Jag tror att jag är redo nu.

Har jag kommit över dig nu? Jag tror att jag har det, men jag förstår inte hur det hände. Nu när vi ses känner jag ingenting, jag är nästan uttråkad. Behöver jag dig inte längre? Vad ska jag göra i så fall? Jag kan inte minnas hur det är utan dig. Men är så jag tror att jag vill att det ska vara, jag tror att jag vill att vi tar slut. På riktigt. För alltid.

Jag antar att bara tiden kan bevisa om det är sant eller bara en tillfällig inbillning, men jag tror inte att det är tillfälligt. Jag vill inte att det ska vara tillfälligt. Jag tror att jag klarar mig nu, utan dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback