Ärligt talat så känner sig mina strumpbyxor lite diskriminerade, speciellt mina grå.

När jag har byxor på mig, jeans för att vara mer exakt, så brukar alltid någon skrikande upplysa mig om det. Oftast fröken Pickford. Alltid fröken Pickford faktiskt, hon blir väldigt exhalterad när jag har jeans. I alla fall så känns det väldigt tryggt, då slipper jag nämligen oroa mig för att jag gått ut naken. Något som i och för sig inte skulle spela speciellt stor roll i och med att min jacka är längre än vad klänningarna jag använder är. Så jag skulle i så fall inte visa mer än vad jag gör annars, snarare tvärtom. Förutsatt att jag har på mig min jacka alltså.

Problemet är att jag har jeans väldigt sällan. Nästan aldrig för att vara mer exakt, inte ens en gång i veckan för att generalisera, så det är väldigt ofta jag grips av panik för att jag kanske gått ut naken eftersom att det inte står någon och skriker åt mig att jag har jeans på mig. För när jag har klänning/kjol och strumpbyxor av något slag, då skriker hon inte. Så oftast är jag nervös för att jag ska ha gått ut naken. Det har som tur är inte hänt än. Vad jag minns. Eller man sprang säkert omkring utan kläder när man var bäbis. På stränder och så... Men inte nu på senaste. Inte sedan högstadiet i alla fall, eller om det var på mellanstadiet? Och rent tekniskt var det inte på en strand, utanpå en brygga och vi sprang inte så mycket. Nu känner jag att jag glider lite från ämnet så jag ska nog ta och gå för att borsta håret eller något.

Kommentarer
Postat av: pickford

älskar att jag "skriker"! trodde snarare att jag fällde en bra pickfordig kommentar som typ: "wear jeans, it's your second skin..." eller va fan glöm det... vad säger tekfak?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback