Fetaost och offentliga tårar.

Det framgår inte jättetydligt på den här bilden, men fetaostbiten är verkligen enorm. Lätt som en halv sådan bit som är i "vanliga" förpackningar.
 
Salladen, som jag köpte på båten, var annars väldigt god. Den räckte gott och väl. Fick med mig rester hem. Pappa tittade på mig om om jag vore dum i huvudet när jag kom gående med förpackningen, men jag tyckte det var onödigt att slänga när jag bara ätit halva. Eller ja. Inte halva fetaosten så klart. En del av den fick åka med i salladen till middagen här hemma i stället.
 
På båtens toalett var det för övrigt någon, det är båstoaletter, som visslade Pippi Långstrump-låten. Inte okej. Färden gick hur som helst bra. Kändes snabbare än vanligt. Såg på en romantisk snyftfilm på överresan. Ingen bra idé. Man känner sig inte som världens coolaste när man sitter med rinnande tårar mitt bland folk om vi säger så.
 
Jag klarar verkligen inte romantiska filmer längre. Det gör mig bara deprimerad att se kärleken, passionen och allt vad det är. Var inte så innan, men har väl blivit lite blödig efter flytten. Just den här filmen var mest sorglig, men var inte desto mindre hjärtekrossande för det. Speciellt inte när killen försökte få tjejen att älska henne igen efter att hon förlorat alla minnen om honom efter en bilolycka. Man kan ju få blöta ögon för mindre menar jag. Och det hjälpte ju inte hur det på slutet visades en bild på paret som hade inspirerat filmen.
 
Jaja. Är som bekant farsdag i morgon så nu ska jag gå och montera ihop en tårta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback