Uttråkad med Gubben Noak.

  Jag är så uttråkad att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Saknar de där dagarna när man var yngre och en vanlig plastförpackning kunde hålla en ockuperad i flera timmar - visst, jag vet inte om jag någonsin varit sådan men är lite av en generalisering.
  Det är inte det at jag inte har något och göra; saken är den att jag inte har något roligt att göra. Det här är saker som jag borde göra:
*svara på viktiga mail, som förmodligen lär leda till åtaganden och det har jag inte riktigt lust med just nu.
*skriva anslaget.
*skriva på rapportdelen.
*städa mitt rum - det är extremtnära en kaosvarning nu.
*lägga klart pusslet som tar upp hela mitt skrivbord.
*göra i ordning guldfiskskålen.
*kolla runt på högskolesidor.
*kolla runt på bostadsmöjligheter vid högskolarna.
*leta efter information om säsongsarbete i sälen.
*ladda min mobil.
*vika / hänga in tvätten.
*och mycket, mycket mer.
  Som jag skrev: inget roligt.

---

  Jag har för övrigt fått Gubben Noak på hjärnan. En väldigt underskattad melodi det där. Problemet är bara det att då och då så glider det in på Björnen sover istället.
Gubben Noak, Gubben Noak var en hedersman
Han är inte farlig bara man är varlig
Gubben Noak, Gubben Noak var en hedersman

---

  Jag hörde mig själv som inspelad idag. Det är väldigt lustigt att höra hur man verkligen låter, för det är ju absolut inte som det låter inne i ens eget huvud. Om man sedan lägger på lite slow motion på det så blir det extremt roligt. Ja, jag satt och skrattade åt min egna slow motion-röst. Men vad skulle jag göra då? det var avskyvärt roligt.
"Hör du dig själv eller?" undrade J och flinade, då han konstaterade min muntra reaktion. Till mitt försvar vill jag dock påpeka att jag hade jobbat omkring fem timmar i sträck. [Egentligen så var det sex, men då lät formuleringen så konstig om ens fantasi sprang iväg med en, haha.] Yes, jag är fortfarande uttråkad.

---

  Drömde ju som i tidigare skrivet inlägg väldigt konstigt i natt. Det är vid sådana tillfällen det är lite halvtråkigt att sova ensam. Då finns det ju ingen man kan väcka som kan lida med en menar jag. Fast eftersom att jag oftast drömmer konstigt i min egen säng, och att den är för liten för mer än en levande varelse så är jag ju i och för sig van vid det. Förutom förut förstås - då brukade jag ju smsväcka Mr X. Egoistiskt? Absolut, men det fungerade ju för mig eftersom att jag då alltid somnade direkt, haha. Man var väl ung och dum!

  Nej, ska väl försöka hitta något annat att sysselsätta mig med än svammelbloggning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback