En sockerbagerska.

Den senaste veckan har jag inte gjort så mycket annat än att baka inför min fasters ankomst. Man kan nämligen inte bjuda på köpebröd till någon som själv lägger fram sju sorters hembakade kakor tre gånger om dagen när man är där och hälsar på. Men min faster är ju som en försynt gäst skall vara. Idag i affären:

Faster: Men, ska vi köpa något fikabrld så att vi inte äter upp alla dina kakor?
Jag, förskräckt: Gud nej! Enda anledningen till att jag gjort dem är just för att ni ska äta upp dem. Ifall ni inte kommit hade jag inte bakat.
Faster: Jaha, men är du säker?
Jag: Ja absolut!
Pappa, stressat: Ja, vi ska inte köpa, vi måste se till att bli av med det vi har hemma nu.



Ikväll så skulle jag baka nyårsefterrätten som pappa valt ut. En choklad-, och kolatårta. Det gick jättebra. Botten blev aldrig genombakad, men som tur är så stelnade den helt när den stått ute och svalnat ett tag - så nu kommer den räcka även över nästa nyår eftersom att det inte finns någon kniv bra nog att komma igenom den. Och efter två timmar på spisen och x matskedar potatismjöl senare hade kolan ännu inte stelnat på spisen.

Så till nyårsefterrätt blir det stenhård tårta med rinnande kolaöverdrag. Mysigt. Nej, jag får nog ta att baka en kladdkaka i morgon förmiddag innan vi åker iväg på den traditionella nyårspromenaden vid havet. Och efter det så tänker jag då inte baka förrän nästa år!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback