"Man kan inte få allt man vill ha."

Visst, okej. Det är jag villig att acceptera. Men kan man inte få någonting av det man vill ha? Om man önskar sig det väldigt, väldigt, väldigt mycket? Jag vet precis vad jag vill ha mest i hela universum och det som finns där bortom. Precis lika väl vet jag att jag aldrig någonsin kommer att få det. Vilket är en ganska deprimerande tanke.

Men vem är inte deprimerad mitt i natten? Förstå hur många fler lyckopiller som skulle säljas ifall de hade dygnetrunt-öppna pillerbutiker för just lyckopiller? Framåt småtimmarna skulle köerna slingra sig runt kvarteren av deprimerade människor som bara vill få bort allt det mörka.

Man kanske skulle ta och sadla om till psykolog och starta en nattmottagning? Det kan man säker tjäna sjukt mycket pengar på. Fast då skulle jag vara tvungen att byta namn till annuennatt, eftersom att jag skulle sova på dagarna. Och tänk vilket krångel det skulle bli, för att inte tala om hur fult "annuennatt" ser ut, bara en massa N överallt, eller all over the place som de skulle ha sagt i staterna.

Nej, det får nog bli till att fortsätta på juridiklinjen, och med lite tur så glömmer jag inte att ta med mig lagboken till biblioteket när jag ska dit om några timmar som jag gjorde igår*.


*Klockan är efter midnatt, alltså är idag idag och igår igår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback