Snurrigt.
Idag efter föreläsningen så kom en pojke i min klass* gående mot mig. Han började prata lite för långt ifrån mig och allt jag hörde var ordet bok och allt jag såg var hans undrande min.
Själv stod jag som ett lysande frågetecken och liksom undrade vad i allsin dar han pratade om, och framför allt om det var mig han överhuvudtaget pratade med.
Han sa något mer som jag inte uppfattade och höll upp boken framför mig med några rosa understuckna rader, och sakta men säkert förstod jag att han stod och undrade om det var mig han hade råkat byta bok med på förra seminariet.
Det var det inte, men allt var så försvirrande att jag ändå kände mig tvungen att kolla efter så att det verkligen inte var min bok, fast att jag visste att min bok låg hemma i hyllan.
Det var väldigt konstigt, men det ordnade sig till slut. Det visade sig dock att tjejen som han hade råkat byta med inte hade märkt något och läst i hans bok, och gjort markeringar...
*Nej, det heter inte klass på universitetsnivå, men seriöst - sluta vara så j*vla kinkig om den saken!
Själv stod jag som ett lysande frågetecken och liksom undrade vad i allsin dar han pratade om, och framför allt om det var mig han överhuvudtaget pratade med.
Han sa något mer som jag inte uppfattade och höll upp boken framför mig med några rosa understuckna rader, och sakta men säkert förstod jag att han stod och undrade om det var mig han hade råkat byta bok med på förra seminariet.
Det var det inte, men allt var så försvirrande att jag ändå kände mig tvungen att kolla efter så att det verkligen inte var min bok, fast att jag visste att min bok låg hemma i hyllan.
Det var väldigt konstigt, men det ordnade sig till slut. Det visade sig dock att tjejen som han hade råkat byta med inte hade märkt något och läst i hans bok, och gjort markeringar...
*Nej, det heter inte klass på universitetsnivå, men seriöst - sluta vara så j*vla kinkig om den saken!
Kommentarer
Trackback