annuendag

I natt drömde jag att jag hade stekellarver i munnen, alltså att de föddes där. Det var väldigt mysigt. Jag vaknade minst sagt i panik och kände ett omedelbart behov av att borsta tänderna och fluxa. Nu tänker ni säkert att det var en väldigt specifik sorts larv jag drömde om och inte om larver i största allmänhet. Förklaringen till det är att jag såg del ett och två av Fantastiska foster häromkvällen, så jag blev väl helt enkelt inspirerad.

I den dokumentären fick jag för övrigt en verklig förståelse för varför kängrupungen kallas för just pung. Likheten med en skrynklig, hårig människopung var... ja, obehagligt lik. Liksom drömmen om stekellarverna var synen av den lilla bakbenslösa varelsen fastklibbad i, vad såg ut som att vara, en perfekt replica av glest växande könshår väldigt mysig...

Till dokumentärens försvar kan jag ju  säga att den, sina osmakliga delar till trots, faktiskt var intressant. Det mest makalösa var hur citronhajshonan födde fjorton (!!!) halvmeterslånga hajbebisar. Fatta hur stor den hajen måste vara om den får plats med det i livmodern.