övrigt så trött nu att jag i princip ser i kors, problemet är dock det att jag har noll lust att gå och lägga mig.

Sovande, distraherande och få positiva tankar.

Strax efter att Norge avklarat sin poängrapport med Sverige i topp så somnade jag. Det var verkligen inte alls meningen, men jag var tydligen väldigt trött. Kvart över tolv vaknade jag, tror att programmet slutade tio över? Frågade i morse vem som hade vunnit. Med tanke på att jag dels inte kände igen vilken låt som landet P svarade vann, och att jag inte ens kan minnas namnet på landet nu när jag sitter här och skriver så kan bidraget inte ha väckt så starka känslor hos mig. Eller så är det bara ännu ett bevis på mitt bristande minne. Glömde på tal om minne bort att fråga om vi någonsin kom upp till topp tio. Har dock svårt att tro det med tanke på hur läget var när jag somnade in.

---

Efter många envisa övertalningsförsök från mig själv i morse att sluta innan jag var helt klar så lyckades jag ändå läsa ut Dr Glas. Ja, jag började ju också skulle man ju kunna påstå eftersom att jag inte kommit längre än till sidan tjugo eller så imorse när jag började. Har faktiskt vid två tillfällen försökt att läsa boken under den här månaden jag har haft på mig, men båda gångerna så blev jag ganska så snabbt distraherad. Var nog heller inte så svårövertalad att lägga från mig boken är jag rädd. Men lägger ändå huvudskulden på distraktionen - såklart; men ska aldrig ta på sig skulden för något man kan skylla på någon annan. Nu gäller det bara att undersöka boken också. Och har en svag känsla av att det är mycket mer arbete i det än vad mitt "bara" visar på. Tror att det är jobbigt och kanske även svårt. Ska kanske ta och skjuta upp det tills lite senare. Men har ju som sagt bara haft en dryg månad på mig att göra det här så känns helt berättigat att jag nu dagen innan redovisningen sitter här och inte har kommit igång.

Måste försöka tänka positiva tankar. Känns dock som om det är ganska så sinat på den fronten just idag, men kan ju alltid försöka komma på något... Jo, jag vet: är bara två skoldagar den här kommande veckan!

Tankar kring Eurovision '07.

Sverige: olaS alO, förlåt jag menar Ola Salo, verkar vara en av få om inte den enda som har förstått att det är TVpubliken man ska flirta med, inte de som är där i publiken. Det lät dock lite falskt här och var [läs: nästan jämt], samtidigt som det hade varit trevligare om han behållit "jackan" på hela tiden.
Ryssland: Lite för lik Elin Lantos Rich Bitch Money låt för att det ska kännas bra?
Finland: Det var underhållande med Lordi, dock fiasko att upprepa hela monstertemat i år igen.
Ungern: Hemskt scenframträdande, men riktigt bra röst och låt, även om jag inte minns så mycket av texten, förmodligen ingenting alls.
England: Rätta mig om jag har fel men visst har Storbritannien en hel del stora stjärnor. Förstår att de kanske inte vill ställa upp i Euro, men de borde ju i alla fall försvara sitt lands artistrykte och inte beblandas med det som visades upp i år?
Bulgarien: Aj!
Ukraina: En grupp av människor som tydligen aldrig hört ordet självrespekt! Jag vill gärna inte dömma folk och jag gillar i många fall drag; men snälla det måste väl ändå finnas gränser? Måste hålla med Christer Björkman i den här frågan.
Georgien: Sjukt fula dansare, men ändå ganska okej låt.
Grekland/Turkiet: En kille som ser gay ut med kråmande tjejer kring sig? Det går aldrig hem, ser bara falskt ut. Titta bara på Magnus Carlsson.
Frankrike: Skäms över att skriva det här eftersom att jag som regel är emot allt som har med France att göra, men gillade den udda gruppen på scenen. Lite Army of Lovers/BWO-feeling. Absolut.
Spanien: har jag inte hört det här förut? Känns precis som en Deja Vu.
Allaienradbakomsångarenmedviftandearmar-dansen: Levde i ett falsk hopp om att det faktiskt inte existerade längre. Döm då till min förvåning när det var hela tre nummer som innehöll det gamla tricket aka Bläckfisken.
Ballader: Snälla låt oss slippa dem!
Kommentatorerna: Älskar att de bitska kommentarerna är tillbaka! Satt och funderade på vad fröken Bosnien Herzegovinas klänning påminde om under hela hennes framträdande, och utan Luuks hjälp hade jag kanske aldrig kommit på att det var en purjolök?
Finska Grynet: Finns nog inga ord som kan beskriva mina känslor för den där varelsen.

Grattis till mig! Idag blir jag tant! Nitton med andra ord.

Vad är det för en dag, är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Thereses födelsedag! Hurra! Hurra! Hurra!

Yes, då var man officiellt tant, och har så varit i snart tio timmar. Känner redan rynkorna komma krypande. Skämt och sido så känner jag ingen skillnad på idag och igår. Enda skillnaden är en siffra och några presenter. Fick tre plus lite smycken av P och fyra av lillebror. Är dock oklart om den inslagna skivan som jag själv har köpt men han "lånat" i över ett år gills. Tror inte det. Fast å andra sidan så kan jag ju istället tillgodoräkna mig det tidningspapper han använt vid inslagningen av de olika presenterna. Tror att det rörde sig om två eller tre tidningar.
Fick i alla fall av P: stegräknare, Gilmore Girlsboxen nr4, och solglasögon med styrka så att jag slipper ta på mig linser varje gång jag vill kliva utanför dörren, detta plus lite smycken. Av lillebror fick jag två på slöjden egenhändigt gjorda hängsmycken samt ett presentkort på SFbio som han själv fått av sina tränare för att han duschat efter alla sina träningar men själv inte ville ha. Och så min egna skiva förstås. Jag kommer inte att ha på mig smyckena från lillebror på måndag, men de kommer definitivt bli använda offentligt.
Fick dessutom en blomma av Liv (skolan), väldigt fin gest. Tack så mycket. Blev även besjungen, pinsamt men tack ändå.
Och dessutom: Tack alla som har skickat GrattisSMS, har inte kunnat svara på alla så hoppas att ni berörda läser det här och vet att jag uppskattar era snälla ord!

---

Nitton år och femtusenfemhundrafyrtiosex steg hitintills. Har för mig att jag läst någonstans att det rekomenderas att man går sjutusen om dagen så ligger ju lite efter, är ju dock en speciell dag idag. Men den speciella dagen är inte över än, får helt enkelt gå runt lite så att jag kan samla på mig lite steg.

På tal om det så slår idag inte förra årets födelsedag, av några olika anledningar. Svårt att tro om man vet om att jag pluggade inför mattenationella, men sällskapet var det som gjorde det hela. Och presenterna förstås. Var verkligen undantaget som bekräftade regeln förra året. Men så var det ju arton då också.
Det speciella idag var för övrigt det första besöket på ICAmaxi. Det låter patetsikt, men vill då passa på att påminna om att jag bor på Gotland!

Kvällen före

tant.

Ifall man spolade tillbaka tiden exakt nitton år, så skulle jag inte finnas. Om man däremot när man var där i tillbakatiden spolade fram klockan lite mer än tio och en halv timme, så skulle jag göra det.

Victorias fascinerande hemliga homobröst.

Min sista dag som arton och jag känner att jag inte är på det bästa humöret. Inte för att de två sakerna har något med varandra att göra men hade ju kunnat vara kul att avsluta det här året med en bra dag. Fast vem vet, finns ju fortfarande massor av timmar som det kan bli så på. Klockan är ju inte ens åtta.

---

Det var ett nytt Victorias... igår. I alla fall i det avseendet att jag inte har sett det tidigare. Blev dock inte lika imponerad av detta som av det förra. Kändes som att Justins svintendenser kom ut när han gick omkring där uppe på scenen och dreglade. Ett under att han kom ihåg att sjunga. Fast är väl varje hetrosexuella pojkes våta dröm att få gå omkring på den catwalken. Säkert endel homosexuellas också eftersom att Roger [Morgonzoo] Nordin i morse om hur tuttfixerad han och många andra bögar var. Verkar som om tjejbröst inte har med sexualitet att göra, de är visst lika fascinerande oavsett läggning. Kul.


22:00 TV3.

Snart dags för Victorias Secret Fashion Show 2006. Hoppas att det inte är samma som jag redan har sett två gånger. Tror dock inte det eftersom att jag inte minns att Justin Timberlake var med i den, men det skulle han tydligen vara i den ikväll. Får se, hoppas att den ikväll är en annan men lika bra som den jag sett två gånger.

Sängen nästa.

Jag hade bestämt mig för att jag inte skulle gå och lägga mig tidigt idag. Att jag ville se på Christine klockan fem i tio. Men jag måste erkänna att jag inte klarar av det, är så trött. Två nätter i rad sov jag så läskigt gott, men natten till i dag var hemsk. Vaknade flera gånger och tror att jag drömde mardrömmar. Måste få sova med andra ord. Samtidigt så är ju klockan inte mer än kvart över nio. Dessutom så måste jag bestämma mig för om jag ska åka till skolan klockan nio eller tio i morgon. Jaja, sängen - känner hur den kallar på mig.

Så vi hoppades att vi kunde dansa.

Jag blev idag påmind om en aningen pinsam händelse. Den är inte pinsam bara för mig, utan för hela min klass, med ett eller möjligen två undantag - om man ska tro vad J säger om A. När man här på Gotland går Idrott och hälsa A 100p som är obligatorisk för alla gymnasieprogram så består den som i övriga Sverige av flera olika delar. En av delarna är dans. Dansen inträffar under det andra året. Detta var något som vi alla hade bävat för ända sedan i ettan då vi först hörde talas om saken. Att säga att vår klass var dålig på att dansa vore att underdriva - ordentligt. Det var så illa att vår lärare tvingade oss att gå runt i en ring i takt till musiken med de steg som skulle vara för vilken dans det nu var. Inte ens det klarade vi av. Visade sig att vi inte har något taktsinne. Så där gick vi i ring runt, runt för att försöka få ordning på stegen. Först de korta, sedan de långa och sedan försökte vi att gå dem som de skulle vara i dansen. Som skrivet: aningen pinsamt.
Värst är väl att en i vår klass är en föredetta duktig tävlingsdansare; fick ju knappast oss andra att se bra ut.

Förutom när man dansade med honom förstås, då såg det precis ut som om man kunde dansa. Det verkar nämligen som om det är mycket lättare att dansa när man gör det med någon som kan styra!

Vill passa på att påpeka att jag inte tillhörde de allra sämsta!

Grattiskort från Italy.

Fick ett gratulationskort från min kusin idag [Tack!]. Blev väldigt förvånad, hade inte förväntat mig att jag skulle bli ihågkommen. Var nämligen så att förra sommaren när vi alla var hos min fasters -hans mammas- sommarstuga så kom jag, han och min lillebror på något sätt in på grattiskort. Är nämligen så att min faster alltid skriver med mina två kusiner plus den gifta kusinens namn på mitt och min lillebrors grattiskort. Saken är den att min gifta kusin och hennes man brukar skicka de också, för sig. Kusinen jag fick från idag har dock aldrig skickat, vi har helt enkelt inte en sådan relation - är inte helt enkelt hans grej. Och som försvar så sa han att vi aldrig skickade till honom. Så i våras när han fyllde år så skickade jag och min lillebror ett grattiskort till honom. Han skickade tillbaka till min lillebror via mail - de fyller några dagar efter varandra. Trodde inte att han skulle komma ihåg mig eftersom att det var så längesedan. Men ett kort från Milano där han är med sin baratjejkompis - är ännu lite omtvistat inom släkten hur mycket det verkligen är, alternativt inte är mellan dem.

Till saken hör att mina här nämnda kusiner är över trettio.

Finns det "dåliga" sektmedlemmar?

Jag sitter och slötittar på Outsiders som idag handlar om sekter. Är tre människor från tre olika grupper som berättar om hur det är och sådant. Det fick mig att tänka på följande: finns det dåliga sektmedlemmar? Jag menar, inom alla "vanliga" religioner så finns det ju många som inte lever sin tro fullt ut. Man går bara i kyrkan på de stora helgdagarna, ber bara när man vill ha något, slarvar med vilken mat man får äta och så vidare. Finns det sektmedlemmar som liksom bara kallar sig för vad det nu kan vara för sekt men inte lever det fullt ut? Struntar man kanske i att man inte får dricka alkohol eller ha sex? Bryr man sig om ifall det är kött på mackan eller inte? Är de som "vanliga" religiösa där det finns medlemmar som slarvar med sin tro?

Hög volym för de uttnyttjades rättigheter kring tröga datorer.

Häromdagen så skrev jag om vilken tur jag hade då det hade börjat regna precis när jag kommit fram till busskuren. Idag så började det regna precis när jag klev utanför dörren hemma. Jag lät det dock inte slå ner mitt humör eftersom att jag var förberedd med paraply. Väl inne i stan så öste det ner, men jag gick där under mitt paraply och lyssnade på Lindsay Lohans version av I Want You To Want Me. Inte världens bästa låt på något sätt, men den är grym för humöret. När jag kom fram till skolbyggnaden och tog ur lurarna och insåg att jag hörde låter nästan lika bra då så insåg jag att jag kanske hade lite för hög volym för vad som är rekomenderat.

---

Fick faktiskt en hel del gjort idag, men inte alls så mycket som jag hade räknat med. Tråkigt, men efter lunchen så tappade jag liksom suget och inget vettigt blev gjort samtidigt som datorn strulade. Blir till att lägga på ett kol i morgon det. Drömmen om att bli klar imorgon är dock krossad.

Kom även på att jag nog ska ha redovisning nästa vecka på indvalet, men jag har inte ens läst klart boken som krävs för att man ska kunna göra uppgiften.

Sedan så kom J på ett sätt att uttnyttja det faktum att jag blir tant om några dagar till att han skulle få tårta eller något liknande. Alltid trevligt att kunna hjälpa till.

---

På vägen hem från skolan så satte jag igång låten igen, tänkte på hur högt ljudet hade varit på morgonen när jag stängde av mp4:an och höjde lite till. Braförhumöretlåtar ska avnjutas på hög volym!

Kärlek till Lejonkungen1994.

Ord kan inte beskriva den glädje som flödade genom mig i morse då jag upptäåckte att LionKing1994 faktiskt var det spel jag trodde. När jag var liten -nio-tio-elva-tolv-år någonting- så hade vi nämligen det här lejonkungen datorspelet. Och jag älskade det. Men så en dag så kraschade våran dator och då försvann det. Nu, massor av år senare, så har vi äntligen återförenats och jag är så lycklig!

image106

Jag ger mig själv VG+.

Har suttit framför datorn i X antal timmar och slavat idag. Har hållt på med slutprojektet, efter lite inspiration från olika menyer så började kreativiteten plötsligt att flöda så hade ju inget annat val än att parkera mig framför Photoshop. Och där blev jag kvar, lääänge. Saken är den att PS på min dator inte är jättebra, det blir liksom lite segt. med andra ord det hänger sig stup i kvarten. Att jag sedan hade igång msn, wma, internet och utforskaren samtidigt förbättrade ju inte direkt situationen. När det sedan blev dags för att ladda in bilderna jag tagit till projektet så stoppade jag i minneskortet i apparaten och in med usb-porten i datorn. Trettio sekunder senare så kraschade den. Eftersom att kreativiteten flödade så lät jag inte det bakslaget stoppa mig utan jag gick vidare till dator nummer två, satte i usb-kabeln i datorn. Trettio sekunder senare så kraschade den. Det värsta med det här är inte att den kraschade och inte gick att få in bilderna jag behövde till mitt projekt, utan det värsta är att jag kanske får skulden för att den är trasig. Kameragrejen alltså. Lånade den av en lärare. Känns inte jättebra. Får prova i skolan och se om den uppför sig likadant där.
Behöver ju knappast säga att när detta inträffat så dog min kreativitet snabbt, men jag kom i alla fall över hälften av vägen på Photoshopjobbet. Får se om jag kanske får lite gjort i morgon också. Vore bra om allt sådant var klart innan måndag och skolan så att jag kan börja montera allt då. Och med effektivt jobb så borde jag kunna bli klar på tisdag (har då räknat in alla missöden som alltid inträffar när man ska göra något). Saken är den att det förmodligen inte kommer att bli så effektivt, så sitter väl där på fredag och panikjobbar. Något som jag inte vill.

Nej varit väldigt jobbig dag om man ser till att nästan hela har spenderats framför datorn. För första gången på länge så har alltså min onlinestatus på MSN inte ljugit - även om det hoppade ur hela tiden på grund av att datorn hängde sig. Jag brukar nämligen väldigt sällan [läs: aldrig] ändra min status när jag går ifrån datorn, så står alltså alltid online. Folk i min närhet [läs: MSN-kontakter] tycker att det är väldigt irriterande, men de har vant sig. Var dock många chockade när jag idag svarade direkt och inte efter två timmar. Jag har nämligen den filosofin att om jag hör MSN-plinget när någon säger något så gör jag. Det roliga är att vissa personer hör jag alltid, medan andra är raka motsatsen. Väldigt lustigt. Tycker i och för sig inte de vars pling jag alltid missar, men väntar man på något gott...

Återkommande.

Jag drömde en sådan där dröm igen. En sådan jag skrev om häromdagen. Den var inte likadan, men själva grundidén fanns där - den delen jag censurerade. Det var andra människor och annan miljö, men som skrivet grunden fanns där. Samma verkliga känsla var närvarande. En stor skillnad var dock att nu fick min senaste musikattraktion vara med, nämligen Mika. Det var så lustigt för vi var på något slags hotell, stugby eller liknande och ryktet var att Mika skulle uppträda där, men så var det något om att han hade iscensatt ett självmord för att få PR så var osäkert om han skulle våga visa sig etc, etc. Konstigt. Var bara en liten biroll, men ändå. Andra biroller var rödbetssallad, en våningssäng, en gubbe i snickaroutfit, min fasters sommarstugeplats och mycket annat konstigt.
Vet inte om jag gillade den här lika mycket som den förra, fast jag tror det. Tyvärr så verkar det dåliga samvetet vara en fast karaktär i de här drömmarna, och det eskalerar hela tiden. Får se vad som händer nästa gång ifall det blir en sådan.

---

Tänkte stanna kvar i sängen länge idag och läsa - men klockan nio var P uppe och stökade i köket och då kunde jag inte ligga kvar längre, kändes så stressande. Tråkigt eftersom att jag hade sett fram emot lite [läs: mycket] lästid.

Heroes säsong ett; episod tjugo!

Igår så blev den en kväll framför TV:n - något som faktiskt var väldigt skönt eftersom att det var så längesedan det inträffade. Det som stod på tablån var Heroes episod 20 samt Christina Aguileras Stripped - live in the UK.
Och det är ett under att jag sitter här idag och kan skriva och berätta om det eftersom att  Heroesavsnittet var så läskigt bra. Jag satt bokstavligt talat och höll andan - flera gånger! Till er där ute som inte sett Heroes: börja se det, om inte för någon annan anledning så gör det bara för att till slut få komma fram till avsnitt tjugo och se det!

image105

Aguilerakonserten var nice den också. Att människan kan sjunga är det, och har det väl egentligen aldrig, varit någonting att fundera över. Helt underbar show, även om scenkläderna kasnke inte var... vad det kunde ha varit. Från halsen och uppåt får hon i alla fall massor av plus, även om jag måste erkänna att jag ställer mig lite frågande till även den delen under den tangoinspirerade looken.
Måste i och för sig tillägga att jag inte hann och se hela eftersom att föräldrarna skulle sova och ville att jag skulle sänka ljudet. Konsert och sänkt ljud? Skulle inte tro det, så fick helt enkelt stoppa för att se klart någon annan gång.

Bra Dag vs. Dålig Dag: 1-0.

Idag är en sådan där klurig dag som är omöjlig att förutspå om den kommer att bli bra eller dålig. Det har inte givits något speciellt tecken än utan båda sidor har visat prov på sin närvaro. Till exempel så vaknade jag mycket tidigare än väckarklockan ringde och var jättepigg. Den bra sidan kontrade då genom att jag var på läshumör så att jag kunde lägga mig och läsa. Tyvärr så blev svaret att jag inte hade lust att slita mig från boken när klockan väl ringde. Sedan så small min ena spotlampa.
Måste dock säga att den postivia dagen sidan ändå tog över överväldigande ledning, trots ett fulspel från den negativa. Var nämligen så att när jag tittade ut genom fönstret för att titta om det var klänning eller byxdag så visade en klarblå himmel upp sig och ingen vind syntes i träden. Så trippade senare glatt ur huset iförd klänning, kom en bit på vägen när jag tittade upp och såg ett grått regnmoln, lagom stort för att täcka området jag bor i. Som skrivet, väldigt fulspelat från den negativa sidan, men det var även här som den positiva svepte in och tog hem segern för mindre än trettio sekunder efter att jag kommit till busskuren och satt mig ner så kunde jag höra hur stora blöta regndroppar började falla på taket. Ytterligare trettio sekunder senare var asfalten dyngsur. Man skulle kunna tro att den positiva sidan valde att sluta sin attack då men icke, när bussen ett tag senare kom körandes - så slutade det regna.
Än så länge så leder alltså den positiva, hoppas att den ikväll vid läggdags står som den slutgiltiga segraren.

- Och ja, jag är medveten om att regndroppar till sin karaktär är blöta.

Utläggning om energi och Melodifestivalens kärna; blandat med lite batteriladdare.

Det är helt otroligt vilken överlevnadsmänniska man är. Under hela dagen så har jag lyckats undvika det faktum att jag måste plugga. Har alltid lyckats dyka upp något viktigare. Favoriten var nog dock när jag var tvungen att sitta bredvid batteriladdaren medan den laddade kamerabatterierna. Den undanflykten kommer jag att kunna leva på länge.

---

Saken är den att jag har massor av överskottsenergi men ingen vettig plats att göra av med dem, för jag ser faktiskt inte skolarbete som en vettig plats. I morse till exempel på bussen när jag satt och lyssnade på Mika och den mappen tog slut så hoppade den såklart vidare. Detta gjorde den till den senaste Absolut Music-skivan, vet inte vilket nummer de är uppe i: 54? I alla fall så är spår nummer två spela efter att ettan var klar, logisk och bra mp4 jag har, och det var Andreas Johnssons melodifestivallåt. Och det är här som min överskottsenergi och brist på saker att göra börjar visa sig. Jag började nämligen att fundera på alla skriverier om hur Andreas inte vann förra året, och nu förlorade även iår. Och på att det var The Ark som vann. Jag gillar deras låt - förmodligen mer än vad jag uppskattade Andreas låt, men om vi ska vara helt ärliga så vann de för att de är The Ark. Så fort det var klart att de skulle ställa upp så var tävlingen avgjord. Var väl egentligen samma sak med Carola. Då tänkte jag vidare på att hur konstigt det är att det inte är mer kända personer i Melodifestivalen, namn som man känner igen. Alltså i den stora, riktiga finalen. Då borde det ju vara artister man känner igen, fast att det väldigt sällan är så. Och det är här som den verkliga tankeverksamheten eskalerade. För att om det var så, att kända världsartister började ställa upp i sina olika hemländer så skulle ju Melodifestivalen bli helt förstörd. Det skulle ju inte vara låtar som tävlade mot varandra, utan artister som tävlade mot varandra. Så blir det ju inte nu när det är mer lokala artister som  ställer upp. Till exempel Storbrittannien skulle kunna ställa upp med en hel del starka namn, och hur stor chans skulle då övriga ha?
Som sagt, jag har mycket energi men ingenstans att göra av den!

En ganska så seg dag.

Att skriva att något speciellt ordinärt hänt idag vore att ljuga, så därför tänker jag låta bli - ljuger nämligen väldigt sällan, eller alltså... inte oftare än nödvändigt... eller alltså... en vit lögn skadar ju ingen, eller två... I alla fall, jag satt i skolan och försökte komma på vad jag skulle ha för tema till mitt slutarbete. Jag hade egentligen bestämt mig, men sedan bestämde jag mig för att jag inte ville ha det, så försökte komma på något nytt. Efter ungefär en timmes bortslösad tid på dåliga idéer så slog det mig plötsligt hur det skulle bli. Tyvärr så är det bara grunden, inte vad jag ska ha mellan och så vidare. Väldigt irriterande. Får förhoppningsvis tid över till att fundera på det imorgon. Det är ju snart deadline på arbetet. På världens bästa dag för att vara mer exakt!

---

Var förbi DinSko på vägen hem och hittade inget som lockade. Väldigt tråkigt.



Längdmätning är något som är väldigt underskattat. Det är i alla fall min åsikt, och är ganska så övertygad om att det finns några där ute som håller med mig.

Irriterad.

Det var till att gå upp i ottan i morse för att åka in till skolan på den "lediga" dagen. Först blev inte jättemycket gjort, sedan så blev det mer. Alltid trevligt att göra andras jobb. Eller vänta; det är det ju inte alls!

Ett kort inlägg som blev långt.

Jag kan inte bestämma mig för om jag ska gå och lägga mig eller inte. Jag är inte trött, men jag har inte lust att vara uppe heller. Faktum är att jag är på dåligt humör. Riktigt dåligt. Väldigt irriterad? Vet egentlgien inte varför, eller det var väl en massa småsaker som ledde upp till det, men inget specifikt. Och nu vet jag inte vad jag ska göra.
Tyvärr så måste jag ju upp tidigt i morgon så borde kanske gå och lägga mig. Å andra sidan är klockan bara strax efter nio. Lite tidigt till och med för mig.

---

Drömde konstigt natten till idag. Eller konstigt och konstigt men... annorlunda. Jag brukar aldrig drömma om faktiska personer, det brukar bara vara individer. Men inatt så var det faktiskta personer som jag känner. Eller det var väl två personer. På grund av drömmens natur så vill jag helst inte gå in på detaljer, men det var verkligen... annorlunda. Det var så detaljerat, så verkligt, så realistsikt - som om det faktiskt hände. Bara det faktum att jag minns det så detaljerat är konstigt. Jag minns till och med hur saker kändes när man tog på dem; jag minns känslor, bilder kanske till och med lukter. Det värsta är att det har kommit tillbaka till mig i vågor över dagen. Håller på med något och så plötsligt så slår det bara till och jag minns drömmen. Väldigt annorlunda, extremt sällan jag minns vad jag drömmer. Läskig känsla, men om jag ska vara helt ärlig så skulle jag inte ha något emot att drömma samma sak igen. Fast helst utan skuldkänslorna som fanns med i bilden.

Jag kan ju dra huvuddragen i drömmen efter att ha skrivit så mycket om det här. Det var som två olika teman, fast som ändå satt ihop. Först var det som en utförsäljning av något slag. Som en stor, fast fräsch, loppis som hölls i långa korridorer och olika rum för olika saker. Minns att jag var på klädavdelningen men inte såg något som jag gillade. Sedan så var det en trappa upp till en lägenhet och det var där någonstans som person nummer två kom in i bilden. Innan dess, innan loppisgrejen hade jag träffat person nummer ett. Var på ett ställe i närheten av där hon bor och jag minns... en traktor? I alla fall  en hel del saker utspelade sig vid loppisen och trappan till lägenheten innan det blev dags för att förflytta sig till scen två. Nämligen en simhall eller ett aquarium. Minns inte säkert men vet att det var någon slags tävling och att det var stora bassänger och att vi satt på sådana där typiska simhallsbänkar. Jag vet inte. Det får ju absolut inget sammanhang, dels på grund av de delar jag censurerat bort men även för att det var en dröm. Nej jag vet inte, men jag hade gärna drömt det igen - jag gillade det. Kommer dock bli svårt att träffa person nummer två efter det här. Det värsta är att jag tror att det ingick en hel del avspelningar från verkligheten i det här som drömmar så ofta har. Det vill säga skuldkänslorna gentemot person nummer ett samt att person nummer två förmodligen till viss del speglade någon annan.

---

På tal om drömmar så måste jag bara skriva om en som står i min allra första dagbok - tror att jag har ungefär tre oavslutade dagböcker. Jag minns inte om det var före eller efter Gotland men den utspelade sig i alla fall i Linköping. Fast vänta, det är mycket bättre om jag letar upp där jag skrivit det och sedan skriver ut det här. Ska försöka komma ihåg att göra det snart. Har bara ingen aning om vart den dagbopken kan ha tagit vägen. Inte ens säker på att jag vet hur den ser ut. Tror att den var grön...?


Jag har skjutit klart. Eller kanske lite till...?

Jag är trött, mår illa och känner mig allmänt seg i huvudet. Perfekt att börja plugga nu alltså. Självklart inte, men eftersom att jag har skjutit upp det ändå sedan i fredags så känns det liksom som om det är dags nu. Eller alltså, är väl snarare så att jag inte har något val. Det jag faktiskt gjorde igår kan knappast räknas som tillräckligt. Tyvärr.
Kanske ska ta och plugga lite matte istället? Yes, det fanns matteböcker på biblioteket. Började igår, och än så länge så går det bra utan überminiräknaren men det vörjar bli jobbigt nu med paranteser och så vidare. Har dock lyckats förhandla mig till att få låna en, förutsatt att personen i fråga börjar leta. Men det hoppas vi på. Vi tror det inte, men vi hoppas.
P hade även med sig den senaste svenska översättningen av Janet Evanovich-böckerna om Stephanie Plum. Började igår kväll och fortsatte i morse. Och jag gillar! Är den elfte i ordningen, så nu är det bara att vänta på att den svenska pocketutgåvan ska komma så att man kan utvidga samlingen samt att bok nummer tolv släpps på svenska. Vissa saker är helt enkelt bättre på svenska.

Just det, plugga var det...