"Om det finns en gud..."

Jag fick hem mina glasögon idag. Var hur spänd som helst. Ställer mig framför spegeln. Tar på mig dem. Blundar. Ett djupt andetag. Öppnar ögonen och... Tappar hakan. Eller, rättare sagt, tappar hakan i kombination med flertalet grova svordomar inombords.

De är nämligen bredare, och för all del högre, än några glasögon jag haft tidigare och tydligen så innebär bredare glasögon att man ser ut som ett freak. Sidan på huvudet syns liksom innanför glasen för att styrkan "förvränger" perspektivet.* Ögonen ser pyttesmå ut och det ser ut som att dem sitter jättenära ihop och att ansiktet utanför dem är flera centimeter innanför resten av ansiktsramen.

Bågen i sig var fin, och känn er fria att kalla mig fåfäng, men jag vill helst att folk ska tänka "Vilka fina glasögon!" snarare än att de tänker "Vad är det för fel med den där människans ansikte!?". Hur ska jag kunna ta på mig de där bland folk? Jag som trodde jag skulle ha fina glasögon nu!

Jaja, får ta och googla bilder på glasögonbärande personer för att se om det ser ut så på alla, det vill säga att det "ska" se ut så. För i så fall innebär det att det inte är något man lägger märke till, eftersom jag aldrig tänkt på någon glasögonbärares felkonstruerade ansikte. Att det alltså bara var något jag reagerade på i spegeln för att jag letade fel. Snälla, säg att det var så.


*Eller hur det nu egentligen heter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback