annuendag

Jag tycker synd om personer som blir deprimerade på hösten. För mig är det helt tvärtom, för även om allt är dåligt så kan jag inte låta bli att helt förundras över den här årstiden. Att se hur solen lyser igenom de färgändrande löven får i alla fall mig att tro att det kanske, kanske finns äkta lycka. Vem vet, kanske det till och med finns kärlek på riktigt. Samma effekt på mig har snöflingor som sakta faller till marken i ljusskenet av gatlyktor när det är kolsvart och kallt.

Vad är det för speciellt med sommaren egentligen? Den är fylld med äckliga djur, värme när man vill ha det svalt, regn när man vill ha det soligt och pojkar som går omkring barbröstade på stan för att de inte vet bättre.