Låt mig Slippa!

Jag har inte pluggat någonting. Okej, jag har gjort samfrågorna - men förutomdet: inget. Det är så hemskt. Jag hade en sån bra plan. Men som alltid så blir inte saker riktigt som man har tänkt sig. Annat kommer i vägen och helt plötsligt är det dags för sängen.

---

Ja, det har definitivt gått fort. Jag kan inte förstå att det redan är torsdag. Bara en dag kvar nu. Och det är så hemskt. Jag vill verkligen inte tillbaka. Jag kan överleva måndagen - för det brukar vara roligt. Men de andra dagarna? Jag vill inte. Aldrig mer. Jag är faktiskt inte så säker på att jag klarar det. Jag tror inte att jag gör det. Faktum är att jag nog hellre sitter i en kassa på ICA resten av livet än att behöva gå dit igen.

"Det gäller bara några månader", men det känns som en evighet. Det gäller alltså inte bara några månader; utan det gäller en evighet - förmodligen två. Jag har kämpat tills nu, men jag orkar inte med det längre. Jag avskyr allt som har med den där tegelbyggnaden att göra - till och med vändplanen utanför!
Jag vill inte tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback